Transkribering avsnitt 94

Transkribering av Forskarpoddens avsnitt 94: Vad kan ena ett splittrat USA? Annica Hulth intervjuar Adam Hjorthén, docent i historia och lektor i Nordamerikastudier i det svenska institutet för nordamerikastudier som är en del av engelska institutionen vid Uppsala universitet.

Adam Hjorthén: Demokrater och republikaner har väldigt olika förtroende för och tilltro till institutioner, till statens… statliga institutioner till universitet och inte minst media också. Så att demokrater och republikaner konsumerar idag väldigt olika media och de medierna är också många gånger väldigt politiserade och ideologiska.

Så det där bidrar till att amerikaner idag i någon mån lever lite i olika verkligheter. Olika uppfattningar om vad som är fakta ibland till exempel när det gäller saker som klimatförändring eller jämställdhetsfrågor, rasrelationer och sådär.

Annica Hulth: I dagens USA växer klyftan mellan republikaner och demokrater. Vad finns det som kan hålla befolkningen samman? Den amerikanska konstitutionen spelar en viktig roll, men väcker också debatt. Du lyssnar på Forskarpodden vid Uppsala universitet. Och det här avsnittet produceras av mig, Annika Hulth.

Adam Hjorthén: Jag heter Adam Hjorthén, jag är docent i historia och lektor i Nordamerikastudier i det svenska institutet för nordamerikastudier som är en del av engelska institutionen här på Uppsala universitet.

Annica Hulth: Ja, USA är ju idag ett väldigt polariserat land där demokrater och republikaner kan stå väldigt långt ifrån varandra. Hur splittrat är egentligen USA?

Adam Hjorthén: Ja, polarisering är ett ord som man hör väldigt ofta förekommande, som ett ord som slängs runt när man beskriver USA. Och USA är på många sätt polariserat splittrat land och det har det ju för sig varit länge. Det säger ingenting nytt amerikansk historia men det finns stora politiska slitningar idag både på en hög politisk nivå och också bland amerikaner generellt.

Annica Hulth: Hur visar sig den här splittringen i det dagliga livet?

Adam Hjorthén: Ja, så statsvetenskapliga forskare som primärt är de som håller på att forska om politisk polarisering i USA brukar särskilja mellan polarisering på en elitnivå och en folklig nivå. Så att om man börjar med att fundera på den här elitnivån så kan man se till exempel hur polariseringen har ändrats, förändrats över tid, när det gäller den amerikanska federala nationella kongressen, till exempel och där kan man se att sedan 70-talet så har de ideologiska positionerna bland kongressledamöter, demokratiska och republikanska kongressledamöter, de har liksom dragits isär. Gapet mellan republikaner och demokrater har växt i senaten och representanthuset. En konsekvens av det är att det finns färre personer i kongressen som betraktas som mer mittenpolitiker eller ”moderates”. Så det är ett konkret sätt som man kan se den här växande polariseringen som är, som sagt, den är inte helt ny, den har pågått sedan 70-talet och framåt, men den har liksom förstärkts.

Det är på den här elitnivån och sen så har vi den folkliga nivån och den har varit lite mer omtvistad huruvida det faktiskt är en polarisering som har ägt rum i det amerikanska samhället på folklig nivå. Men där har forskare under senare tid betonat förekomsten av vad man kallar för en affektiv, känslomässigt driven, polarisering.

Och det finns ett stort förklaringsvärde i det där, faktiskt. Där betydelsen av politisk identitet, alltså identifikation som demokrat eller som republikan har fått en ökad betydelse i det amerikanska samhället. Och framförallt kan man se att andra typer av identiteter har sorterats in under de här partipolitiska identiteterna. Ett konkret exempel till exempel är abortfrågan som är så starkt politiserad i USA och det har ju varit väldigt länge. Men för ett antal decennier sedan så fanns det inom både det republikanska och det demokratiska partiet så fanns det för både de som förespråkade en mer generös aborträtt och de som ville ha en väldigt restriktiv aborträtt. Det fanns så att säga i båda partierna.

