När känslor sätter sig i hjärtat

I sin forskning studerar Erik Olsson, professor i hälsopsykologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, hur psykologiska faktorer påverkar hjärtat – och hur hjärtsjukdom i sin tur kan förändra hur vi tänker, känner och lever våra liv.

– Vi är vana vid att se hjärtat som en pump. Men kroppen reagerar hela tiden på vad vi tänker och känner. Det är ett mycket mer dynamiskt system än många tror.

Hjärtat speglar hur vi lever

Intresset för samspelet mellan psyke och fysiologi väcktes tidigt i Erik Olssons karriär. Snabbt efter sin utbildning på psykologprogrammet i Uppsala kom han i kontakt med biofeedback och psykofysiologiska mätningar, där man kan följa hur kroppen reagerar i realtid.

Det ledde vidare till en doktorsavhandling om hjärtfrekvensvariabilitet – hur mycket hjärtats rytm varierar över tid.

– Man kan tro att ett perfekt hjärta slår helt jämnt. Men ett hjärta som slår som en metronom är faktiskt ett dåligt tecken. Kroppen behöver variation, eftersom vi hela tiden måste kunna växla mellan aktivitet och återhämtning.

Den variationen speglar i hög grad hur vi lever våra liv. Stress, oro, sociala relationer och livsstil påverkar alla hjärtats funktion.

– Kroppen försöker hela tiden ställa in sig för att möta utmaningar på bästa möjliga sätt. Det gäller både våra tankar och vår fysiologi, säger Erik Olsson.

En mer heltäckande hjärtsjukvård

En stor del av Erik Olssons forskning handlar om vad som händer efter en hjärtinfarkt. Medicinskt sett återhämtar sig många patienter relativt snabbt, men psykologiskt kan upplevelsen få långvariga konsekvenser. Upp till en tredjedel upplever någon form av psykiska besvär efter en hjärtinfarkt.

– För vissa blir det en existentiell kris. Man har plötsligt varit väldigt nära något som kunde ha slutat mycket värre.

Många patienter börjar också undvika situationer som de förknippar med infarkten.

– Om man fick infarkten när man ansträngde sig kan man bli rädd för att höja pulsen igen. Då kan man börja undvika träning – trots att fysisk aktivitet egentligen är en viktig del av återhämtningen. Det där kan skapa något av en ond cirkel, eftersom vårt beteende har stor inverkan på risken att få problem med hjärtat av olika slag.

Därför kan insatser efter exempelvis en hjärtinfarkt vara viktigt, och något som Erik Olsson ser borde bli en mer naturlig del av vården.

– Jag vill verkligen inte klaga på hjärtsjukvården, för den är i mångt och mycket väldigt bra här i Sverige. Men jag ser att den skulle kunna bli mer holistisk. Alla patienter behöver såklart inte gå i terapi, men ibland kanske vården blir lite uteslutande fokuserad på det medicinska. Vårt fokus och ambition är att människor inte bara ska överleva, utan också kunna leva med fullgod livskvalitet efteråt.

Forskning kring ”brustet hjärta”

Ett av de mest uppmärksammade områdena i Erik Olssons forskning är Takotsubo, ofta kallat ”Broken heart syndrome”.

Tillståndet kan ge symtom som är nästan identiska med en hjärtinfarkt – bröstsmärta och andfåddhet – men utan att läkarna hittar någon blockering i hjärtats kärl.

I stället får hjärtats vänsterkammare en karakteristisk form.

– Den liknar en japansk bläckfiskfälla, en takotsubo. Det var därför tillståndet fick sitt namn.

Forskningen tyder på att syndromet kan utlösas av extrem stress, där mycket höga nivåer av stresshormoner påverkar hjärtmuskeln. För vissa leder det också till döden, även om de flesta klarar sig med tidig hjälp.

– Det är ett ganska dramatiskt tillstånd, men i de flesta fall återhämtar sig hjärtat när den akuta fasen är över.

Det som gör diagnosen särskilt intressant är vilka som drabbas.

– Ungefär 90 procent av patienterna är kvinnor. Det gör det till en av de mest könsspecifika sjukdomarna överhuvudtaget, men varför det är så vet man ännu inte säkert. Däremot vet vi att kvinnor ofta skattar sina nivåer av stress, depression, ångest och andra psykiska besvär högre generellt.

Livskvalitet – inte bara överlevnad

När Erik Olsson blickar framåt hoppas han att forskningen ska bidra till ett bredare perspektiv inom hjärtsjukvården. Särskilt yngre patienter kan börja fundera över livet på ett nytt sätt efter en hjärtrelaterad händelse.

– Min handledare brukade säga att det egentligen bara finns två viktiga utfall i medicin: liv och död – och livskvalitet.

Just livskvaliteten riskerar ibland att hamna i skymundan när fokus ligger på riskfaktorer och biomarkörer, menar Erik.

– Ett bra liv innebär alltid en viss grad av risk. Om vi försöker eliminera alla risker kan vi i slutänden få ett liv som inte är särskilt meningsfullt.

Rådet: Fortsätt göra det som betyder något

Om Erik Olsson skulle ge ett råd till människor som vill ta hand om både hjärtat och den psykiska hälsan är det förvånansvärt enkelt.

– Glöm inte bort det som gör livet meningsfullt, utan försök i möjligaste mån att återgå till det som var ditt liv innan infarkten eller sjukdomen.

Efter en hjärtinfarkt kan det vara lätt att börja undvika saker. Men då riskerar man också att undvika det som ger livet innehåll och just livskvalitet.

– Att man är rädd för något betyder inte nödvändigtvis att det är farligt, och det är något man kan behöva ta med sig, avslutar Erik Olsson.

Robin Widing