Vinnande innovation finns snart i en miljard mobiler

Grundaren Harald Klomp, Andreas Lifvendahl (vd) och Johan Svensson (CEO) har alla spelat stor roll i framväxandet av mjukvaruföretaget Imint, som nu belönas med ett innovationspris. Foto: Mikael Wallerstedt

En smart metod för videostabilisering är innovationen bakom Uppsalaföretaget Imint. Snart finns mjukvaran inbyggd i en miljard mobiltelefoner. Andreas Lifvendahl, Johan Svensson och Harald Klomp får Uppsala universitets Innovations- och entreprenörspris 2023, som delas ut i universitetsaulan den 25 april.

Det började år 2005 när Harald Klomp och Jakob Sandström gjorde sitt exjobb på Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet. I samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och ett företag som byggde drönare, utvecklade de en algoritm för att göra kartor med hjälp av video – för användning inom skogs- och lantbruk.

– Det blev en massa bildbehandlings- och algoritmutmaningar. Algoritmen utvecklades för bildstabilisering och mosaik, för att på rätt sätt överlagra bildrutor så att de stämmer med verkligheten, berättar Harald Klomp, som idag är affärsstrateg på Vattenfall.

När examensarbetet var slut fortsatte de att jobba med projektet, skickade in patentansökningar och så småningom fick de flera patent på sin ursprungsinnovation.

Jobbade vidare med drönarvideo

De tillhörde en av de första kullarna på UIC, fick en affärscoach och kom i kontakt med ett nätverk för affärsänglar i Stockholm. År 2007 grundades bolaget och första affärsplanen var att jobba vidare med drönarvideo, fast nu i militär miljö.

Film från drönare användes som stöd för beslutsfattande i krig, både i Irak och i Afghanistan, och till att börja med utvecklades tekniken för att kunna användas i krigszoner.

– Fördelen med den här algoritmen att den var så pass innovativ och trimmad. Många metoder för videostabilisering är rätt vassa men otroligt beräkningsintensiva. Här skulle det köras i realtid på en vanlig laptop vilket krävde oerhört mycket optimeringar, berättar Andreas Lifvendahl, som är VD för Imint.

Tillämpningar inom industrin

Själv kom han in i företaget år 2010, då bolaget var tre år gammalt och började titta brett på tillämpningar inom industrin. Ett av de tidiga projekten var den svenska marinens ubåtsräddningsfarkost, som skulle utrustas med bättre kameror men satsade på mjukvara istället. En annan tidig kund var Saab, som utvecklade teknik för fjärrstyrda flygledartorn för mindre flygplatser.

– Dit levererade vi också mjukvara, men de där säljprocesserna är ganska långa och som en liten startup med riskkapital var ägarna lite rastlösa efter fem, sex år. Det tog helt enkelt för lång tid.

Anpassa tekniken till smarta telefoner

Därför började de anpassa tekniken för smarta telefoner någon gång 2013–14. Det var några år efter att Apple hade släppt sin Iphone och hela ”smartphone-racet” började dra igång, konstaterar Andreas Lifvendahl.

– Det gick väldigt snabbt från ett smartphonerace till ett kamerarace. Vi fick egentligen börja om, i steg byggde vi bort allt det ursprungliga. En stor grej var att smartphones har väldigt bra rörelsesensorer med hög precision och kan man använda den datan till videostabilisering så är det otroligt mycket enklare och mycket mer strömsnålt.

Imint-trion tillsammans med rektor i universitetshuset. 

Idag har Imint 48 anställda i Uppsala och kunderna finns framför allt där androidtillverkarna finns, i Japan, Taiwan och Kina. I bild syns Imint-trion med rektor Anders Hagfeldt. Foto: Mikael Wallerstedt

Mycket av deras nuvarande teknik bygger på att de blandar data från kamerasensorn med andra sensorer i telefonen, och tar in det i mjukvaran som byggs in i mobilen. Idag kan deras mjukvara användas i alla typer av androidtelefoner.

