Okända bakterier – en viktig del av den biologiska mångfalden

Bakterier har stor påverkan på vår livsmiljö, bland annat eftersom de bidrar till en stor del av syrgasen i atmosfären. De bär också på störst biologisk mångfald av alla jordens organismer.

– Den biologiska mångfalden utgörs till absolut största delen av encelliga organismer, säger Eva Lindström, professor vid Institutionen för ekologi och genetik; Limnologi, och visar en illustration av vad som kallas ”Livets släktträd”, där man kan se att djur, växter och svampar bara är en liten kvist.

– Det har vi förstått först efter att vi kunde börja använda genetiska metoder, på 1990-talet. Men egentligen är det inte så konstigt, i miljarder år fanns bara encelliga organismer.

Bakterier viktiga för den biologiska mångfalden

Ännu är 90 procent av de bakterier som finns okända. Eva Lindströms forskning är inriktad på mönster i bakteriernas biologiska mångfald och deras betydelse för ekosystemet.

– Ett forskningsprojekt handlar om att ta reda på varför mångfalden är högre i jord än i vatten. De flesta jordbakterier klarar sig inte i vatten, det kan handla om predatorer eller något annat i miljön, säger hon.

I ett annat forskningsprojekt studerar en doktorand hur bakterier får energi. Länge har man trott att bakterier precis som människor och djur hämtar energi enbart från organiska föreningar, som människor och djur. Nu har man dock sett att 80 procent av de havslevande bakterierna har gener som gör att de även kan använda ljus, i likhet med växter.

– Det är otroligt coolt att de lever på ett sätt vi inte har tänkt, säger Eva Lindström, som med studien bland annat vill ta reda på om den här typen av bakterier även finns i sjöar och på land.

– Vi vill se vilka effekter det har på ekosystemet. Det här kan teoretiskt påverka hur mycket koldioxid som bakterierna producerar.

Ett oväntat sätt att hämta energi

Människor och djur har rodopsiner i ögonen för att ta upp ljus och därmed kunna se. Vissa bakterier använder i stället rodopsinerna till att få energi.

– Det här är något annat än växternas fotosyntes. Bakterierna har inte förmågan att ta upp koldioxid, säger Eva Lindström, som samtidigt menar att de teoretiskt ändå kan påverka koldioxidbalansen.

– När bakterier bryter ned organiska föreningar bildas koldioxid. Om de också kan använda ljus behöver de mindre energi från organiska föreningar.

Hennes forskning hör till styrkeområdet "Evolution och biodiversitet en föränderlig värld". En aspekt Eva Lindström vill lyfta kring bakterier är kopplingen till klimatförändringar.

– Det är betydelsefullt att veta hur det naturliga ekosystemet påverkar klimatet. När det gäller bakterier kan vi behöva tänka om kring hur ekosystem fungerar, säger hon.

Sigrid Asker