Idag om man identifierar sig själv som demokrat så kan man i princip veta att den personen också är för aborträtt. Medan en som identifierar sig som republikan med all sannolikhet kommer att vara mot aborträtt. Det är ett exempel på hur de här partipolitiska identiteterna har fått en större social betydelse.

Annica Hulth: Ja, att det blir som ett helt paket så att säga. Det man röstar på är det också på något sätt, innebär en massa saker för hur du ska vara som person och hur du ska leva.

Adam Hjorthén: Ja det är också väldigt drivet av känslor känslomässiga positioner. Så det har liknats vid hur det fungerar att heja på ett idrottslag till exempel.

Det viktiga för ditt lag och för ditt stöttande av det laget är att laget vinner. Det är inte nödvändigtvis exakt hur det går till eller vilka politiska frågor som drivs utan det är att ditt lag vinner. Och det också drivet av ett misstroende och ibland till och med så starkt som ett hat mot det andra laget alltså mot det andra partiet.

Och det där kan man ju se i den politiska debatten idag, inte minst att det är väldigt upptrissat. Och det finns liksom en social nivå där det där spelar ut också inom familjer. Det finns opinionsundersökningar där man frågar amerikaner vad de skulle tycka om deras barn till exempel skulle gifta sig med en person av det andra partiet så att säga.

Och där är amerikanerna mycket mer tveksamma och kritiskt inställda till det idag än vad de har varit historiskt. Så det har successivt skett en sån känslomässigt driven förändring.

Annica Hulth: Så det blir som en tudelning då eller vad man ska säga? Att man är splittrad?

Adam Hjorthén: Ja ja, det är en större social och i någon mån kulturell splittring idag.

Som kommer med ett paket av lite olika värderingar kopplat till de här politiska identitetspositionerna, men också faktiskt en ganska olika förstående, och det här är ju väldigt problematiskt ur en demokratisk synpunkt, olika förståelse av verkligheten egentligen, som också är beroende av att både demokrater och republikaner har väldigt olika förtroende för och tilltro till institutioner, till statens, statliga institutioner, till universitet och inte minst media också.

Så att demokrater och republikaner konsumerar idag väldigt olika media och de medierna är också många gånger väldigt politiserade och ideologiska. Så det där bidrar till att amerikaner idag i någon mån lever lite i olika verkligheter. Olika uppfattningar om vad som är fakta ibland till exempel när det gäller saker som klimatförändring eller jämställdhetsfrågor, rasrelationer och sådär.

Annica Hulth: Och du har ju forskat speciellt om svenskamerikaner. Vad har du hittat då?

Adam Hjorthén: Ja men precis. Det finns ju som sagt en mängd sätt som polariseringen spelar ut på i det amerikanska samhället, någon form av gräsrotsnivå. Tillsammans med en amerikansk kollega som är antropolog så har jag ett forskningsprojekt som handlar om hur politisk polarisering påverkar vita amerikaners uppfattning om sin egen etniska identitet.

Den etniska identiteten i USA är ju historiskt väldigt viktig. Om man tänker på USA som invandrarnationen, ”the nation of immigrants”, som har varit en väldigt stark amerikansk nationell myt framförallt sedan 1960-talet och framåt. Vi kollar precis speciellt på hur svenskamerikaner uppfattar och tänker på och känner för sitt svenskamerikanska kulturarv och identitet idag just specifikt förhållande till politisk polarisering. Och där har vi gjort intervjuer och fältarbete bland svenskamerikaner i Minnesota idag. Och där kan man se att det finns en tendens ibland att, inte minst från svenskt håll kanske, att tänka på svenskamerikaner som någon form av… Jag kanske inte ska säga en enhetlig grupp, men en grupp som har väldigt mycket gemensamt och är någonstans i grunden homogen och det är den ju verkligen inte. Den svenska-amerikanska gruppen har alltid varit splittrad. Men historiskt sett så har det varit inte minst i olika religiösa grupperingar.

Idag så är de här politiska grupperingarna väldigt framträdande och på ett sätt är det inte särskilt förvånande, svenska amerikaner är amerikaner det amerikanska samhället är splittrat men det får konsekvenser för hur svensk-amerikansk identitet också får uttryck och formeras i USA idag.

