"Vad vi äter visar vilka vi är"

Dietistens arbete förknippas ofta med näringsämnen och kalorier men Elin Lövestam, nybliven professor vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, är minst lika intresserad av andra aspekter på mat och ätande.

– I en kvalitativ studie jag gjort, med patienter drabbade av kraftiga smakstörningar till följd av covid-19 var det flera som grät under intervjun, säger hon.

Elin Lövestam sökte sig till dietistprogrammet för att hon var intresserad av näringslära. Det grundade sig i att hon blev vegan i tonåren. En kurs i kostsociologi, med professor emerita Christina Fjellström, väckte hennes intresse för hur man kan se på mat från sociala och kulturella perspektiv.

– Vad vi äter är identitetsskapande, det visar vilka vi är, säger Elin Lövestam.

Smakstörningar efter covid-19

I studien av personer med smakstörningar efter covid-19 fanns de som upplevde att mat de tidigare tyckt om smakade avlopp. Att till exempel kanel inte smakar kanel längre kan kännas mycket obehagligt. Många hade svårt att äta på restaurang eller i lunchrum.

– En del hade också vissa problem att få i sig tillräckligt med energi på grund av detta, men det var inte det de upplevde som jobbigast, utan det var det de gick miste om när de inte kunde dela måltider, säger Elin Lövestam.

Forskning med kommunikation i fokus

Som nyutexaminerad dietist arbetade hon i några år på Livsmedelsverket men återvände senare till universitetet som doktorand. 2015 disputerade hon på en avhandling om dietistens dokumentation i patientjournaler.

– Kommunikation är lite av en röd tråd i min forskning, säger Elin Lövestam.

I sin avhandling analyserar hon patientjournalernas innehåll och språk, hur dietisterna uttrycker sig kring mat. Som dietist rör man sig mellan det medicinska och det mycket vardagsnära.

– Vi behöver navigera i det här gränslandet. Medicinskt pratar man om att ”inta kolhydrater”, men till patienten kanske man snarare säger ”äta pasta”. Det blir ständiga översättningar, säger Elin Lövestam.

Ofta kopplat till värderingar

I synnerhet eftersom mat ofta är kopplat till värderingar behöver dietisten också kunna anpassa sitt språk i bemötandet av patienter med olika bakgrunder och problembilder. Samtidigt som man naturligtvis måste ha de medicinska aspekterna i bakhuvudet.

– Det finns alltid risk att någon upplever det som ett intrång att säga hur personen borde äta. Därför behöver man vara varsam för att kunna sätta gemensamma mål, säger Elin Lövestam.

Hon är även projektledare för INIS – the International Nutrition Care Process and Terminology Implementation Survey, som syftar till att utveckla praxis av Nutrition Care Process and Terminology (NCP/NCPT), ett internationellt ramverk och terminologi för dietister.

– I projektet ingår 23 länder. Här vill vi ta reda på hur kommunikationen fungerar både med patienter, annan vårdpersonal och mellan dietister. Menar vi alla samma sak när vi talar om exempelvis viktförlust eller för lågt vitaminintag?

Dietist är ett bristyrka

Sedan 2022 koordinerar Elin Lövestam forskarskolan InSyNC – Integrating Sustainability in Nutrition Care. Den är ett samarbete mellan samtliga tre svenska lärosäten som examinerar dietister: Uppsala, Umeå samt Göteborgs universitet.

Projektets bakgrund är att antalet disputerade dietister behöver bli fler. Dietist är ett bristyrke och de som tar examen från utbildningen brukar få jobb omgående. Dietistförbundet har i dag omkring 1 300 medlemmar, varav majoriteten jobbar inom behandling.

– Vi behöver stärka kompetensen till framtidens dietistprogram. Vården sliter och drar i de yrkesverksamma dietister som finns, säger Elin Lövestam, som själv är glad att hon valde att börja forska.

– Det finns så mycket att göra på det här området. Med min forskning vill jag lyfta både patienterna, som kan befinna sig i svåra livssituationer, och min egen yrkeskår.

Sigrid Asker