Fem nya medaljörer utsedda

Medaljerna överlämnas vid promotionen den 30 januari 2015.

Uppsala universitets Linnémedalj instiftades 2006 och delades första gången ut på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Guldmedaljen ges för ”i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena eller Linnéminnet närliggande fält”.

Birgitta Bremer, professor Bergiana i systematisk botanik och föreståndare för Bergianska trädgården i Stockholm erhåller Linnémedaljen för sin enastående förmåga att kombinera forskning om biologisk mångfald med att utveckla en av Sveriges främsta botaniska trädgårdar. Bremers forskning handlar om att förstå hur olika arter är släkt på molekylär nivå. Hon studerar särskilt stora familjer som ofta uppfattas som svåra och därför lämnas utanför trots att de ur grundforsknings-, biodiversitets- och bevarandebiologiskt perspektiv är mycket intressanta. Det handlar om att på DNA-nivå identifiera olika egenskapers utveckling (evolution av olika pollinations-, spridnings- och livsformer) och hur de är kopplade till varandra men även till artbildning, geografisk utbredning och anpassning till olika miljöer. Forskningen gäller framför allt växter på tropiskt och subtropiskt material som samlats in under resor i Sri Lanka, Malaysia, Indonesien, Ecuador och Afrika (Sydafrika, Östafrika, Madagaskar). Växtsläktet Bremeria med ca 20 arter från Madagaskar är uppkallat efter henne.

Uppsala universitets Rudbeckmedalj instiftades 2002 med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck den äldres död. Den delas ut ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”. Årets medaljer tilldelas följande tre forskare:

Nils Mårtensson, professor i metallers och metallytors fysik vid institutionen för fysik och astronomi, har bidragit till den förstklassiga forskningsverksamhet vad gäller synkrotronljusvetenskap som sker i Sverige. Efter att ha varit föreståndare vid MAX IV-laboratoriet under tretton år, och lagt grunden för den nya synkrotronljusanläggning som nu byggs i Lund, har Mårtensson återvänt till sin forskning rörande solcellsmaterial. Han utvecklar härvid nya känsliga instrument som bland annat kan användas för att studera magnetiska egenskaper. Elektroner kan således mätas med mycket högre noggrannhet än tidigare. Mårtenssons betydelse för svensk forskning i världsklass är stor och kommer att ha betydelse för generationer av forskare inom fysik, kemi och materialvetenskap.

Ann-Christine Syvänen, professor i molekylär medicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, har framgångsrikt byggt upp en forskargrupp som studerar sjukdomar hos människa genom att använda moderna tekniker inom genomik och epigenetik. Under senare år har forskningen framför allt inriktat sig mot leukemier hos barn och autoimmuna sjukdomar. Hon har också byggt upp en teknologiplattform, initialt med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Denna SNP&SEQ-plattform är den största inom SciLifeLab i Uppsala. Syvänen har genom åren deltagit i ett flertal internationella samarbeten som genererat publikationer i högt rankade tidskrifter.

Henrik Williams, professor i nordiska språk vid institutionen med samma namn, har som vetenskapsman en ledande internationell position inom runologi. Han har inte endast genomfört nya tolkningar av inskrifter utan även introducerat en social dimension i förståelsen av runstenarna, som till exempel i artikeln ”Rune-Stone Inscriptions and Queer Theory” från 2008. Genom att både förstärka den etablerade forskningstraditionen inom sitt fält och samtidigt komma med helt nya infallsvinklar från modern språkvetenskap bryter Henrik Williams arbete nya marker och är exceptionellt i sitt slag.

Torgny Segerstedt-medaljen instiftades för att hedra Torgny Segerstedt för hans insatser som rektor för Uppsala universitet under 23 år och utdelades första gången 1988. Medaljen utdelas vartannat år till svenska vetenskapsmän för särskilt framstående insatser inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Till medaljen är knuten en prissumma.

Årets mottagare av Torgny Segerstedt-medaljen, Marie-Christine Skuncke, har framför allt forskat om svenskt 1700-tal, där hon utifrån ett europeiskt och globalt perspektiv särskilt har studerat teater, opera, fursteuppfostran, politisk retorik och mediehistoriska frågor. I sin forskning utgår hon ofta från en historisk person, vars liv och gärningar belyses brett; den senaste studien rör Linnélärjungen Carl Peter Thunberg och hans resa till Japan 1775-76. Skuncke har författat en lång rad vetenskapliga böcker, artiklar och arbeten, vilka uppskattats såväl inom forskarvärlden som av en bredare publik. Hon har publicerat sig på flera språk, huvudsakligen på svenska, engelska och franska. Under flera decennier har hon verkat som lärare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och hon leder dessutom sedan många år Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium med forskare och studenter från olika discipliner.