Psykosforskning och preventiv psykiatri

Vår forskning syftar till att förbättra livet för individer med psykos.

Beskrivning av vår forskning

Psykotiska symptom innebär en förvrängd verklighetsuppfattning, ofta i form av vanföreställningar, hallucinationer och störningar av tankeförmågan. Dessa symptom förekommer vid flera psykiatriska tillstånd, men framför allt vid primära psykotiska syndrom som schizofreni.

PET-bild av en hjärna där olika områden syns i blått och ljusgrönt.

Bilden visar en PET-undersökning utförd med radioliganden [18F]SynVest-1, som binder till proteinet synaptic vesicle protein 2a (SV2A) i hjärnan. Metoden används för att undersöka synapsdensitet hos individer i tidiga faser av psykostillstånd i projektet UPC.

Vår forskargrupp använder de senaste teknikerna för att undersöka de biologiska mekanismer som ligger bakom utvecklingen av psykos. Ett av våra huvudprojekt är Uppsala Psychosis Cohort, ett samarbete mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet bedrivs i nära samverkan med Psykosvårdens ungdomsteam, en specialiserad enhet för tidig detektion och intervention vid psykos samt andra enheter i regionen som bedriver psykosvård. Vi samarbetar också med andra kliniska projekt, både nationellt och internationellt, såsom Karolinska Schizophrenia Project i Stockholm och Psychiatric Biomarker Consortium, som koordineras av Broad Institute i USA.

Forskargruppen leder dessutom ett nystartat europeiskt konsortium som fokuserar på tidig upptäckt och prevention av psykos. Konsortiet, som inkluderar sju samarbetspartners från fem europeiska länder, syftar till att utveckla och implementera innovativa digitala verktyg för att identifiera personer med förhöjd risk för psykotiska tillstånd. Dels handlar det om digitala strategier för att nå individer i allmänheten, och dels om prediktiva algoritmer som tillämpas på journaldata i primärvård och specialistvård. Ytterligare ett verktyg används för att identifiera personer med förhöjd risk för livsförkortande kroppsliga sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdom, hos individer som nyligen insjuknat i psykos. Detta projekt har initierats inom ramen för det europeiska nätverket ECNP Prevention of Mental Disorders and Mental Health Promotion.

Läs mer om ECNP Prevention of Mental Disorders and Mental Health Promotion

Inom forskargruppen bedrivs även behandlingsforskning i form av projektet MCT-minus, som leds av forskaren Linda Swanson. Denna randomiserade kontrollerade studie syftar till att utvärdera metakognitiv träning för att minska negativa symptom hos personer med psykotiska tillstånd. MCT-minus är ett samarbete mellan Region Sörmland (huvudansvarig), Uppsala universitet, Region Västmanland och Region Uppsala.

Sammanfattningsvis strävar vår forskning efter att förbättra livskvaliteten för individer med psykos genom individanpassad vård i tidiga skeden och utveckling av nya behandlingsformer. Bland våra finansiärer finns Vetenskapsrådet, Vinnova, ERC, Hjärnfonden, Thurings stiftelse, Svenska läkarsällskapet samt deltagande regioner.

Läs nyheten med professor Simon Cervenka där han berättar om nedsatt kognitiv förmåga vid ny­debuterad psykos­sjukdom och hur detta kan variera stort mellan indi­vider.

Gå till nyheten

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin