Ove Öhman prisas som brobyggare mellan forskning och innovation

I motiveringen står att Ove Öhman “under flera decennier verkat som brobyggare mellan akademi och näringsliv och bidragit till att stärka Uppsalas innovationsmiljö.”

I samarbete med företag och forskare i Uppsala har han byggt upp en teknik som framgångsrikt använts till exempel för proteinanalys och för att snabbt avgöra vilken typ av antibiotika som ska användas mot olika bakterier.

– Den röda tråden är mikrofluidik och att göra riktigt små saker – en sorts rörmokeri i liten skala, förklarar Ove Öhman.

Från kisel till plast

Ove Öhman kom till Uppsala på 1980-talet med en civilingenjörsexamen från Linköpings universitet. Han fick jobb på Pharmacias avknoppningsbolag Biacore som utvecklade ny teknik för proteinanalys. Oves uppdrag var att se om halvledarteknik kunde användas även för att leda vätskor och inte bara elektroner.

Han anmälde sig till en kurs i mikromekanik vid Uppsala universitet och började etsa mönster i kisel-skivor för mikroskopiska experiment, så kallad mikrofluidik. Ganska snart insåg han och kollegorna att det vore bättre att använda plastmaterial, som är mindre ömtåligt och billigare. Inspirationen kom från ett oväntat håll.

– Jag läste i Ny Teknik om hur en cd-skiva tillverkas och såg att den här plastskivan såg ut ungefär som den kiselskiva som jag etsade. Jag tänkte att om jag kör samma process, kanske jag kan få fram mönstret i plast istället, berättar Ove Öhman.

Inspiration från cd-tekniken

Ove ringde upp den världsledande producenten av utrustning för cd-skivor, Toolex Alpha i Sundbyberg, och förklarade att han ville framställa mönster i cd-skivor och som kan användas för att tex separera dna. “Vad spännande, kom hit”, var svaret.

– Det var inte riktigt så enkelt att få det att passa in i deras maskin. Men jag lade kraft på att få det att funka, berättar Ove Öhman.

Efter första testet i maskinen, som gjordes 1989, fick han med sig 300 skivor hem. Det var starten på många år av arbete med att utveckla och förfina tekniken.

Nära samarbete med forskare

Under ett par års tid arbetade Ove Öhman heltid på Toolex, där han utvecklade grundprocesser för dvd-tillverkning. Men större delen av yrkeslivet har han tillbringat inom bioteknikbranschen, ofta med ett nära samarbete med forskare vid Uppsala universitet.

Först vid Biacore och sedan inom en explorativ forskningsavdelning på Pharmacia och så småningom inom egna företaget Åmic som bildades 1998.

Fokus har hela tiden varit avancerade mikro- och nanosystem och att bygga laboratorieutrustning där kanalerna kan vara så smala som under en mikrometer. Bland de forskare han arbetat med finns tex professorerna Karin Caldwell, Jan-Åke Schweitz, Ulf Landegren, Masood Kamali-Moghaddam och Johan Elf.

Ett exempel är bolaget Astrego Diagnostics, som 2022 blev uppköpt av det japanska bolaget Sysmex, där samarbetet resulterat i en internationellt prisad innovation inom snabb bakteriediagnostik.

Precision till låg kostnad

År 2003 belönades Ove Öhman med Polhemspriset och år 2004 utsågs han till hedersdoktor vid Uppsala universitet, som “pionjär inom området mikromekanik och mikrosystemteknik i polymera material”. En del av framgången ligger just i materialvalet.

– Det går att nå samma precision som kisel men kostar nästan ingenting. Det här är förbrukningsartiklar. Med en normal cd-produktionsutrustning kan man tillverka upp till 30 000 skivor om dagen, berättar Ove Öhman.

En annan stor fördel med den mikroskopiska labbutrustningen är att det räcker med väldigt små provmängder. En av de första kommersiella produkterna, från företaget Gyros, analyserar till exempel proteinmönster hos barn, där man inte kan ta så stora blodprov.

Skapar goda förutsättningar

I dag är det många företag som använder sig av tekniken. På en gård utanför Uppsala har Ove Öhman byggt en lada och där samlat den teknologi som behövs och bolag han jobbar med idag nyttjar dessa utrustningar.

Ett exempel är Readily AB, sprunget ur Dr Liza Löf’s covid-forskning och de utvecklar snabba test av infektionssjukdomar. Det är bara ett företag i raden som dragit nytta av hans tekniska kompetens och gedigna industriella erfarenhet.

Genom sin förmåga att kombinera praktiskt ingenjörskunnande med affärsmässig förståelse har han skapat förutsättningar för att forskningsbaserade idéer ska kunna utvecklas till fungerande produkter och hållbara verksamheter.

– Det är väldigt många bolag ute i världen som använder det här formatet i dag. Det känns roligt att ha varit med och bidragit på olika sätt, men mitt bidrag är bara en liten pusselbit. Det behövs en applikation, fiffig kemi och kreativa människor också för att få produkter att funka.

Annica Hulth