Intensiv magnetstimulering testas mot tonårsdepression
Robert Bodén följer en vuxen person som får magnetstimulering. Spolen som avger magnetpulserna hålls mot hjärnans pannlob. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet.
Magnetstimulering av hjärnan har visat god effekt vid depression hos vuxna. På ungdomar har det däremot hittills inte fungerat. Ett nytt forskningsprojekt ska nu undersöka om en mer intensiv variant kan vara verksam mot svårbehandlad tonårsdepression. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Stockholms läns sjukvårdsområde.
– Det här blir den första studien i världen som testar den här typen av accelererad magnetstimulering på tonåringar. Det är gjort tidigare på vuxna, men inte på tonåringar. Då såg man väldigt bra resultat. Den dämpande effekten minskade effektivt självmordstankarna hos vuxna. Och det känns extra lovande för studien med tonåringarna, säger Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri, och den som leder studien.
Han berättar att epidemiologiska studier visar att ungefär 11 procent, i snitt var tredje elev i en skolklass, lider av depression. Drygt 20 procent av dem har allvarliga självmordstankar. Trots att problemet är så utbrett och självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar finns få fungerande behandlingar för depression.
– Skillnaden mellan tonårsdepression och vuxendepression är att för vuxna har vi väldigt många evidensbaserade behandlingar att ta till. Medan för tonårsdepression finns det egentligen bara ett riktigt evidensbaserat preparat och det är Fluoxetin, säger Robert Bodén.
Skonsammare magnetstimulering
I den nya studien kommer 80 deltagarna i åldrarna 13–18 år som inte ha svarat tillfredsställande på antidepressiva läkemedel och har erbjudits psykoterapi, att delta. De kommer lottas till att antingen få en ny typ av magnetstimulering, så kallad accelererad kontinuerlig theta- burstsimulering (acTBS) eller en skenbehandling.
Tidigare forskning har visat att metoden fungerar bra för vuxna. Fördelen är att den är skonsammare än vanlig magnetstimulering (TMS), och bara ges under två veckor istället för under sex veckor.
– Vi ska ge en väldigt kort behandling som bara tar 40 sekunder. I stället för att man ger en behandling per dag så kommer vi att ge sex behandlingar per dag. Patietenterna kommer klockan tre och så får de 40 sekunders behandling och en kvart senare 40 sekunder till. Vi gör totalt sex stycken sådana. Klockan halv fem är de färdiga, förklarar Robert Bodén.
En pilotstudie han ledde för något år sedan visade på lovande resultat.
– Vi gjorde en annan form av dämpande TMS där vi behandlade en gång om dagen, inte den accelererade varianten. Det viktiga med den studien var att ta reda på om det är görbart att göra sådana här studier bland tonåringar. Vi såg att de tolererade behandlingen väl. Vi mätte symtomförändring också och såg att de blev bättre. Både de själva, deras doktor och föräldrar tyckte att de blev bättre. Så det var försiktigt positiva resultat, säger han.
Ny kunskap om tonåringars hjärnaktivitet
Oavsett hur utfallet kommer att bli den här gången säger Robert Bodén att studien kommer att bidra med viktig ny kunskap om den här patientgruppens hjärnaktivitet.
– Vi ska mäta lite saker i hjärnorna på dem också. När de ändå genomgår den här behandlingen vill vi passa på att lära oss mer om själva depressionen och dess neurobiologi. Dels mäter vi EEG på dem, alltså elektroencefalografi där vi mäter elektriciteten i hjärnan. Vi gör det före och efter behandlingsserien och ser hur behandlingen påverkar hjärnvågorna, säger Robert Bodén.
De kommer också att studera syresättningen i yttersta delen av hjärnan på deltagarna för att i realtid undersöka hur hjärnan jobbar före, under, och efter behandlingen.
Åsa Malmberg
Intensiv magnetstimulering mot tonårsdepression
Projektet löper på i fyra år och 80 patienterna kommer att inkluderas löpande. De lottas till att antingen få theta- burstsimulering (acTBS) eller en skenbehandling. Vilken behandling de får är hemligt för dem.
En månad efter avslutad behandling görs en uppföljning på deltagarna.
Vetenskapsrådet har beviljat 5,4 miljoner kronor i anslag till projektet som leds av Robert Bodén, professor i psykiatri vid Institutionen för medicinska vetenskaper och överläkare vid Akademiska sjukhuset.