Unik behandling mot lymfkörtelcancer testas i Uppsala
Från vänster: Forskarna Magnus Essand, Gunilla Enblad och Di Yu utanför Rudbecklaboratoriet. Här utvecklades den cancerbehandling som nu testas på patienter. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Just nu testas en helt ny behandling mot lymfkörtelcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med lovande resultat. Cancern bekämpas genom att förstärka patientens egna immunceller. Forskare vid Uppsala universitet har tagit metoden hela vägen från labb-bänk till klinisk prövning.
Sedan starten i november 2024 har flera patienter behandlats och den allra första patienten är nu fri från sin cancer, det vill säga man ser inga tecken på cancer. Ansvarig för patientstudien är Gunilla Enblad, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
– Det är ännu tidigt i utvecklingen, men visst är det här en fantastisk behandlingsmetod. CAR-T-celler är ju patientens egna immunförsvarsceller, T-celler. Man tar ut dem ur kroppen via blodet och skickar dem till ett labb. Där modifieras de genetiskt så att de kan angripa cancerceller, i vårt fall lymfom som har varit absolut mest framgångsrikt.
Modifieringen av T-cellerna görs med en så kallad virusvektor som kan konstrueras på olika sätt. I det här fallet har forskarna Magnus Essand och Di Yu gjort en helt egen konstruktion som är immunologiskt förstärkt.
– Vi har tagit det hela vägen från labbbänken till klinisk prövning. Det är inte många ställen i världen som gör det. Att pröva CAR-T-behandling på det här sättet görs i USA, Kina och några ställen i Europa, konstaterar Gunilla Enblad.
Tidigt ute med CAR-T-terapi
En av förklaringarna till att forskare lyckats med detta just vid Uppsala universitet, är att de var tidigt ute med att forska om CAR-T-celler som behandlingsmetod mot cancer.
– Vi började redan 2014 i samarbete med Baylor College of Medicine i Houston. CAR-T-celler utvecklades på flera olika ställen i USA. Min forskarkollega Angelica Loskog fick frågan om vi ville använda en virusvektor i Sverige, berättar Gunilla Enblad.
Det gjordes två olika studier med 39 patienter som behandlades och några personer blev botade. Men just den här virusvektorn gav inte lika starka effekter som andra behandlingar som utvecklats parallellt och köpts upp av läkemedelsföretag.
– De här behandlingarna använder vi fortfarande, men de passar inte för alla av olika skäl. Det är där vår senaste studie kommer in, säger Gunilla Enblad.
Förstärker immunceller
För flera år sedan hittade Magnus Essand och Di Yu proteinet NAP, eller Neutrophil Activating Protein, som kan användas för att förstärka immunceller. De fick idén att bygga ihop proteinet med en virusvektor mot cancer. Konceptet har de sedan utvecklat vidare i labbet, tills det var säkert nog.
Då kopplades Gunilla Enblad och hennes kollegor in, för att designa en studie där behandlingen kunde testas på patienter. Efter godkännande av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden startade de första testerna på människa i november 2024. Om ett år räknar Gunilla Enblad med att studien kommer att vara klar.
– Hittills har sex patienter behandlats och vi ska behandla tolv patienter till med gradvis ökad dos. Nu har även Karolinska Institutet kommit med i studien.
Valt ut patienter
Som försöksledare har Gunilla Enblad varit med och skrivit prövningsprotokollet och varit med och valt ut vilka patienter ska behandlas. Det är patienter som inte har någon botande behandling att tillgå och där behandlingsmetoden väcker nytt hopp.
– Det har ju gått bra hittills. Förutom att det var bra resultat för vår första patient, så har det gått bra för ytterligare några och det har varit väldigt lite biverkningar.
Som försöksledare har Gunilla Enblad (till vänster) varit med och valt ut vilka patienter ska behandlas. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
I Uppsala finns ett särskilt centrum för avancerad behandling, ATMP, som stöder högspecialiserad cell- och genterapi. Oftast handlar det om ”en behandling, en patient”. Som i det här fallet, där cellerna är tillverkade av patienten själv, för patienten själv.
Det är en väldigt forskningsnära behandling, i samarbete mellan universitet och sjukhus.
– Vi pratar med varandra hela tiden och känner varandra väl. Vi följer GCP, Good Clinical Practice, för studier. En viktig del i stuien är KFUE, vår prövningsenhet med erfarna forskningssköterskor. De dokumenterar resultat, biverkningar och sådant – så vi har ett tätt samarbete, berättar Gunilla Enblad.
Kan utvecklas vidare
Och kanske är det så den nya cancerbehandlingen har tagit sig så långt – genom gott samarbete. Nu återstår att se vad som händer härnäst med behandlingsmetoden. Blir det goda resultat kanske metoden kan utvecklas vidare genom ett företag som Magnus Essand och Di Yu driver. Det får framtiden utvisa.
– Det är det här vi vill vid ATMP-centrum – att det som forskas fram på Uppsala universitet ska testas vid Akademiska sjukhuset, genom att vi jobbar tillsammans. Det är jättespännande och roligt, säger Gunilla Enblad.
Annica Hulth
Pionjärer inom CAR T behandling
- Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset var först i Europa att 2014 behandla cancerpatienter med (CAR)-T celler, vilket är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
- Behandlingen går till så att patienten lämnar ett större blodprov, varifrån T-celler isoleras fram och modifieras med en viral vektor som bär med sig CAR-molekylen. Därefter ges de åter till patienten.
- Det var Angelica Loskogs och Gunilla Enblads forskargrupper som i samarbete med Baylor College of Medicine i Houston, Texas, USA var pionjärer i detta. Magnus Essands forskargrupp har också varit drivande i att ta terapin vidare.