Nio år i ledningen för Uppsala universitet

Prorektor Anders Malmberg och rektor Eva Åkesson har arbetat nära varandra i nio år, under en händelserik period vid Uppsala universitet.

Det är bråda dagar på universitetsledningens kansli inför det högtidliga rektorsskiftet den 18 december. Även om verksamheten kommer att rulla på som vanligt även när Anders Hagfeldt och Coco Norén tar över gäller det att överlämna saker på ett bra sätt.

– Vi vill lämna ett väldukat bord så att det inte är huller om buller. Det ska vara begripligt och ordning och reda. Det sista som vi vill försöka avsluta är uppdraget från konsistoriet att ta fram en reviderad anställningsordning så det jobbar vi intensivt med att ta i mål, säger Eva Åkesson.

Vi träffas på hennes arbetsrum högst upp i Segerstedthuset. Jag och Eva Åkesson sitter vid bordet och Anders Malmberg har slagit sig ned i en fåtölj på smittsäkert avstånd. Det här rektorsskiftet blir inte som andra, på grund av corona-restriktionerna, men kommer att kunna följas digitalt.

Finns det några höjdpunkter ni särskilt minns när ni ser tillbaka på era nio år som rektor och prorektor?
– Den senaste tiden har vi besökt, antingen fysiskt eller digitalt, flera av våra gränsöverskridande satsningar och centrumbildningar, till exempel nya AI4Research och WomHer. Vi har också varit på Gotland och träffat föreståndaren för den nya forskarskolan för hållbar utveckling som startar efter nyår. Vi är stolta och glada över det arbete vetenskapsområdena har gjort med gränsöverskridande satsningar, säger Eva Åkesson.

– På utbildningssidan har vi fått vara med och driva en rätt så kraftig förnyelse av utbildningsutbudet. Om man tänker på vårt utbud av internationella masterprogram har det skett en väldig utveckling. Det är också en sak man blir glad av att tänka på, säger Anders Malmberg.

En tydlig utveckling är att de internationella studenterna har blivit många fler. År 2011 när avgifterna för internationella studenter infördes, fanns det ett 50-tal avgiftsstudenter, nu är det tusen. Anders Wall och Beijerstiftelsen har gjort en generös donation till internationella studenter och det samarbetet har nu förlängts.

– Det är absolut nödvändigt att vi får in fler stipendier och där har vi också tagit från våra egna stiftelser för att hjälpa avgiftsstudenter som har fått det svårt under coronapandemin. Det är därför jag och Anders avböjer alla gåvor. Istället för att köpa blommor till oss, ge en slant till stipendier för våra internationella studenter!

Andra höjdpunkter under åren har varit alla internationella nätverk som Uppsala universitet har deltagit i. Europeiska nätverk som Guilden, U4S och nu senast Enlight har gett större insyn i EU:s forskningspolitik. Men även samarbeten  utanför Europa har blomstrat, till exempel samarbetet mellan svenska och  sydafrikanska universitet inom  SASUF.

På det lokala planet har kontakterna stärkts med kommun och regionen, inte minst nu under 2020 med täta kontakter kring smittskydd och restriktioner. Det finns också en rad gemensamma projekt som Samverkansdialog, politikerfrukostar, Uppsala Health Summit och arbetet med Utvecklingsplan 2050.

– Vi har jobbat mycket med att stärka universitetets lokala och regionala förankring och och har idag väldigt välutvecklade relationer både i Uppsala och på Gotland, säger Anders Malmberg.

Ett kvitto på det är att Eva Åkesson fått en hedersmedalj från Uppsala kommun.

Sedan 2013 är även Campus Gotland en del av Uppsala universitet. Redan i december 2011, strax innan Eva Åkesson och Anders Malmberg tillträdde, undertecknade rektorerna vid Högskolan på Gotland och Uppsala universitet en avsiktsförklaring om att gå samman. Sedan följde ett intensivt arbete för att förverkliga detta.

– Utvecklingen på Campus går väldigt bra, om man ser till antal studenter på campus och disputerade lärare. Förtroendet och tilliten till att Uppsala universitet är långsiktigt i sitt engagemang på Gotland är starkt. Och utan ett tydligt politiskt stöd från Region Gotland hade vi inte lyckats lika bra.

Rektorsduon har arbetat tätt tillsammans i nio år nu och känner varandra väl. Deras samarbete präglas mycket av diskussioner och ofta närmar de sig de frågor som dyker upp från olika utgångspunkter, berättar Eva Åkesson.

– Det har varit bra. Man kan bara ta den här situationen med pandemin, där är det väldigt tydligt att jag har ett annat reaktionsmönster än vad Anders har. I våras var jag mer orolig medan Anders resonerade på ett lugnare sätt. Då kan vi utifrån våra olika synsätt få syn på frågor, våga ta ut svängarna och utforska alternativen, för att sedan landa i ett avvägt beslut eller ställningstagande.

Det här diskuterande arbetssättet omfattar inte bara rektor och prorektor utan hela ledningsrådet med studenter och vicerektorer.

– Jag vill tacka dem för alla bra möten som vi har haft under åren och för extra ledningsråd jag har kallat till med en timmes varsel, inför coronabeslut till exempel. Jag ska som rektor samråda med ledningsrådet före viktiga beslut. Det är universitetets kanske viktigaste organ där vetenskapsområdena, studenterna och förvaltningen möts.

Eva Åkesson vill också lyfta fram rektorsråden som arbetat med viktiga frågor för universitetet, som lika villkor, forskningsinfrastruktur, internationalisering, god forskningssed, Campus Gotland och hållbar utveckling. Något som hela tiden varit viktigt för henne är studentinflytandet.

– Jag är så imponerad av våra studentrepresentanter – de gör verkligen skillnad! De är kunniga i frågorna, pålästa, de ställer krav och driver saker. Det är många saker som inte skulle ha skett om de inte hade varit där.

Hon går fram till sin byrå och letar fram ett papper med studentkårens logotyp. Det är en ”önskelista” som studenterna i ledningsrådet lämnade fram när hon tillträdde som rektor.

– Den har jag burit med mig i alla år, trots att vissa frågor blivit passé, och det är ingen slump att jag har kvar den. För mig har det varit en symbol för att jag ska lyssna på studenterna på ett klokt sätt.

Den här nio åren har präglats av stor tillväxt på universitetet – och det finns potential att bli ännu större. Hösten 2020 byggdes utbildningen ut med 1500 nya studieplatser, som en del av regeringens utbildningssatsning.

Universitetet har också expanderat rent fysiskt, med nya byggnader som Segerstedthuset, Humanistiska teatern och utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet. Samtidigt har det gjorts omfattande renoveringar av universitetshuset och Carolina Rediviva.

– Tillväxten har förändrat universitetet. Det har inte gjort oss sämre att vi har vuxit utan bättre, men det är mest forskningen vuxit medan utbildningens volym stått mer still. Fick vi önska skulle vi återställa balansen till 2/3 forskning och 1/3 utbildning. Det finns det förutsättningar för, både lärarkompetens och studentefterfrågan. säger Anders Malmberg.

Mycket av expansionen inom forskningen har kommit från externa anslag, men universitetet har inte fått ökade basresurser, utan har blivit mer beroende av externa medel.

– Vi skulle gärna vilja att basfinansieringen är minst 50 procent av den samlade forskningsfinansieringen, det behövs för att universitetet ska ha rimlig strategisk rådighet och ska kunna ta ansvar för rimliga karriärvägar.

Något som också har vuxit i betydelse under den här tiden är forskningsinfrastrukturen. SciLifeLab, SNIC, Konfliktdatabasen och Freialaboratoriet är några exempel på faciliteter som används av forskare i hela Sverige och i vissa fall även utomlands. Även universitetsbiblioteket är en viktig resurs som nu satsar stort på digitalisering.

– Vi tar ett stort nationellt ansvar för forskningsinfrastruktur, men många har svårt att se omfattningen och till fullo uppskatta det som gör. Där vill jag ge alla som jobbar med det en stor eloge, säger Eva Åkesson.

Så här långt i intervjun kommer vi på något viktigt som ännu inte nämnts men som har spelat en viktig, rentav grundläggande, roll från dag ett av deras rektorat: Kvalitetsarbetet.

– Vi ville få till en större systematik i hur vi jobbar med utbildningskvalitet. I grunden är det en lokal aktivitet att ständigt jobba med förbättringar men vi har också fått in en systematik på fakultets- och universitetsnivå så att det hänger ihop. Det känns väldigt bra, inte minst nu när vårt system testas i en utvärdering av UKÄ, säger Anders Malmberg.

Av samma skäl görs regelbundna forskningsutvärderingar, som ett sätt att utveckla forskningen och jobba mer systematiskt med kvalitet och förnyelse. I det här fallet deltar externa granskare, vid olika universitet runt om i världen.

Den senaste utvärderingen gjordes år 2017. När Anders Malmberg sedan ledde arbetet med Mål och strategier fick han stor användning av slutsatserna från utvärderingen.

– Även om KoF17 var en forskningsutvärdering gav den intressant nog också en massa insikter som hade med utbildning att göra. Det var en ögonöppnare hur utländska framstående akademiker ser på hur forskning och utbildning relaterar till varandra vid Uppsala universitet.

Mål och strategier fastställdes i december 2019 och just nu pågår mycket arbete vid de tre vetenskapsområdena med hur de ska omsättas i praktiken – ett arbete som kommer att fortsätta även i vår.

– Det här är vår stafettpinne som vi lämnar över till nästa ledning. Det är mycket som samlas i mål och strategier, viktiga frågor som internationalisering och kvalitet men också utpekade utvecklingsområden, säger Eva Åkesson.

Hon har tillbringat sammanlagt 18 år i universitetsledningar, de första nio som vicerektor och prorektor vid Lunds universitet. Även Anders Malmberg har haft ledningsuppdrag på halvtid eller halvtid de senaste 15 åren.

Efter nyår väntar nya uppdrag för dem båda.

– Jag har ju varit tjänstledig från Lunds universitet under de här tiden så jag återgår till min tjänst och flyttar söderut, säger Eva Åkesson.

– Jag flyttar tillbaka till mitt arbetsrum på Ekonomikum och blir professor i ekonomisk geografi. Det är ju lite utmanande för det var ett tag sedan jag var en fullt praktiserande professor. Några uppdrag blir det också. Jag har också just blivit ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds styrelse, säger Anders Malmberg.

Eva Åkesson vill inte prata så mycket om vad som händer sedan, ”det tar vi efter nyår”, men konstaterar att det känns skönt att gå vidare.

– Det känns kul att lämna över till Coco och Anders, vi har en bra dialog. Jag har pratat med Anders sen i juni. I början var det kanske en gång i månaden och nu är det minst en gång i veckan. Vi diskuterar igenom de beslut som jag fattar nu i december ordentligt, för det är ju han som får hantera dem sen.

Hon jämför överlämnandet med en stafettväxling, där det gäller att varken släppa pinnen för tidigt – om den faller i backen blir det en väldig tempoförlust – eller hålla fast för länge.

– Det är en bra bild, tycker jag. Hjälp de tillträdande att komma upp i fart, men när de väl greppar pinnen ska du släppa taget, och inte försöka hänga kvar. Vi ska lämna banan och sätta oss på läktaren som entusiastiska åskådare och heja på den nya ledningen.