Annica Hulth: Hur då till exempel?

Adam Hjorthén: Ett exempel är, om man tittar på Minnesota, som är den svenskaste, i någon mån, den amerikanska delstaten, så finns det två områden där som har en väldigt stark svensk prägel eller svensk kulturarvsidentitet. Dels är det Minneapolis St. Paul. I södra Minneapolis finns det ett stort museum och kulturinstitut som heter American Swedish Institute som har funnits 1920-talet och som är ett av de större museerna och kulturinstitutionerna i staden. Och den ligger ju då i Minneapolis som är en väldigt demokratisk,väldigt progressiv stad, inte minst efter Black Lives Matter-rörelsen 2020, mordet på George Floyd, ägde rum bara någon kilometer från institutet. Så det är en plats som är väldigt formad av en medvetenhet kring frågor om jämställdhet och ras och social rättvisa och så vidare.

Några mil nordöst om Minneapolis så ligger Chisago County som är den plats där Vilhelm Mobergs utvandraroman utspelar sig vid Chisago sjön och det är ett ruralt område som är mycket, mycket mer starkt republikanskt präglat i en starkt republikansk county. Och där när vi gjorde fältarbete där så mötte vi personer som stod längre ut till höger på den politiska skalan och som var oerhört kritiska mot den här mer progressiva formen av modern svenskhet som representeras via American Swedish Institute till exempel.

Så det finns den slitningen mellan inte minst det moderna och det traditionella kan man säga. Det finns en sån höger-vänster-prägel där.

Annica Hulth: Vad är det egentligen som kan hålla USA samman då? Finns det något som håller samman amerikanerna idag?

Adam Hjorthén: Ja, det där är ju en av de stora frågorna i USA. Hur man få bukt med den här polariseringen som finns på en elitnivå och en folklig nivå? Där finns det ju olika röster, några som är väldigt pessimistiska, några som är mer optimistiska. Och forskare försöker idag också hitta de här sakerna som kan hålla USA samman, inte minst gemensamma identiteter eller gemensamma berättelser och där kan man väl liksom lyfta fram två typer av berättelser, två typer av identiteter, dels en medborgarnationalism som historiskt har varit väldigt stark i USA. Den grundas i en föreställning om att USA är en politisk idé i grund och botten, där alla som… Det här är en idealbild ska man ju säga. Där alla som ställer upp grundläggande värderingar om frihet, rättvisa inför lagen, demokrati, jämlikhet, alla som ställer upp på de värderingarna kan bli amerikan, oavsett vilken kulturell bakgrund du har, oavsett vilket språk du talar, oavsett vilken religion du har. Det ska man ju säga att historiskt sett så det idealet har liksom inte uppfyllts i amerikansk historia som ju har präglats av en hög grad av rasism och främlingsfientlighet.

Men det där idealet har funnits kvar. Den amerikanska exceptionalismen under 1900-talet så har den medborgarnationalismen en stark grund. Den tar också sitt avstamp i de här fundamentala dokumenten i amerikansk historia, självständighetsförklaringen amerikanska konstitutionen.

Samtidigt har det där existerat jämsides med en etnonationalism i USA som alltid har funnits där, som har poppat upp till exempel i början av 1900-talet när 1920-talet skapade väldigt restriktiv immigrationslagstiftning som premierade invandring från Europa och från Norden då till exempel, enligt en rasbiologisk tanke. Så det har alltid funnits där och det kan man se under det senaste decenniet att den etnonationalistiska strömningen i USA har vuxit sig starkare genom Donald Trump och hans [00:16:00] MAGA-rörelse som har mer betonat hur USA är och ska vara en form av etnisk gemenskap. Så där kan man se att det finns två lite motstridiga och två olika sätt att tänka på det här vad är det som håller USA samman.

Annica Hulth: Du forskar ju om konstitutionen som kulturarv eller som kulturell faktor i USA. Berätta om din forskning.

Adam Hjorthén: Ja, så konstitutionen är ett väldigt intressant dokument. Dels så är det ju den, konstitutionen skrevs 1787, en väldigt gammal konstitution. Det är det dokument som skapade det amerikanska politiska systemet med maktdelningsprincip, med ”checks and balances” mellan de olika grenarna av den federala statsapparaten och så vidare.

