Fastfasbatterier och myoner på årets Celsius Linné-föreläsningar

Varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. De utvalda föreläsarna är forskare vars världsledande och högaktuella forskning rönt uppmärksamhet i forskarvärlden och är av stort allmänintresse.

2024 års Linné-föreläsare är Jürgen Janek, professor vid Institute of Physical Chemistry på Justus Liebig University Giessen i Tyskland. Han ska ta upp frågan om fastfasbatterier och ifall de kan överträffa den nuvarande litium-jonteknologin som baseras på flytande elektrolyter. Eftersom fastfasbatterier innehåller större mängder energi och är säkrare kan dessa bli avgörande för elektrifieringen av transportsektorn och övrig samhällsavgörande teknologi.

Nya karaktäriseringsmetoder

Jürgen Janeks värd är Daniel Brandell, professor i materialkemi vid institutionen för kemi-Ångström.

– Janeks stora vetenskapliga gärning är att ha utvecklat nya metoder för att studera och karaktärisera jontransport i det fasta tillståndet. Tack vare honom har teknologin kring fastfaselektrolyter och fastfasbatterier tagit jättekliv mot funktionella och fungerande typer av tillämpningar. Det är ett framsteg med väldigt stor betydelse för samhället.

Tänkbara batterier för framtidens flygfarkoster

Daniel Brandell ser även fram emot att höra Jürgen Janeks åsikt om olika sorters fastfasbatterier, exempelvis polymerbaserade batterier. Dessa kan också leda joner, men frågan är hur dessa fungerar i batteriernas gränsskikt. En annan fråga är när fastfasbatterier kan tänkas dyka upp i flygplan.

– Även om det lär vara ganska små flygfarkoster, som flyger rätt korta sträckor och med ganska få passagerare, så vore det intressant att få höra Janeks teknikspaning.

Fysik bortom standardmodellen

Årets Celsius-föreläsare är professor Chris Polly från Fermi National Accelerator Laboratory i Chicago, USA. Han kommer att föreläsa om hur myoner – elektronens 200 gånger tyngre syskon – används i acceleratorbaserade experiment för att undersöka förekomsten av hittills okända partiklar och naturlagar. Dessa mätningar kan avslöja skillnader som inte går att förklara med standardmodellen, vilket därmed öppnar för nya teorier om universum.

Karin Schönning är professor i fysik med inriktning mot experimentell hadronfysik vid institutionen för fysik och astronomi. Hon är Chris Pollys värd vid föreläsningarna.

Söker svar kring magnetiskt moment

– Polly leder ett experiment vars resultat fick väldigt stor uppmärksamhet 2023. Man har med stor noggrannhet lyckats mäta myonens magnetiska moment, som är känsligt för processer på kvantnivå. Det intressanta är att det finns en signifikant skillnad mellan vad man uppmätt och vad olika teoretiska beräkningar förutsagt.

Det skulle kunna betyda är att det finns någonting bortom den så kallade standardmodellen inom partikelfysik. För att få svar har forskare använt olika metoder, vilket också kommer att presenteras vid det efterföljande symposiet.

– Det jag tycker är intressant med årets Celsius-föreläsning är att det är ett ämne som förenar en massa olika områden: acceleratorfysik, kvantmekanik, partikelfysik och kärnfysik. Och man behöver alla fyra områden för att kunna lösa den här gåtan.

Anneli Björkman