Forskningscentrum siktar på att förebygga svår psykisk ohälsa

I dag kommer många med svår psykisk ohälsa sent in i vården, ibland först när de är mycket sjuka och hamnar på akuten. Då är det svårare att hjälpa dem och vägen tillbaka blir längre. Simon Cervenka, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, vill ändra på det. Han leder den nya forskningssatsningen Uppsala centrum för preventiv psykiatri.

– Vi vet att om man ger tidigt stöd och tidig behandling vid svår psykisk ohälsa så går det bättre för människor. Problemet är att vi har ganska underutvecklade system för att ta hand om personer som är i en väldigt tidig fas, säger Simon Cervenka.

Digitala verktyg för att identifiera risk

I ett redan pågående europeiskt samarbete utvärderar och testar forskare från bland annat Storbritannien, Danmark, Nederländerna, Italien och Spanien digitala verktyg som kan tillämpas på journaldata. Baserat på en patients historik kan verktygen identifiera personer med förhöjd risk för att utveckla exempelvis psykos. Projektet koordineras från Uppsala.

– Om flera riskfaktorer ansamlas kan man säga att den här individen har en flera gånger högre risk än genomsnittet. Men det måste kompletteras med en klinisk bedömning, säger Simon Cervenka.

Erfarenheter från personer som själva genomlevt psykos tyder på att det ofta finns ett fönster där tidig hjälp kan göra stor skillnad, exempelvis när man haft kontakt med vårdcentralen och upplevt obehagliga tankar, men inte vågat ta upp det.

– I det tidiga skedet kanske man är intresserad av hjälp, men sedan kommer man för långt bort i sin sjukdom. Då vill man kanske inte längre söka vård, säger Simon Cervenka.

Tvärvetenskapligt angreppssätt

Centrumet samlar forskare från en rad discipliner – från medicin och psykologi till humaniora, socialmedicin och hälsoekonomi. En viktig del handlar om hur vi benämner och förstår psykiska tillstånd, inte minst i mötet med unga människor i ett risktillstånd.

– Vi vill inte skapa onödig oro, men vill heller inte underdriva ett eventuellt behov av vård och stöd. Vad kan vi egentligen säga om risk och vad har vi stöd för? Vi vill djupdyka i de här frågorna och kommunicera på ett sätt som är anpassat för de personer som det gäller, säger Simon Cervenka.

Hälsoekonomiska analyser är också centrala. Forskarna vill undersöka om förebyggande insatser är samhällsekonomiskt försvarbara.

Ny kunskap om vad som fungerar

Även om vården är involverad betonar Simon Cervenka att det är ett forskningscentrum. Målet är att ta fram ny kunskap om vad som fungerar innan olika insatser skalas upp.

– Vi vill förändra, men det måste gå via ny kunskap. Det har inte riktigt funnits en samordning kring den här typen av forskning i Sverige. Här behöver man ta ett helhetsgrepp, säger han.

I nuläget är nio forskare från olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet involverade, och totalt berörs redan 25–30 personer. På sikt hoppas forskarna bli ett nationellt centrum för frågor kring preventiv psykiatri. Internationella samarbeten är en viktig del, bland annat med länder som Storbritannien som kommit längre inom området.

– Här behöver Sverige komma ikapp, så det känns väldigt meningsfullt att arbeta med det här. EU-kommissionen har ett särskilt fokus på preventiv hälsa och har lyft psykisk ohälsa som ett viktigt område.

Annica Hulth