Universitetsparken

Två personer sitter under ett träd i universitetsparken

Redan under 1700-talet, möjligen tidigare, fanns en trädgårdsanläggning i centrala Uppsala. Då kallades den Gustavianska Academiens trädgård – idag kallas den Universitetsparken. Grönområdet höjde sig i terrasser upp mot exercitiegården, som låg där universitetshuset nu finns och var avgränsad av murar med bland annat ett torn, ”rundeln”.

Målning som föreställer den gamla trädgården utanför Gustavianum — Gustavianska Academien med dess gård. Målning i tusch och akvarell av Johan Gustaf Härstedt, 1700-tal

Idag finns inga murar runt Universitetsparken men den är omgiven av ett antal kulturhistoriska byggnader; Gustavianum, Ekermanska huset (Historicum), Kyrkans Hus, Södermanlands-Nerikes nation, Universitetshuset och ärkebiskopsgården.

Gustavianum och universitetsparken på vintern — Gustavianum är en av byggnaderna som omger universitetsparken

Från 1813 ett antal år framöver öppnades trädgården ibland för allmänheten och det anordnades uppvisningar i gymnastiska och idrottsliga färdigheter. Man fäktade, bedrev ”voltigering”, dvs. gymnastik på hästryggen och gick på lina, allt under publikens bifall.

På 1880-talet byggde man universitetshuset och hela trädgården förändrades radikalt. De gamla murarna revs och universitetsparken inrättades. Thore Fries, professor i botanik och en tid rektor för Uppsala universitet var en av de drivande krafterna i fråga om arrangemangen. Man valde att plantera en mängd träd av olika slag. Det låg ett pedagogiskt syfte i detta, samma tanke som när variationerna av träd och buskar var stora i enklaste folkskoleträdgård på landet. De unga skulle lära sig att känna igen de skilda trädslagen. Parken, som fick en ordentlig lyftning inför universitetsjubileet 1977, har behållit grundkaraktären sedan 1880-talet.

Universitetshuset och universitetsparken, gammalt foto — Universitetshuset och universitetsparken, 28 juli 1890.

Centralt i universitetsparken reser sig statyn av Erik Gustaf Geijer, historikern och poeten (1783–1847). Skulptören John Börjesson har avbildat Geijer så som han, enligt en samtida teckning, tedde sig när han stod i katedern. På sockeln sitter en kvinnogestalt, som skall symbolisera Geijers ”tanke”. Statyn kunde invigas en oktoberdag 1888, i en ännu gles park som helt dominerades av det nya universitetshuset.

I Universitetsparken finns också sex runstenar som flyttats hit från socknarna omkring Uppsala för att påminna åskådarna om det runrika landskapet Uppland.

En person cyklar förbi en av runstenarna i universitetsparken — En av runstenarna i universitetsparken.