Sen så är det ju också USAs grundlag så att den har en juridisk och politisk betydelse. Det är å ena sidan, men å andra sidan så är det också det har blivit ett kulturarv eller en symbol för just amerikansk medborgerlig nationalism och ett väldigt tydligt exempel på det är var konstitutionen befinner sig någonstans idag rent fysiskt.

Sedan 1950-talet så finns den utställd i en stor rotunda som heter The Rotunda of the Charters of Freedom som ligger i nationalarkivet i National Archives byggnad längs The Mall i Washington D.C. Det är ju liksom inne i ett stort, närmast ett marmortempel, kan man gå in och sen så finns det en rotunda där i montrar så ligger då självställningsförklaringen, konstitutionen och också The Bill of Rights, rättighetsförklaringarna som skrevs precis efter att konstitutionen antagits.

Och det är liksom ett närmast sakralt rum för de här centrala dokumenten som har en form av nationalistiskt statsbärande betydelse. Där kan man ju jämföra dem med den svenska konstitutionen den svenska grundlagen. Den finns inte i något tempel.

Annica Hulth: Nej verkligen.

Adam Hjorthén: Många vet inte ens nödvändigtvis var den finns någonstans. Så det signalerar just en betydelse som inte är den här strikt politiskt juridiska. Utan som har faktiskt en bredare kulturell betydelse också. Och det där tycker jag är intressant. Det breda sättet som konstitutionen spelar roll på i USA.

Annica Hulth: Det har också uppstått konflikter kring den här konstitutionen På senare tid, inte minst.

Adam Hjorthén: Ja, så konstitutionen under en större del av 1800-talet var inget jätteomtalat dokument, men från slutet av 1800-talet så började den få den här mer sakrala betydelsen, kan man säga, i det amerikanska samhället. Och mot slutet av 1900-talet så hade den verkligen uppnått en sån en sån upphöjd status i USA. När det var 200-årsjubileet och konstitutionen firades 1987 så står den någonstans på sin peak av en status som delas av någonstans alla i USA. Ett exempel på det är den institution som jag framförallt har forskat om nu som heter National Constitution Center. Det är ett stort museum och institution som ligger i Philadelphia och som grundades 1988 precis efter 200-årsjubileet av Ronald Reagan som skrev under en lag om att det här centret skulle bildas.

Och det gjorde det som en sådan tvärpolitisk, alltså en bipartisan, initiativ som båda politiska partierna stod bakom. Men det som har hänt sen 80-talet är att konstitutionen inte längre är den här självklara enande dokumentet. Snarare är det så att den här politiska polariseringen som har stärkts sen 80-talet och framåt Man kan också se hur den spelar ut i diskussioner kring konstitutionen och det finns två sätt som man kan betrakta den diskussionen utifrån.

En är konstitutionen, den politiska struktur, det demokratiska system som konstitutionen skapar där med en maktfördelning till exempel men också med ett väldigt starkt minoritetsskydd, till exempel genom senatens konstruktion som ger en stor, en oproportionerligt stor, makt till små delstater, genom högsta domstolen som inte är vald till exempel. Och där domare också då bekräftas, väljs in av senaten, som återigen har ett starkt minoritetsskydd. Det finns det här elektorskollegiet för val till president och så vidare. Så det finns olika mekanismer som många är kritiska till idag och det finns en kritisk diskussion det är å ena sidan. Å andra sidan så finns det den här diskussionen kring rätten och rättigheter, de fundamentala fri och rättigheter som framförallt introduceras i Bill of Rights, som antogs bara något år efter att konstitutionen skrevs.

Och där finns ju en väldigt stark, närmast infekterad, politisk situation kring vilka rättigheter som finns med där, till exempel en oerhört stark yttrandefrihet men också en rättighet att bära vapen, till exempel. Och saker som inte finns med där, så jämlikhet till exempel, som har som har under 70-talets diskuterats.

Det finns ett långtgående försök att göra tillägg till den amerikanska diskussionen som inte har lyckats att just skriva in jämlikhet som en fundamental rättighet. Så här kan man se att det finns starka politiska slitningar kring hur väl konstruktionen fungerar idag och där vissa tycker att man inte ska ha kvar den längre att man ska skriva om konstruktionen.

Annica Hulth: Ja, precis. Eller att den behöver skrivas om då. Då behöver man komma överens om hur.

Adam Hjorthén: Ja problemet är att en stor styrka med konstruktionen var att den just gick att skriva om. Det var en nymodighet i förhållande till det tidigare dokumentet som hade styrt USA de första tio åren ungefär av republiken, men den är väldigt svår att ändra och den har inte ändrats särskilt många gånger sen den antogs. Och den senaste substantiella förändringen gjordes på 70-talet. Så även om det finns några diskussioner idag kring att man bör ändra konstitutionen så är det allt mer osannolikt att det faktiskt kommer att kunna ske på det substantiella sättet som många tycker är nödvändigt.

Annica Hulth: USA betraktar sig som världens äldsta demokrati. Är det verkligen så?

Adam Hjorthén: Ja det där är en lite knepig fråga som vissa andra kanske skulle kunna besvara mycket bättre än vad jag kan. Jag vet att San Marino till exempel är bland betraktas som den stat som har äldsta författningen eller grundlagen. Men i USA, man argumenterar för att det är den äldsta moderna demokratin. Och det har ju också en väldigt gammal konstitution. Många konstitutioner, Morgan Lynch-konstitutionen, är inte särskilt gamla. USA ser. från 1780-talet.

Annica Hulth: Och att den fortfarande används? Liksom att den inte har ändrats så mycket sen dess?

Adam Hjorthén: Nej, den har ju ändrats på väldigt viktiga sätt kan man säga. Alltså framförallt på 1860-talet. Det som kallas för rekonstruktionstilläggen som ju till exempel då avskaffade slaveriet till exempel originalkonstitutionen tillät accepterade slaveri så konstitutionen har fundamentalt ändrats, men inte i grunden inte liksom till exempel den här maktdelningsprincipen som konstitutionen etablerar är fortfarande intakt, som princip kan man säga. Inte nödvändigtvis i praktiken. Men USA är ju en gammal demokrati men där beror det lite på om man lägger just det ordet den var radikal i sin samtid i princip alla vita män kunde välja sina ledare, det kunde man liksom inte göra i Europa till exempel i slutet av 1700-talet, men däremot så gav det inte då rösträtt och möjligt att delta i demokratin för svarta amerikaner, ursprungsbefolkning eller kvinnor så att det där har ju liksom amerikaner fått - de grupperna inte minst - fått kämpa för under historiens gång så att en liksom fullständig jämlik deltagande i det demokratiska systemet skulle man kunna argumentera för att det inte är Inträffade på 60-talet, 1960-talet då.

Annica Hulth: Mm, just det. Och nu på senare tid så har ju sedan Trump tillträdde som president har ju han fattat flera väldigt radikala beslut. Hur väl fungerar konstitutionen idag för att säkerställa att det här sker på ett demokratiskt sätt?

Adam Hjorthén: Ja, det är här vi ser en sån där väldigt stark politisk slitning och uppfattning om huruvida den fungerar eller inte.

Vad man kan se är ju att Trump försöker att utmana vissa vedertagna tolkningar av konstitutionen. Och inte minst handlar det om... Så den första artikeln i konstitutionen beskriver kongressen. Det är inte presidenten, och presidentskapet och den exekutiva grenen som etableras i den första artikeln, utan det görs i den andra artikeln.

Så att historiskt sett har kongressen betraktats som den viktigaste, folkets i någon mån, den viktigaste grenen. Och under historiens gång så har den exekutiva grenen, alltså presidentskapen, fått utökad makt av lite olika skäl. Det har också skett tillsammans med en väldigt stark utökning av den federala byråkratin som har vuxit sig väldigt stor. Så presidenten har en stor makt. Men vad Trump försöker göra på ett delvis ganska aggressivt sätt är att utöka den exekutiva grenens, alltså hans egen, presidentens makt. Ett väldigt samtida exempel är att han delvis med hjälp av Elon Musk och den här gruppen eller organisationen i den här federala staten som Elon Musk är ansvarig för, försöker avskaffa eller som sagt de ska lägga ner myndigheten för den amerikanska biståndsmyndigheten, USAID. Och den typen myndigheter är ingenting som presidenten skapar själv utan de är skapade av kongressen. Det är liksom ett exempel på hur den här maktdelningsprincipen fungerar. Det är den amerikanska kongressen, den lagstiftande grenen, som skapar den amerikanska, instiftar lagstadgar och instiftar, den amerikanska federala byråkratin.

