Ny och större databas om arbetets historia

Till grund för databasen ligger forskning om arbete och genus i historisk tid. I databasen kan man söka bland mer än 40 000 registrerade försörjningsaktiviteter utförda mellan 1550 och 1880 och fritextsöka bland drygt 7 000 källtexter från bland annat domböcker, dagböcker och böneskrifter (suppliker).

– Dels är det en ny version rent mjukvarumässigt. Databasen är ny, webbgränssnittet och sökverktyget är nytt. Dels är det mycket mer data, ungefär dubbelt så mycket som tidigare, berättar Jonas Lindström, forskningsledare och huvudansvarig för vidareutveckling av databasen.

Utdrag ur rättegångsprotokoll

Projektet Gender and Work har pågått i flera år. Den gamla databasen byggdes upp under det första delprojektet och nu när det andra delprojektet är avslutat, släpps data även från detta projekt.

– Det är utdrag ur olika historiska källor som berättar om vad människor har arbetat med. Men de berättar också mycket annat. En väldigt stor del av dessa data kommer från domböcker, alltså rättegångsprotokoll, som kan handla om vad som helst.

Därför är användbarheten större än bara inom projektet. För historiker intresserade av äldre tid är digitaliserade rättegångsprotokoll värdefulla, menar Jonas Lindström.

– Där kan man komma åt vanligt folk och vardagslivet. Det är en typ av material, som är ganska svårtillgängligt. Man måste kunna läsa gammal handskrift och veta var man ska leta.

Intresse från språkvetare

Till exempel finns det ett intresse från språkvetare, eftersom det inte finns så mycket tillgänglig digitaliserad äldre historisk text. Databasen har också använts av en historiker vid Stockholms universitet, i en avhandling om 16- och 1700-talsmänniskor såg på kroppen.

Snart presenteras också nya forskningsresultat från gruppen.

– Det material som har släppts nu kommer att vara underlag till en bok som vi hoppas kommer ut under 2024 på Oxford University Press. Vi har också skrivit artiklar om materialet.

Själv håller han på med en bok om pigor och drängar och uppskattar att sökfunktionen har förbättrats.

– När jag söker på ordet ”piga” får jag ett antal fall som underlag. 1600-talets svenska är inte så konsekvent när det gäller stavning men det finns det en lösning för nu. Det går att göra ungefärliga sökningar, även med alternativa stavningar.

Mjukvaran behövde förnyas

Det ligger mycket arbete bakom lanseringen av databasen. I den här omgången har tio personer jobbat under fem års tid med att märka upp nya data, främst från rättegångsprotokoll i Västerås.

– Vi har gått igenom 160 års protokoll och valt de delar som är intressanta för oss. Först gäller det att hitta bra fall, sedan ska man skriva av dem och märka upp dem med vilka personer det gäller och kontexten.

Varför har ni byggt om hela databasen?

– Den gamla databasen byggde på mjukvara som inte stöds av webbläsarna längre, så vi var tvungna att bygga om. Vi hade tur för vi hade fortsatt finansiering och möjlighet att bygga om den. Det är ett jätteproblem i vår bransch att det byggs databaser som sedan dör. Så vi är extremt tacksamma att vi kunde göra det här, säger Jonas Lindström.

Annica Hulth