Många hälsofördelar med bastubad

Ibland händer det, särskilt utomlands, att det utanför bastun sitter en skylt: ”Om du har hjärt- och kärlsjukdom, fråga din läkare och undvik helst bastubad”. Men det finns inget stöd för det i litteraturen, menar Hans Hägglund.

Tvärtom visar tidigare studier att risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom halveras, och risken för stroke och demens minskar med lite mer än 50 procent.

– De talar för att det finns någonting här, även om de här siffrorna måste konfirmeras på något mer strukturerat sätt. Även om man i studier har försökt kompensera för andra händelser, är det inte uteslutet att de som har tid att basta också lever ett sundare liv generellt.

Sätter igång immunförsvaret

I studierna har man sett att bastubad sätter igång immunförsvaret och hormonsystemen samtidigt som det har en positiv effekt på nervsystemet.

– Kärlen vidgas, de blir lite mer elastiska, blodtrycket minskar, blodfetterna minskar något. Det finns mycket som talar för att det skulle kunna vara bra för hjärta och kärl. Men det här behöver studeras mycket, mycket mer i detalj.

Han efterlyser också mer forskning om andra hälsoeffekter. Bastubad sägs kunna leda till förbättrad sömnkvalitet, dämpa ångest och ha en antidepressiv effekt. Det kan också lindra spänningshuvudvärk och värk generellt.

Behöver man basta regelbundet för att få de här effekterna?
– Ja, det talar de här studierna för, att ju mer desto bättre. Bastar man 2–3 gånger i veckan, då ser det ut att ha en viss effekt, men bastar man 4–7 gånger i veckan sticker effekterna verkligen ut.

Ett bastubad om dagen

Själv försöker han hinna med ett bastubad om dagen. Intresset för bastubad började redan när han var barn och förstärktes under gymnasietiden och studietiden. Han har länge varit med i Bastuakademin och som läkare blev han intresserad av allt prat i bastun om olika hälsoeffekter. Vad vet man egentligen?

– Det har varit lite triggande för mig, att lära mig mer och avliva en del myter. Dessutom är det här väldigt enkelt, tillgängligt och billigt jämfört med andra dyra läkemedel. Det är lite som effekterna av konditionsträning. Här får du passivt tillförd värme som ökar hjärtfrekvensen och minskar blodtrycket. Det kan vara bra om man är äldre och inte riktigt orkar träna, eller har något funktionshinder.

Bastubad på recept

Han hoppas att bastubad ska börja skrivas ut på recept precis som man gör med fysisk träning.

Är det så att bastubad passar för alla?
– Har du feber eller en pågående infektion, då ska du inte basta. Om du nyligen har haft en akut hjärtinfarkt eller har en kärlkramp som är instabil ska du vara försiktig. Det finns några individer som inte kan svettas och de ska inte basta. Personer med MS har inte lika lätt att reglera kroppsvärmen och mår lite sämre i bastun. Och kvinnor med lymfödem efter en bröstcanceroperation kan få ökad svullnad.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun.

– Det ökar risken för att somna i bastun, för hjärtarytmier och blodtrycksfall och för att man blir oförsiktig och kan ramla och slå sig och bränna sig.

Bastulabb i Luleå

Hans Hägglund skrev boken riktad till alla som är intresserade av bastubad och hälsa, samt till sjukvårdspersonal. Men han konstaterar själv att boken innehåller ”lika många frågor som svar”. Nu kommer han att forska vidare om detta och har varit med och byggt ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. Han jobbar också för att skapa ett internationellt standardiserat protokoll, som saknas idag, för till exempel bastuns temperatur och luftfuktighet.

– Vi börjar med hjärtsvikt och tittar på vad är det som gör att hjärtfunktionen förbättras. Det är också intressant att immunförsvaret stärks. Hur är det bland dem som tränar regelbundet, kan man hålla sig friskare under tävlingssäsongen om man bastar regelbundet? Och hur är det med reumatiker? Det finns hur många frågeställningar som helst.

Sätter igång immunförsvaret

I studierna har man sett att bastubad sätter igång immunförsvaret och hormonsystemen samtidigt som det har en positiv effekt på nervsystemet.

– Kärlen vidgas, de blir lite mer elastiska, blodtrycket minskar, blodfetterna minskar något. Det finns mycket som talar för att det skulle kunna vara bra för hjärta och kärl. Men det här behöver studeras mycket, mycket mer i detalj.

Han efterlyser också mer forskning om andra hälsoeffekter. Bastubad sägs kunna leda till förbättrad sömnkvalitet, dämpa ångest och ha en antidepressiv effekt. Det kan också lindra spänningshuvudvärk och värk generellt.

Behöver man basta regelbundet för att få de här effekterna?
– Ja, det talar de här studierna för, att ju mer desto bättre. Bastar man 2–3 gånger i veckan, då ser det ut att ha en viss effekt, men bastar man 4–7 gånger i veckan sticker effekterna verkligen ut.

Ett bastubad om dagen

Själv försöker han hinna med ett bastubad om dagen. Intresset för bastubad började redan när han var barn och förstärktes under gymnasietiden och studietiden. Han har länge varit med i Bastuakademin och som läkare blev han intresserad av allt prat i bastun om olika hälsoeffekter. Vad vet man egentligen?

– Det har varit lite triggande för mig, att lära mig mer och avliva en del myter. Dessutom är det här väldigt enkelt, tillgängligt och billigt jämfört med andra dyra läkemedel. Det är lite som effekterna av konditionsträning. Här får du passivt tillförd värme som ökar hjärtfrekvensen och minskar blodtrycket. Det kan vara bra om man är äldre och inte riktigt orkar träna, eller har något funktionshinder.

Bastubad på recept

Han hoppas att bastubad ska börja skrivas ut på recept precis som man gör med fysisk träning.

Är det så att bastubad passar för alla?
– Har du feber eller en pågående infektion, då ska du inte basta. Om du nyligen har haft en akut hjärtinfarkt eller har en kärlkramp som är instabil ska du vara försiktig. Det finns några individer som inte kan svettas och de ska inte basta. Personer med MS har inte lika lätt att reglera kroppsvärmen och mår lite sämre i bastun. Och kvinnor med lymfödem efter en bröstcanceroperation kan få ökad svullnad.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun.

– Det ökar risken för att somna i bastun, för hjärtarytmier och blodtrycksfall och för att man blir oförsiktig och kan ramla och slå sig och bränna sig.

Bastulabb i Luleå

Hans Hägglund skrev boken riktad till alla som är intresserade av bastubad och hälsa, samt till sjukvårdspersonal. Men han konstaterar själv att boken innehåller ”lika många frågor som svar”. Nu kommer han att forska vidare om detta och har varit med och byggt ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. Han jobbar också för att skapa ett internationellt standardiserat protokoll, som saknas idag, för till exempel bastuns temperatur och luftfuktighet.

– Vi börjar med hjärtsvikt och tittar på vad är det som gör att hjärtfunktionen förbättras. Det är också intressant att immunförsvaret stärks. Hur är det bland dem som tränar regelbundet, kan man hålla sig friskare under tävlingssäsongen om man bastar regelbundet? Och hur är det med reumatiker? Det finns hur många frågeställningar som helst.