”Vi kan bli mycket bättre på att förebygga psykisk ohälsa”

Joëlle Rüegg är projektkoordinator för det tvärvetenskapliga initiativet RE-MEND och kommer även att ansvara för de epigenetiska analyserna i projektet.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. En av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och något som allt oftare drabbar unga, redan under puberteten. Joëlle Rüegg är professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet, hon är biokemist i grunden och forskar om hormonstörande ämnen och hur de påverkar hjärnans funktion och utveckling. 

Förstå biologiska bakgrundsfaktorer

När det gäller psykisk ohälsa är vården idag till stor del fokuserad på att behandla symptom. Joëlle Rüegg vill vända på det hela och istället förstå vad det är som gör att psykisk ohälsa uppstår. RE-MEND (Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages) är ett nystartat forskningsprojekt och mångmiljonsatsning som involverar 16 olika universitet med finansiering via Horizon Europe. Joëlle Rüegg är initiativtagare och koordinator för samverkansprojektet.

– Vårt forskningsprojekt går ut på att bättre förstå hur gener och miljö spelar in för en individs psykiska mående. Samhället behöver bli bättre på att förebygga istället för att behandla. Men för att kunna göra det behöver vi förstå varför och när psykisk ohälsa tenderar att uppstå, säger hon. 

Fyra känsliga livsperioder

Det finns perioder i livet som är mer känsliga än andra. Perioder där hormonsignaleringen är särskilt aktiv och där vissa individer riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Inom RE-MEND kommer forskarna att studera psykisk hälsa kopplat till fyra livsstadier; det tidiga livet, puberteten, tiden omkring förlossning och åldrandet. 

Stort och komplext pussel

Hypotesen är att under dessa perioder läggs grunden för att utveckla eller inte utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Vissa individer är mer sårbara och mottagliga för psykisk ohälsa medan andra istället utvecklar resiliens (motståndskraft). Varför är det så? För att ta reda på det behöver forskarna lägga ett stort och komplext pussel. 

En viktig del i detta pussel handlar om att analysera data från stora populationsbaserade studier. I Sverige finns det tillgång till flera sådana. SELMA-studien är ett exempel som handlar om exponering av hormonstörande ämnen. Data från kvinnor och barn har samlats in under flera års tid från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern. 

– Den här typen av studier är väldigt värdefulla för oss. Vi försöker hitta mönster och biologiska markörer som hänger ihop för att kunna se om det finns några samband, redan innan en individ blir sjuk, säger Joëlle Rüegg.

Experimentella studier

Men någon populationsstudie som täcker en hel livscykel finns inte. Därför kommer forskarna att lägga ihop flera olika studier för att kunna analysera alla fyra livsfaser. Även mer experimentella försök kommer att göras inom ramen för projektet. 

– Tanken är att identifiera vissa kärnfaktorer i miljön som påverkar hjärnans utveckling och funktion. Till exempel stress, kemikalier eller vad man äter. Detta ska vi sedan försöka översätta i en experimentell design, berättar Joëlle Rüegg.

För att kunna se eventuella beteendeeffekter kommer forskarteamet att göra experiment på möss. Men även hjärnorganoider, alltså cellmodeller som härmar hjärnutvecklingen i 3D, kommer användas för att reda ut vilka faktorer som påverkar sårbarhet och resiliens redan tidigt i utvecklingen. För att göra det kommer stamceller från Selma-studien att användas för att vidare kunna koppla tillbaka experimentella data till populationsbaserade fynd. Även AI kommer att användas för att bearbeta den stora mängden data som kommer att genereras inom projektet. 

Minska stigmat kring psykisk ohälsa

RE-MEND är ett tvärvetenskapligt projekt som involverar alltifrån kemister och psykologer till forskare inom kommunikationsvetenskap. Joëlle Rüegg menar att det är a och o för att lyckas.

– Det går inte att arbeta i stuprör, då riskerar man att missa viktiga perspektiv och avgörande faktorer. När det gäller psykisk hälsa är det så mycket som spelar in, inte minst hur vi i samhället pratar om det, säger hon.

Joëlle Rüegg tror att stigmat kring psykisk ohälsa kan minska genom att öka förståelsen för att det finns bakomliggande biologiska förklaringar. Men det är viktigt hur man kommunicerar kring sådana förklaringar, därför finns det också kommunikationsvetare med i projektet som analyserar just dessa frågor.

Samverkan nyckel för att lyckas

I grund och botten handlar projektet om att vända den ökande trenden av psykisk ohälsa. Samverkan är en nyckel för att lyckas. Inte bara samverkan mellan universitet och forskarlag utan även samverkan med övriga samhället. 

– Till exempel skolan som möter barn och unga i puberteten är jätteviktig. Även mödravården som möter gravida par kan spela stor roll när det gäller att förebygga psykisk ohälsa, menar hon.

Joëlle Rüegg drivs av att arbeta med frågor med stor samhällspåverkan. Hon hoppas att projektet ska kunna tydliggöra vilka faktorer som påverkar en persons mentala hälsa och personens känslighet för sjukdom. Det banar även väg för att arbeta mer med individanpassade och preventiva insatser.