Men nu försöker liksom då presidenten själv att avskaffa den och det är frågan då har han makt att göra det eller inte? En annan fråga handlar om som var en exekutiv order som Trump skrev under den här första dagen vilket var att avskaffa medborgarrätt för de som föds i USA, det som kallas för ”birthright citizenship”, som skrevs in i den amerikanska konstitutionen på 1860-talet just efter inbördeskriget.

Och det är alltså ett tillägg till den amerikanska konstitutionen och som sedan dess har uttolkats av högsta domstolen ett flertal gånger. Och det är inte så att presidenten själv kan göra en grundlagsförändring, till exempel. Så att när han har skrivit under den här exekutiva orden så är det verkligen fråga vilken konsekvens det faktiskt har.

Man kan se nu att den har ju redan utmanat sig i domstolar där det finns domstolar som har slagit ner den och kallat den för okonstitutionell.

Och där är lite poängen tror jag. Trump och Trump-administrationen vet rimligtvis att den exekutiva ordern kring medborgarskap i födelsen, att den skulle utmanas i domstol. Och hans förhoppning är ju, tror jag, att det där kommer att ta sig upp till högsta domstolen, det kommer säkert att göra, för att i högsta domstolen idag så finns en konservativ majoritet efter att han fick utse och nominera tre konservativa domare första gången som han var president.

Så förhoppningen från hans sida är helt säkert att högsta domstolen ska lägga ner sin röst som stöd till hans exekutiva order, vilket skulle innebära en ganska dramatisk maktförskjutning till presidenten. Så hur väl den här konstitutionen fungerar i termer av maktfördelning, det är någonting som vi redan under bara de här första veckorna av Trumps presidentskap nu håller på att se utmanas. Och det kommer att fortsätta att utmanas framför allt fram till mellanårsvalet här om två år.

Annica Hulth: Hur känns det för dig att forska om det här från distans från Sverige?

Adam Hjorthén: Jag tänker på två sätt. Dels så är det ganska omtumlande. Det är så väldigt mycket som händer väldigt fort i amerikansk politik och även om man försöker hänga med i allt så är det faktiskt ganska knepigt.

Men samtidigt är det också en oerhört spännande tid. Det finns en roll för oss här på universitetet att spela när det gäller att både uttolka det som händer i USA, men också att ge ett bredare perspektiv på det, historiskt perspektiv också, i förhållande till hur amerikanska politiska system till exempel fungerar och så vidare.

Det är det ena och sen så att studera det från Sverige, det är ju någonting som ligger i grunden för vad vi gör som forskare inom nordamerikastudier utanför USA. Nordamerikastudier är ett stort akademiskt fält i USA. Det är väldigt litet i Sverige, men desto större i flera europeiska länder. Och någonting viktigt där såklart är just det här med transatlantiska studier perspektivet att vi faktiskt studerar USA från utsidan så att säga vilket gör att man ställer olika typer av frågor, forskningsfrågor och andra frågor, men också att vi har ett visst öga för just USAs globala roll i världen och ett intresse inte minst för svensk-amerikanska relationer.

Annica Hulth: Tack för att du kom hit och lycka till med din forskning framöver.

Adam Hjorthén: Stort tack.

Annica Hulth: Du har lyssnat på Forskarpodden med forskaren Adam Hjorthén. Följ oss på Podbean, iTunes, Spotify eller andra poddläsare. Kontakta oss gärna i sociala medier på hashtag forskarpodden eller på universitetets webbsida uu.se slash forskarpodden. Jag heter Annika Hulth och forskarpodden produceras av Uppsala universitet med musik av Marcus Sjöblom.