Donation stärker utvecklingen av framtidens biomaterial
Cecilia Perssons forskargrupp utvecklar ny kunskap inom additiv tillverkning. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Vid Uppsala universitet använder forskare bland annat så kallad additiv tillverkning – eller 3D-skrivning – för att utveckla framtidens biomaterial. Tack vare två Uppsalaalumners donation till professor Cecilia Perssons forskargrupp får forskningen nu ökade möjligheter att ta steget vidare från laboratoriet till klinisk nytta.
Ålder, skada eller sjukdom – oavsett orsak ökar behovet av behandlingar som kan ersätta ben och andra delar av kroppen. Cecilia Persson, professor i materialvetenskap med inriktning mot biomaterial, leder en forskargrupp vid Institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet, med fokus på utveckling av material genom additiv tillverkning, ofta i samverkan med sjukvård och industri.
Här utvecklar forskare med olika inriktning ny kunskap och bättre lösningar på medicinska problem, med biomaterial eller implantatdesign i fokus. Och nu har alltså forskningen kring nya former av biomaterial fått ett generöst och välkommet bidrag för ytterligare framtida utveckling.
Kommer att göra stor skillnad
– Donationen kommer att göra väldigt stor skillnad. Den möjliggör bland annat tidskritiska steg i processen att ta resultat från grundforskning mot en potentiell tillämpning, berättar Cecilia Persson. Just nu handlar det om nya metaller som vi utvecklat med hjälp av additiv tillverkning, som skulle kunna användas i resorberbara implantat, det vill säga implantat som bryts ner över tid och ersätts av kroppens egen vävnad. Dessa implantat gör omoperationer överflödiga, kan minska infektionsrisken kopplad till implantat och kan tillåta benregenerering inom barnmedicin.
Donatorerna betonar att de vill bidra till forskning som kan göra skillnad för framtiden.
– Vi har förmånen att ha möjlighet att bidra till forskning och annat som vi tycker är viktigt och bra, berättar donatorerna. Vi har till exempel tidigare stött forskning kring MS och vi är väldigt aktiva i arbetet med Brännskadefonden – en svensk ideell organisation som förbättrar vården för brännskadade och svårt sårskadade i lågresursländer.
Stödja nya och lovande idéer
Denna gång blev donatorerna inspirerade av rektors kampanj – ”Gränslös kunskap” – inför Uppsala universitets 550-årsjubileum år 2027. Genom sina kontakter med Johan Tysk, rektorsråd för externa relationer vid Uppsala universitet uppmärksammades de på Cecilia Perssons forskning
– Johan berättade om den framgångsrika forskningen inom medicinsk teknik vid Uppsala universitet och eftersom vi själva har en bakgrund som forskare inom kemi, materialvetenskap och medicinsk teknik så fastnade vi för Cecilia Persson och hennes forskargrupps spännande forskning. Den har också kopplingar till det företag vi tidigare hade, tillägger bidragsgivarna.
Donationen får användas fritt för de forskningsändamål som Cecilia Persson bedömer vara mest angelägna. Men donatorerna betonar också vikten av att medlen kan används för att stödja nya och lovande idéer i ett tidigt skede och för att möjliggöra och finansiera en första patentansökan.
– Förhoppningen med vårt bidrag är att det ska komma fram någonting som kommer till nytta i företag och då krävs det patent, säger donatorerna. Cecilia Persson har ju varit med och startat företag tidigare och det tycker vi är positivt. Att man inser betydelsen av att komma ut med nya produkter i ett företag och därmed göra nytta också i samhället.
Donationer är väldigt uppskattade
För Uppsala universitet är denna form av donationer väldigt uppskattade på många sätt.
– Donationer har ett värde som stöd för viktig forskning, och till ändamål som inte alltid ryms inom vanliga forskningsanslag. Men de har också ett värde i det personliga engagemang och intresse från donator som visas. Det tror jag betyder mycket för våra forskare, menar Charlotte Platzer Björkman, professor vid Institutionen för materialvetenskap och vicerektor vid Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.
Anna Malmberg