Myggbekämpningen vid Dalälven kan påverka andra arter 

Mygg är milt sagt inte den svenska sommarens mest populära inslag och till de landsdelar som varit särskilt drabbade hör Färnebofjärden i Norduppland. Sedan 2002 sprutas det biologiskt nedbrytbara bekämpningsmedlet Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) över området.

– Det slår ut myggorna i princip helt och hållet, säger Frank Johansson, professor vid Institutionen för ekologi och genetik, som forskar om hur Bti påverkar övriga organismer i området.

– De studier som gjorts hitintills i Färnebofjärden visar att den direkta effekten på vatteninsekter är liten. Däremot kan det vara så att det blir indirekta effekter på födoväven.

Flera tänkbara scenerier

Ett tänkbart scenario är att exempelvis spindlar och trollsländor minskar. Om mygg, som utgör en viktig födokälla, försvinner, kan fåglar och fladdermöss tänkas äta mer av spindlar och trollsländor. Ett annat möjligt scenario är att förlusten av myggor leder till att fåglar och fladdermöss äter mer landlevande insekter, vilket kan påverka hela näringsväven.

– Det ideala scenariot är förstås att födoväven inte förändras alls. Än så länge vet vi inte om eller hur Bti påverkar födoväven, säger Frank Johansson.

I Sverige är det bara i det här området som mygg bekämpas på detta sätt men i andra europeiska länder är det vanligare. Frank Johanssons studie är den första som undersöker hur Bti påverkar alla spelarna i födoväven.

– Vi började förra sommaren. Ett gäng fältassistenter åkte ut regelbundet för att tömma insektsfällor, inventera insekter, fåglar och fladdermöss samt samla in avföringsprover från dessa arter. Vi kommer förhoppningsvis se preliminära resultat inom drygt ett år, säger han.

Analyserar DNA

Man använder en metod som kallas DNA barcoding, som innebär att insekterna som fångas i fällorna mals ner och körs i en avancerad maskin som visar exakt vilka arter som finns i vilken utsträckning. Därutöver analyseras avföringsprover från fåglar, fladdermöss, trollsländor och spindlar för att avgöra vem som äter vem.

– Delar av området som besprutas jämförs med områden som inte besprutas. Vi har turen att de som sköter myggbekämpningen gör grundjobbet åt oss. Det hade varit svårt att få tillstånd till att bespruta själva enbart för studien, säger Frank Johansson.

Inom styrkeområdet Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld är han en av flera forskare som söker svar kring den minskande biodiversitet vi ser idag.

– Att insekterna minskar beror antagligen bland annat på användning av pesticider. Vi behöver också ta reda på vilka indirekta effekter ett biologiskt nedbrytbart bekämpningsmedel som Bti kan ha, säger Frank Johansson.

Sigrid Asker