Starka kopplingar mellan musik och känslor

"Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa bedömningar på hög nivå", säger Patrik Juslin, professor i musikpsykologi.

– Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa bedömningar på hög nivå. Det är allt ifrån basemotioner som glädje, sorg och ilska till mer komplexa känslor, nostalgi till exempel. Man kan uppleva blandade känslor, motstridiga känslor och det som jag kallar estetiska känslor som baserar sig på en estetisk bedömning. Man känner beundran för en musiker eller fascineras av skönheten i musiken.

Det finns alltså en stor spännvidd mellan de olika känslor som musiken väcker. Hur kommer det sig?
– Det finns en rad olika psykologiska mekanismer på olika nivåer av hjärnan som kan väcka känslor enskilt eller tillsammans. Alla har ett unikt evolutionärt ursprung och en del är uråldriga. Merparten av de här mekanismerna utvecklades långt före musiken uppstod. Flera av de mekanismerna har vi gemensamt med andra sociala däggdjur som har funnits i 200 miljoner år medan musik har funnits i omkring 40 000 år, att döma av de äldsta instrumenten som har hittats. Så för att förstå varför vi gör den musik vi gör måste vi anta ett evolutionärt perspektiv på de här mekanismerna.

Vad händer när estetiska bedömningar på en medveten hög nivå krockar med primitiva känslor på låg nivå som är automatiska och omedvetna?
– Då kan man reagera med positiva känslor på musik man tycker är väldigt dålig rent estetiskt. Vissa mekanismer på låg nivå, till exempel betingning, är immuna mot våra bedömningar på högre nivå i hjärnan. Så även om vi tycker att musiken är banal eller dålig, så fungerar betingningen ändå. Då uppstår den besvärliga situationen att du tycker att musiken är dålig men samtidigt blir glad av den.

Hur går forskningen till?
– Experiment är det som har varit mest centralt i och med att många av de här mekanismerna är omedvetna och fungerar ganska automatiskt. Vi manipulerar vissa musikexempel systematiskt, för att försöka få fram känsloreaktioner och det mäter vi med självrapporter och fysiologisk respons i kroppen. Sedan gör vi också enkätstudier, intervjuer, dagboksstudier och simuleringar för att utforska musikupplevelsen i verklig miljö.

– Hur musik kan väcka känslor är ett klassiskt dilemma som har fascinerat forskare sedan urminnes tider, från Platon och Charles Darwin till William James och Freud. Kanske är det först inom den moderna psykologin som vi har kunnat på allvar börja förstå hur det går till, eftersom det är lättare för oss att undersöka de här omedvetna processerna.

Är intresset i omvärlden stort för er forskning?
– Absolut, det är ett väldigt tacksamt ämne för nästan alla kan relatera till det här. Det kanske största fritidsintresset bland unga är ju musik och musikbranschen i Sverige och internationellt omsätter stora pengar. Kunskapen kan användas till exempel inom musikterapi, filmmusik, marknadsföring med musik, musikproduktion och musikutbildningar.

Vad är tankarna bakom din nya bok, som getts ut på Oxford Press, världens största universitetsförlag?
– Boken är gjord för att vara tillgänglig och nå ut till en bredare publik så att fler kan bli varse om den här kunskapen. Det är få som vet hur mycket vi kan om det här idag. Min förhoppning för framtiden är att nu försöka omsätta dessa ganska omfattande teorier, som läggs fram i den här boken, till konkreta tillämpningar och interventioner till exempel i musikterapi och i musikutbildning. Till exempel hjälpa musiker att bli bättre på att förmedla känslor och bli bättre på att använda musik för att behandla psykiska sjukdomar.

Fakta
Dessa mekanismer kan väckas av musik

• Hjärnstamsreflexen, en medfödd tendens att reagera på vissa ljudegenskaper, som kraftig ljudstyrka, eller något som ökar snabbt i tempo. Det är en reaktion som i princip alla levande organismer har som gör att vi reagerar snabbt på faror.
• Rytmisk anpassning. När man lyssnar på musik med kraftfull, suggestiv rytm som ligger i närheten av ens egen puls, uppstår en gradvis harmonisering av de två rytmerna vilket påverkar känsloläget. Marscher och ravemusik driver upp pulsen, medan vaggvisor lugnar ned lyssnaren.
• Emotionell betingning, som uppstår när ett musikstycke har förekommit flera gånger förut i ett sammanhang med en viss känslomässig laddning. När vi hör stycket långt senare och så väcks känslan igen, kanske på ett helt omedvetet plan. Används i reklam och filmmusik.
• Emotionell smitta. Vi kan smittas av känslouttrycket i musiken, precis som forskning har visat att vi reflexmässigt härmar ansiktsuttryck.
• Mentala bilder. Musik kan ge upphov till fantasier och inre bilder och knyter an till saker som händer i ens eget liv. Det här är något som används i musikterapi.
• Episodiskt minne. Det är vanligt att musik väcker specifika minnen. Vi förknippar händelser och tidsperioder i vårt liv med viss musik, till exempel kan ett musikstycke förknippas med när vi träffade vår partner.
• Musikalisk förväntan. Med all musik du hört i ditt liv så har du lärt dig rent statistiskt att vissa tonmönster är vanligare än andra. Det här ger upphov till omedvetna förväntningar och när musiken bryter mot dem uppstår känslor. Mycket musikalisk komposition bygger på ett slags lek med förväntningar. De är väldigt starkt kulturellt betingade, eftersom du bygger upp olika förväntningar beroende på vilken musik du exponeras för.
• Estetisk bedömning som triggas igång när man antar en estetisk attityd till musiken. Det innebär det att du lyssnar väldigt uppmärksamt på musiken och applicerar olika kriterier för estetiskt värde på musiken. Är musiken nyskapande, vacker, komplex, skickligt framförd? De här estetiska bedömningarna påverkas samtidigt av de andra psykologiska mekanismerna. Om det händer något musikaliskt oväntat, tycker du kanske att musiken är originell. Om du påverkas starkt av emotionell smitta kanske du tycker att musiken är uttrycksfull och ger den en högre skattning i den estetiska bedömningen.

Publikation

Patrik Juslin: Musical Emotions Explained, Oxford University Press