– Vi kom in med rätt tajming på mobiltelefonmarknaden och var också väldigt duktiga på realtidsaspekten. Det är svårt att göra alla de beräkningar som krävs innan nästa bildruta kommer. Vi har bara några millisekunder på oss. Det är ett samspel, både hårdvaran i form av minne och gyrosensorer måste funka tillsammans med en smart matematisk algoritm som gör jobbet, säger Johan Svensson, CTO vid Imint.

Kunder i Japan, Taiwan och Kina

Idag har Imint 48 anställda i Uppsala och kunderna finns framför allt där androidtillverkarna finns, i Japan, Taiwan och Kina. Det krävdes hårt arbete för att etablera sig under åren 2016–2018, minns Johan Svensson, som var ny på företaget då.  Den första kund han jobbade mot var det kinesiska storföretaget Huawei.

– Det var jätteroligt att det hände grejer, men samtidigt insåg vi att vi inte hade allt på plats som ett storbolag kräver vad gäller testrutiner, testmiljöer, säkerhet, policys och annat. Så det blev många helger och sena nätter... Men det är ju lärorikt också att ha varit med på en sån resa.

Framöver ska de arbeta längs två spår. De jobbar vidare med konsumentmarknaden, men ska också återgå till att jobba med beslutsstöd med hjälp av videoteknik.

– En av de marknaderna vi jobbar med är realtidsvideo inom industri och sjukvård, där du har kameran på kroppen. Det kan vara allt ifrån hemsjukvård, ambulanssjukvård och klinik, där du får hjälp av en expert på distans, säger Andreas Lifvendahl.

Anlitar många exjobbare

De har fortfarande en hel del kontakt med Uppsala universitet, framför allt genom examensarbeten. Varje termin kommer fyra nya exjobbare till företaget, från Centrum för bildanalys, datavetenskap och på senare år System i teknik och samhälle.

– Det blir ett sätt för oss att ta ett bredare grepp om våra användare. Hur olika produkter används, framför allt med fokus på kommande marknader och lösningar, säger Johan som brukar vara handledare.

Vad har ni för nytta av det?
– Framför allt är det en bra rekryteringsväg för båda sidor. De får se vad det är för bolag och vi får se vilka de är. Det är också ett bra sätt att göra provskott. Det är sällan som ett exjobb direkt går vidare till någon form av produkt, men det ligger där på hyllan och något år senare så ser man något där som kan utvecklas vidare, säger Andreas.

Så examensarbeten är fortfarande värdefulla för Imints utveckling, precis som det började en gång i tiden.

Annica Hulth

Innovations- och entreprenörspris

  • Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris tilldelas en eller flera personer som på ett avgörande sätt bidragit till att framgångsrikt omsätta en upptäckt eller innovation, baserad på forskning eller utbildning vid Uppsala universitet, till framgångsrik kommersialisering eller implementering med betydande samhällsnytta.
  • Priset instiftades 2021 av Stiftelsen Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris vars ändamål är att synliggöra Uppsala universitets entreprenöriella kultur. Prissumman på 500 000 kronor har möjliggjorts genom donationer från stiftelsens tio stiftare.

Ur motiveringen:

Årets pristagare har med stor framgång tagit avancerad teknik från Uppsala universitet till världsmarknaden genom nyskapande lösningar för videostabilisering i smarta telefoner. De har visat hur forskning inom bildanalys kan förädlas via olika tillämpningar för att i sin nuvarande och hårt konkurrensutsatta nisch bli banbrytande.

Tekniken ligger till grund för det snabbväxande företaget Imint som genom att ständigt söka nya värdeskapande tillämpningar och samarbeten uppvisar en fortsatt hög ambition av nyttiggörande och innovation.

Läs mer

 

Pressmeddelande: Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2023 går till nyckelpersoner i Imint

Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

Den 25 april hölls en prisutdelning i universitetsaulan för 2023 års vinnare av Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

Se filmen från prisutdelningen

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin