Transkribering avsnitt 75

Transkribering av Forskarpoddens avsnitt 75: Vart är den muslimska världen på väg? Åsa Malmberg intervjuar Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

MOHAMMAD: Det kom en tid någonstans efter andra världskriget där tilltron till demokrati var väldigt lågt, men i dag har det kommit tillbaka så jag tror att det är en tidsfråga att kanske någon ... Längre tidsperspektiv att vi kommer ha ett antal demokratier i muslimska länder.

ÅSA: Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt så ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare vinner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Vad är det egentligen som händer i den muslimska världen just nu? Du lyssnar på Forskarpodden vid Uppsala universitet. Det här avsnittet produceras av mig, Åsa Malmberg.

MOHAMMAD: Jag heter Mohammad Fazlhashemi. Jag är professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen.

ÅSA: De senaste åren har vi ju sett en hel del folkliga protester i den muslimska världen. Man kräver mänskliga fri- och rättigheter och det började med arabiska våren för tio år sen ungefär och nu ser vi i Iran också med slöjtvång som man ifrågasätter. Är det början på något nytt, det här?

MOHAMMAD: Båda de här rörelserna, både den arabiska våren med start december 2010 men också de folkliga protesterna i Iran nu under sep... som började i september 2022, de visar att det finns ett mycket uppdämt missnöje med de förhållandena som finns i de allra flesta muslimska länder. Man vill ha större frihet, den ekonomiska politiken ska vara mer jämlik och frågar efter en välfärd i samhället, rättssäkerhet och många andra frågor. Och det är det vi ser och det de går och väntar på oftast är alltså ... Det är något dramatiskt som händer och som blir den här utlösande faktorn i ... När det gäller den arabiska våren så kan vi gå tillbaka till december 2010, den här fruktförsäljaren blev ...

ÅSA: I Tunisien.

MOHAMMAD: I Tunisien. Hans fruktstånd blev beslagtaget av en kommunal tjänsteman och han kände sig förödmjukad, han hade tappat sin försörjning, så han gjorde en desperat handling. Han gick och satte eld på sig själv och dog. Och det blev starten till det här ... Ja, protesterna. Samma sak var det i Iran. Det var en ung kvinna som dog i moralpolisens förvar och det ledde till stora protester. Och det visar ju att det här kom inte som någon blixt från klar himmel, utan det var ju väldigt uppdämt missnöje som fanns under ytan så ... Men de här händelserna blev gnistan som satte eld på hela krutdurkar.

ÅSA: Tror du att det här kan leda till några varaktiga förändringar?

MOHAMMAD: Det återstår att se, för vi ... När vi talar om till exempel den arabiska våren, den ... När den kom så var den väldigt förhoppningsfull. Det var många som trodde att den här skulle till bestående och genomgående förändringar, men snart kom bakslag efter bakslag. Och det sista hoppet knöt man till Tunisien där allting hade börjat, men även där så ser vi att det har drabbats av ett stort bakslag. Samma sak gäller ju protesten i Iran. Den var väldigt intensiv i höstas men sen har den ebbat ut lite grann.

ÅSA: Varför har nu inte de här folkliga protesterna lett, hittills, till några varaktiga förändringar?

MOHAMMAD: Ja, om man tittar tillbaka på vad som var kännetecknande för de här proteströrelserna, det var ju att de var spontana, ledarlösa protester och alla som medverkade i de här protesterna, de ville en sak. De ville bli av med de här enväldiga härskarna i respektive land. I de fall det här ledde till att man störtade makthavarna så började man i stället dagen efter att diktatorn var borta, då började man kriga sinsemellan, eller bråka sinsemellan rättare sagt. Och det ledde till att ... Så småningom till bakslag. Vi ser till exempel utvecklingen i Iran, även det var ju ledarlösa protester i september 2022 och en som är positiv med de här ledarlösa protesterna, att den är väldigt svårkontroll... Svårt att kontrollera från makthavarnas sida, men om man väl har slagit ner de här protesterna, då ebbar de ut. Och det är det som har varit en utav orsakerna till att de inte ledde till de förväntade resultat.

ÅSA: Men när islam uppstod på 600-talet, så var det väl med den tidens mått mätt ganska modern religion. Det innebar vissa förbättringar för kvinnor till exempel, som fick rätten att ärva. Och århundradena som följde, då var det ju väldigt mycket intresse runt vetenskap till exempel. Man låg långt fram inom medicin, astronomi och matematik. Men vad var det som hände sen?

MOHAMMAD: Det som var väldigt kännetecknande för utvecklingen under den period som kallas för islams gyllene era, det vill säga från 700-talets mitt ungefär fram till 1200-talet, det är alltså man öppnade sig för omvärlden, tog till sig deras ... Andra kulturers vetenskapliga portfölj och utvecklade den. Och en sak som var väldigt tydlig, det var alltså man sa att ”tro och vetande, de utesluter inte varandra, utan de ses som olika vägar in i sanningen.” Men när vi kommer fram till ungefär 1000-talet, då ser vi att det sker splittring i den muslimska världen. Politisk splittring, ekonomisk splittring, splittring på många olika områden. Och där börjar försvagningen och till slut så kommer mongolinvasionen på 1200-talet och det blev väldigt förödande. Och ...

ÅSA: På vilket sätt?

MOHAMMAD: Att ... Det ... Den civilisation som hade byggts upp med alla de här vetenskapliga institutionerna och allt det här, den slogs sönder och samman av mongolerna för mongolerna hade en tendens att de förstörde allt i sin väg så att säga. Och det blev också svårt att bygga upp den på nytt, så det var det som skapade den här tillbakagången. Men sen kom också korstågen från Europa vid slutet av 1000-talet, så att många faktorer bidrog till en tillbakagång, och det ha... Och sen hade man svårt att hämta sig från det.

ÅSA: Varför är demokratier så ovanliga i den muslimska världen?

MOHAMMAD: Man tittar på ... Utifrån ett ... Ja, hundraårsperspektiv, kanske lite längre perspektiv så ser vi att det har faktiskt gjorts ett antal försök att skapa demokratier i muslimska länder. Vi såg i slutet av 1800-talet, vi såg det också i början av 1900-talet i länder som Iran, Sy... Egypten, Tunisien och så vidare och så vidare. Men alla de här försökens slogs tillbaka. Inte bara då av de här inhemska motståndarna som inte ville ha politiska fri- och rättigheter, utan också dåvarande kolonialmakter som gick emot och bistod de här envåldshärskarna slå tillbaka de här. Och det kom en tid någonstans efter andra världskriget där tilltron till demokrati var väldigt lågt, men i dag har det kommit tillbaka, så jag tror att det är en tidsfråga att kanske någon i ett längre tidsperspektiv där vi kommer ha ett antal demokratier i muslimska länder.

ÅSA: Vilka tänker du på då? Vilka ligger närmast till hands?

MOHAMMAD: Ja, det är där det kokar mest. Iran ligger bra till, men det finns andra länder också.

ÅSA: Hur kan det finnas så många olika inriktningar inom islam, och hur länge har det funnits?

MOHAMMAD: Det är i och för sig ingenting ovanligt, om vi ser till exempel inom kristendomen, vi har protestantism, katolicism och den ortodoxa kyrkan. Och ungefär samma tendens ser vi inom islam, men det började redan efter Mohammeds död på ... 632, där man inte kunde komma överens om vem som skulle efterträda honom. Majoritetsgruppen som kallades för sunniter, de ansåg att det var någon utav hans närmaste medarbetare som ska utses till hans efterträdare, medan shiiterna som blev en minoritet, de ansåg att det var någon ur hans ätt som skulle efterträda honom, och det är där det börjar. Men sen med tiden så kom olika lagskolor, olika teologiska skolor, olika filosofiska skolor och så vidare och så vidare.

ÅSA: Hur har de här olika riktningarna utvecklat sig?

MOHAMMAD: Ja, de har utvecklats i två skilda riktningar. Det ena är det lite mer trosorienterad, bokstavstrogen, men också lite fundamentalistisk riktning, och sen den ...

ÅSA: Vilken är det?

MOHAMMAD: Vi har ju ... I båda riktningarna. Både inom sunni och inom shia så har vi båda de här tendenserna. Och så de som prioriterar förnuftet och vill ha en mera förnuftsorienterad inriktning. Och det ... Under hela islams historia så ser vi att de här två lägren har stått mot varandra.

ÅSA: Men det verkar inte vara vattentäta skott mellan dem heller. Din forskning har ju visat att de inspireras av varandra.

MOHAMMAD: Ja, så är det. Jag kan ta min senaste bok till exempel, den heter Shi’ite salafism? och där ställer jag en fråga som ingen annan hade ställt tidigare, och det var ju det här med att salafismen som förknippas med ... Eller är en sunnitisk företeelse som uppstod inom sunniislam redan på 1300-talet, har den påverkat shia-islam? Och där hittar jag faktiskt en muslimsk tänkare som var verksam under mellankrigstiden som pläderade för rätt mycket utav deras idéer, och sen kom en våg av protester mot honom och sen kunde jag faktiskt utifrån ett idéhistoriskt perspektiv spåra delar utav den här salafistiskt inspirerade tänkaren i bla... Hos hans motståndare. Och det blev en sån här aha-upplevelse för mig.

ÅSA: Ja, för salafism, det är ofta det man kopplar till väldigt bokstavstroende och även politisk islam. IS till exempel, hör väl dit.

MOHAMMAD: Ja, alltså ... Men det finns ju andra tankegångar som man kan förknippa med salafism. Den här drömmen om en återgång till den autentiska formen utav islam som skulle ha funnits i islams begynnelse. Där finns också den här motståndet mot filosofi och med filosofiskt inriktat teologi och den typen utan tankegångar. Och det var framför allt de spåren som jag kunde identifiera hos den här tänkaren som i sin tur har spridits vidare bland ... till hans motståndare. Och det var ju rätt intressant, för att just den här tänkaren, han framställdes inom forskningen som en motsvarighet till shiaislams Martin Luther. Och det ... Det var ju det som jag kunde rekonstruera och visa att ”nej, men så är inte fallet.” Han följde rätt mycket utav de här mera salafistiska idéströmningarna.

ÅSA: Du blev för tio år sedan Sveriges första professor i islams teologi. Vad är det konkret du studerar?

MOHAMMAD: Låt mig berätta en bakgrund till det här, alltså studien och forskningen om islam har pågått ganska länge i Sverige, men då utifrån ett teologiskt perspektiv där man ... Kristna teologer som ville visa felaktigheterna inom islamisk teologi utifrån ett religionshistoriskt perspektiv där man betraktade islam som en främmande religion eller utifrån ett islamologiskt perspektiv där man har studerat levd islam, lived religion, där man studerar egentligen muslimer. Islam i sig är ingenting som är intressant, utan det som muslimerna gör utav det som blir mer intressant. Så det var det som var tanken. Men också ... Man har också studerat islam utifrån ett idéhistoriskt perspektiv naturligtvis, men nu ville man göra någonting nytt. Antalet muslimer i Sverige har vuxit, de är ... I dag utgör islam landets andra största religion, så från teologiska institutionens sida så ville man inrätta en ny professur där man studerade islam inifrån dess förutsättningar utifrån ett kritiskt konstruktivt perspektiv, på samma sätt som man bedriver studier inom kristen teologi. Och det var någonting nytt. Och det är ju det spåret som vi har följt.

ÅSA: Och vad är det konkret du studerar?

MOHAMMAD: Jag har bland annat studerat det här projektet som jag har varit inne på, det här med shiitisk salafism, vi har en ... Jag har en kollega som också studerar nutida muslimska rörelser utifrån ett teologiskt perspektiv. Vi har flera doktorander som skriver inom det här fältet, och det är det som är det nya med de här ... Med den här forskningsinriktningen. Men vi har också lagt grunden för en hel studiegång från grundutbildning till avancerad utbildning till forskarutbildning. Inte heller det har funnits tidigare.

ÅSA: Varför är den här forskningen viktig?

MOHAMMAD: Den är viktig av olika perspektiv. Dels visar att det ska gå att forska om islam utifrån ett systematiskt teologiskt perspektiv på ett vetenskapligt sätt. Och det skiljer sig från en som man skulle konfessionell studie eller forskning om islam som bedrivs i många muslimska länder. Men också att ...

ÅSA: Kan du precisera det lite grann?

MOHAMMAD: Ja, alltså om man säger så här. Själva utgångspunkten för studiet av islamisk teologi och filosofi sker utifrån samma premisser som man använder inom systematisk teologi. Det vill säga att man använder sig utav vetenskapliga metoder, man ... Då, och utifrån ett kritiskt och konstruktivt perspektiv studerar man viktiga frågor som finns inom det teologiska fältet. Och det ... Och det är det som är skillnaden mellan studie som vi bedriver och det som man gör i muslimska länder, och d... För att där gör man det utifrån ett konfessionellt perspektiv.

ÅSA: Att den här forskningen sker i ett sekulärt västland som Sverige, vad har det för betydelse?

MOHAMMAD: Det har stor betydelse för att det har inte funnits sedan tidigare. Tidigare så har man betra... forskat om islam som en främmande religion eller utifrån andra vetenskapliga perspektiv, men just det här kritiskt konstruktiva perspektivet som är kännetecknande för systematisk teologi, det har inte funnits. Och att det görs i ett sekulärt land som Sverige eller i sekulärt lärosäte som Uppsala universitet, det är någonting som är unikt, som ... Och skiljer den från kanske forskning om islam utifrån ett konfessionellt perspektiv.

ÅSA: För de är ofta kopplade då till regim och så.

MOHAMMAD: Det kan vara också självständiga, men att de gör det utifrån ett religiöst perspektiv. Vi gör det utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

ÅSA: Du blir väldigt ofta intervjuad i media när det behövs en expert inom islam. Känner du att du gör skillnad?

MOHAMMAD: Jag försöker problematisera i stället för att förenkla. Men också ge perspektiv, för att oftast är det ju så att media, när de kontakter mig, då har det uppstått någonting. Vi säger ... Mohammedkarikatyrerna eller rondellhunden som tar dem ett tag. Koranbränning och så vidare och så vidare. Och det de vill ha, det är alltså ”varför reagerar muslimer på det här sättet?” Och det är att försöka ge ett perspektiv och en bakgrund till det här. Och frågan om det gör skillnad, alltså ... Jag blir ofta kritisera... Jag blir ... Jag får många positiva reaktioner, men jag får också väldigt mycket kritik.

ÅSA: Från vilka då?

MOHAMMAD: Ja, det fund... Man ... Jag brukar [?? 0:17:22] likna det som en skitstorm som kommer, och det kommer från både väldigt bokstavstroget salafistiskt håll, men också från högerpopulistiskt håll. Och båda kritiserar mig för att som ... Den ena säger att ”du ger fel bild utav islam”, det vill säga salafistiskt håll, den andra säger att ”du skönmålar islam.” Och när det kommer mycket kritik från så många motsatta håll så tänker man ”ja, då kanske jag ändå är på rätt spår på något sätt.”

ÅSA: Ja, det borde vara någonstans mitt emellan där.

MOHAMMAD: Ja, precis.

ÅSA: Och vad är de vanligaste missförstånden om islam som du stöter på?

MOHAMMAD: Det viktigaste är alltså att det är när man betraktar tolkningar av islam som någonting enhetligt. Man missar det här med mångfalden inom islam. Alltså jag tror inte att det är någon som skulle komma ens på tanken att jämställa förra ärkebiskopen Antje Jackelén med till exempel pastor Åke Gren, för att b... Båda tillhör den protestantiska inriktningen inom kristendomen, även om de företräder olika kyrkor. Men ingen skulle ens komma på tanken att jämställa dem därför att de vet att de talar utifrån helt olika perspektiv, eller och tolkningstradition. Men när det gäller islam så gör man ju inte det. Islam ... Muslimer som muslimer, islam som islam. Det räcker med att någon är så högljudd och som hörs i media och allt det här, då blir det här en representant för muslimer. Man kan inte skilja mellan de här två. På ... Under 00-talet och även senare så blev jag ofta anlitad utav skolor eller andra grupper som ville att jag skulle komma och föreläsa för dem, och då kunde jag snappa upp alla de här frågorna. Det var just det här de fokuserade, att man missade den här med mångfalden.

ÅSA: När du har varit ute och pratat om islam, då har du ju fått en hel del input från folk. Vad har du ... Hur har du tagit till vara på det?

MOHAMMAD: Ja, alltså som jag sa, jag var ute och pratade rätt mycket om det här och jag ... Till slut så såg jag, det är ett antal frågor som kommer tillbaka om och om igen. Så jag samlade på mig och så småningom så skrev jag en bok som heter Vems islam? De kontrastrika muslimerna just för att understryka det här med mångfalden bland muslimer. Den här boken blev en bästsäljare. Det var ett förlag som gav ut den först och sen kom den ut som po... i pocketversion och till slut, nu som studentlitteratur. Så att ... Den bygger ju ... Den är skriven på ett populärvetenskapligt sätt men den bygger på min forskning och där går jag in och visar ”ja, men här har vi de mer extrema bokstavstrogna uttolkarna islam, å den andra sidan så har vi muslimska feminister eller liberalteologer. Så alla de här och allt däremellan finns här.”

ÅSA: Vad är det vanligaste missförstånden i muslimska länder mot väst?

MOHAMMAD: Det är exa... ungefär samma sak. Att man missar nyanserna. Man jämställer ... De länder som har varit till exempel koloniserade, de ser allting utifrån det här koloniala perspektivet. De ser den här ... Alla de här brotten som begicks under den här perioden och har haft väldigt svårt att förlåta de forna kolonialmakterna och då blir det så att man tolkar allting utifrån ett och samma perspektiv. Man kan inte skilja mellan till exempel högerextrema krafter och demokratiska krafter, så exakt samma misstag, skulle man kunna säga.

ÅSA: Och varför väcker koranbränningen så enormt starka reaktioner?

MOHAMMAD: När jag har tittat på den här reaktionen som har kommit så är det just det här med ... Dels att de kan inte förstå varför man över huvud taget kommer ens på tanken att bränna en bok som är ... För muslimer föreställer det här med uppenbarelsen, guds uppenbarelse för människor. Varför ska man göra det? Men sen finns ju också det här med att hur man kan å ena sidan försvara yttrandefrihet å andra sidan försvara bokbål. Men också det här med att många utav de här som står för de här koranbränningarna, de är ju väldigt extrema krafter som bär med sig en sån här hatbudskap. Så det blir lite svårt för dem, och det ... Och det är det ... därför man reagerar också väldigt kraftigt. Men sen finns det ju också de krafter, väldigt extrema krafter i muslimska länder som gärna utnyttjar det här också och blåser under protesterna och vill gärna att det ska bli en sån där väldigt ”vi och de”-tänkande.

ÅSA: Hur upplever du att synen på islam har förändrats i Sverige sedan ... Under den tiden du har studerat det här?

MOHAMMAD: Jag kan gå tillbaka till den tid då jag kom till Sverige som gäststudent i slutet av 1970-talet och då var det en ... Då var islam och muslimer en sån här ickefråga. Man såg på muslimer som några exotiska människor som kom från främmande länder och sånt där. Men med tiden så har det blivit mer konfliktladdad. Just det här med att man ser på muslimer som de som ska ha problem, de som står för våld och mycket annat. Och just det här med att ... Så att klimatet har förändrats och blivit mycket sämre, skulle jag säga.

ÅSA: Du studerar bland annat vad man skulle kanske kunna kalla för en spirande intresse för klimat- och miljöfrågor bland muslimska tänkare. Berätta lite om det.

MOHAMMAD: Jag fick en förfrågan att medverka i en antologi som skulle just ... Belysa just de här frågorna, och det var då jag fick uppsyn för det som kallas för grön islam. Och där började jag titta på hur man har ... vad man har skrivit inom det här området och hittade faktiskt ett antal muslimska forskare som redan från 1960-talet har skrivit om vad man utifrån ett muslimskt perspektiv ska kunna bidra till att förbättra ... Eller bistå i den här kampen mot miljöförstörelsen och mycket annat.

ÅSA: Kan du precisera? Grön islam, det är inte ett jättekänt uttryck kanske.

MOHAMMAD: Nej, det ... Man brukar kalla det för grön islam, men alltså det här är muslimska tänkare som tar hjälp utav islamisk teologi för att med hjälp utav det motverka klimatförändringarna och mycket annat. En central tanke i den här, det är alltså om [?? 0:24:17] man går tillbaka till islams skapelseberättelse och där har man hittat den här idén om att gud har skapat människan, men också allt annat i världen. Och att människans ansvar är alltså förvalta det här. Man talar om islams förvaltarskapstanke. Och det går ut på att människan har till ansvar att bevara och förvalta och inte se på naturen som en form utav skafferi som man kan ösa ur för att skaffa sig vinster och sånt där, utan man ska bevara den, man ska ... För andra generation att människan äger inte naturen, utan människan ska bara förvalta den på bästa sätt. Och förvaltar man det på ett bra sätt, då ger naturen tillbaka. Och missköter man det så får man också tillbaka det här med klimatförändringarna och uppvärmning och med torka och så vidare och så vidare.

ÅSA: Har det här tankesättet på något sätt kommit till uttryck på ... i konkret ...

MOHAMMAD: Ja, just det här med att ... Hur man ska gå till väga för att minska klimatpåverkan, till exempel att ändra livsstilen för att den här västerländska livsstilen som kritiseras väldigt hårt utav de här så kallade företrädarna för grön islam, den har ju nått muslimska länder. Det här med konsumtionsmönstren som finns där. Så att ett sätt är att motarbeta det här västerländska konsumtionsmönstren. Alltså slit och släng-mentaliteten så att säga.

ÅSA: Men vad anser man att det är rimligt att man kan göra då, i den muslimska världen? Hur kan man bidra? På vilket sätt?

MOHAMMAD: Det är en sak som de är väldigt noga att understryka, att det är inte de som har orsakat det här, utan det var väst säger de. Det var den industriella revolutionen och det var det som lade grunden för det här våldförandet som de säger på miljön. Men nu när man har kommit till insikt att man måste göra någonting så säger de att ”titta här, vi har de teologiska legitimeringsgrunderna för att verka för ett mer hållbart sätt att leva. Och ett mer hållbart konsumtionsmönster.”

ÅSA: Hur stort inflytande har de här tänkarna?

MOHAMMAD: De har varit en debatt i det som kallas lärdas republik bland akademiker och sånt där, men i takt med att klimatförändringen har satt ... påverkat människornas liv ... Det här med torka, vattenbrist, stormar och mycket annat som har drabbat muslimska länder, men också det här med att ibland kan det vara svårt att andas i muslimska megastäder som till exempel Kairo, Teheran med flera, det har gjort att människor har kommit till ... Har vaknat och säger att ”okej, nu är det någonting som är fara och färde. Vi måste göra någonting åt det här.” Och då använder man det här teologiska legitimeringsgrunden för att motarbeta ... Ja, de gamla mönstren, helt enkelt.

ÅSA: Ser man något konkret att det har börjat bli någon effekt?

MOHAMMAD: Ja, det är alltifrån att man planterar träd till att man upplyser om vilka ... I vilken klimatpåverkan saker och ting har, så att den här medvetenheten har ju ökat. Men sen finns det ju inte alla som gärna följder den här ... De här ... Till exempel de som står för oljeindustrin och de krafterna, de har inte något större intresse för det här.

ÅSA: Nej, precis. För det är ju många väldigt inflytelserika länder [?? 0:27:57] som Saudiarabien till exempel, där man ju lever på oljeexport. Och andra länder som Dubai där turismen också är otroligt viktig för inkomsterna. Hur ... Vad är det som talar för att det här kommer att slå igenom?

MOHAMMAD: Nej, men jag ...

ÅSA: Hur ska man få de här länderna att tycka att ...

MOHAMMAD: Ja, men jag tror att ... Vi måste bara komma ihåg att klimatförändringarna, de negativa klimatförändringarna, de är inte geografisk knutna till västländer. Eller till Australien och Nordamerika, utan den har även nått muslimska länder och alla de här svårigheterna som man har drabbats av, det här med torka, brist på vatten som jag nämnde tidigare. Men också många andra problem som till exempel till här med luftföroreningar och allt det där. Det har gjort att den här medvetenheten har ökat. Så att även om de här krafterna finns och motverkar så finns också de andra som vill pressa tillbaka det här.

ÅSA: Så du ser ljus på framtiden?

MOHAMMAD: Jag tror man tvingas till det oavsett om man vill det eller inte, för att det går inte att leva i den här extravagansen och lyxmönstret som ... lyxkonsumtionsmönstret, för att de vet att det här kommer påverka livsmiljön.

ÅSA: Ja, det låter hoppfullt. Tack för att du kom hit.

MOHAMMAD: Tack.

ÅSA: Du har lyssnat på Forskarpodden med forskaren Mohammad Fazlhashemi. Följ oss på Podbean, Itunes, Spotify eller andra poddläsare. Kontakta oss gärna i sociala medier på #forskarpodden eller på universitetets hemsida uu.se/forskarpodden. Jag heter Åsa Malmberg, och Forskarpodden produceras av Uppsala universitet med musik av Markus Sjöblom.