Nya professorer 2026 vid Historisk-filosofiska fakulteten

Berättelser kan förändra hur individer och samhällen förstår och hanterar erfarenheter som är svåra att tala öppet om. Med den utgångspunkten har jag studerat texter och deras läsningshistoria, från antika källor till samtida fransk litteratur.

Jag disputerade på den romerska poeten Probas bibliska Vergiliuskollage från 300-talet. Det väckte mitt intresse för senantikens undanskymda efterliv och för hur den klassiska mytologins skildringar av sexuellt våld och tystnad har lästs och omtolkats.

Mest inflytelserik är myten om Filomela, som jag ägnat en monografi: berövad sin tunga avslöjar hon i en väv det våld hon inte kan tala om. Från Sofokles och Ovidius löper motivet in i vår tid och har bidragit till föreställningen att de svåraste erfarenheterna bara kan gestaltas genom tystnad och utelämnanden.

Sambandet mellan berättelse och verkan är svårt att fånga teoretiskt och empiriskt. Därför har mitt arbete rört sig mot narrativ medicin och digital receptionsforskning, senast i en studie av Vanessa Springoras memoar Samtycket, vars mottagande blottade en generationsklyfta i Frankrike; det som förr lästes som förförelse läses i dag som övergrepp. Boken utlöste en mångårig debatt och bidrog till en lagändring, vilket ställer frågan om berättelsers verkan i samhället på sin spets.

I min forskning har jag spårat samband i historien som sträcker sig över gränser och kontinenter och blir till globala processer under 1700- och 1800-talen. Ett tema är naturalhistorien – kunskapen om växter, djur och mineraler – såsom den definierades i Sverige av Carl von Linné. Naturalhistorien utvecklades och reproducerades på universitet, på exkursioner och på inhemska resor i ett land med jämförelsevis låga akademiska trösklar, där utforskandet av naturen länkades till nytta. Utbildning skapade förutsättningar för individer att resa längre; den öppnade dörrar till olika koloniala projekt.

Ett annat tema som jag har utforskat rör handeln med exotiska varor, men också hur dessa gav upphov till skapandet av ersättningar, såsom svenska kaffesurrogat; således rör det både spridningshistoria och imitationshistoria. Detta är speciellt intressant att undersöka i samhällen som de nordiska med en hög grad av självhushållning. I blickfånget hamnar hushållet och kvinnors förmåga att imitera exotiska varor med lokala råvaror. De senare hjälper oss att förstå förnimmelser av långt bortifrån komna varor i det förgångna. I förlängningen kan substituten sägas ha banat väg för importerat kaffe; när priset sjönk och världsproduktionen ökade under 1800-talet steg den svenska kaffekonsumtionen kraftigt.

Min forskning handlar om människors vardagsliv från senmedeltiden till 1800-talet. Framför allt har jag – genom att studera kvinnors och mäns argumentation och ageranden – försökt förstå den tidens normer, rationaliteter och världsuppfattningar. För att komma åt vanliga människors göranden och låtanden har jag ofta vänt mig till rättsprotokoll. Jag har bland annat skrivit om våldtäktsbrott, om slagsmål, manlighet och våld och om hur den lutherska hustavlans normer användes av både hög och låg när de i olika sammanhang argumenterade för sina rättigheter. Sedan drygt tio år tillbaka har jag – i ett stort digital-historiskt inriktat projekt – studerat hur vanliga människor försörjde sig från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet. I det sammanhanget har jag bland annat skrivit om hur kvinnor och män ledde andra människors arbete och om äktenskapets betydelse för arbetets organisering. Just nu skriver jag på en bok om tjänstefolk, den vanligaste yrkesgruppen i det tidigmoderna samhället. Ambitionen är här, som så ofta i min forskning, att förena mikrohistoriska studier av enskilda människors liv med frågor om större samhällsförändringar. 

I min forskning har jag undersökt en rad olika fenomen, inklusive feministiska gräsrotsmedier, assisterad befruktning och reproduktiva rättigheter, motstånd mot genus och hbtq-rättigheter, populism, hbtq-migration och släktforskning. Gemensamt för samtliga är att de förenar mitt intresse för frågor om genus, reproduktion, sexualitet, släktskap och politik, samt att de rör sig mellan vardagsnära erfarenheter och övergripande samhällsförändringar. Min forskning har även berört frågor om hur kön/genus, sexualitet och familj har blivit konfliktområden på både nationell och transnationell nivå och de konsekvenser detta fått för enskilda personers liv.

Empiriskt bygger min forskning främst på etnografiska metoder såsom intervjuer, observationer och frågelistor, vilka jag kombinerar med analyser av till exempel mediematerial, juridiska texter och policy. Utifrån dessa analyser har jag utvecklat teoretiska begrepp för att förstå hur olika föreställningar om släktskap samspelar, och hur politiska identiteter och konflikter formas genom diskurser om familj, reproduktion, kön och sexualitet. Jag belyser hur det vardagliga och intima livet påverkas av större samhälleliga skeenden och politiska beslut, och därmed hur vi förstår oss själva i relation till såväl det förflutna som framtiden.

I min forskning ägnar jag mig åt såväl svensk som utländsk litteratur, främst tysk och amerikansk, från 1700-talet fram till i dag. Jag studerar dels en rad estetiska grundproblem, såsom imitation och autonomi, dels litteraturens förhållande till andra konstarter.

Genom att lyfta fram kontinuitet problematiserar min forskning vedertagna föreställningar om epokgränser. Likaså belyser mina studier förhållandet mellan litteratur och bildkonst samt produktiva gränsöverskridanden mellan konstarterna.

I min senaste forskning intresserar jag mig för etiska problem i den amerikanska Söderns litteratur – i synnerhet inom den genre som kallas Southern Gothic. Det är en mörk litterär tradition som utmanar våra etiska begrepp genom att gestalta våld, rasism, fattigdom och degeneration.

I min forskning studerar jag medicinens historia i bred mening. Detta innebär att mitt fokus inte enbart, eller i första hand, är riktat på akademiska forskare eller medicinska yrkesutövare, utan snarare på personer som lever med sjukdom eller vanliga människors förhållande till medicinsk kunskap. Vårt samhälle har under den tidsperiod jag intresserar mig för, 1800- och 1900-talen, blivit i allt större utsträckning präglat av medicinska tankesätt, och jag forskar om denna utvecklingsdynamik, drivkrafter, och konflikter. 

I synnerhet intresserar jag mig för mötet mellan personer som tillhör en viss kategori – till exempel en typ av patient – och de experter som skapar kunskap om denna kategori av människor. Under de senaste åren har jag studerat detta genom att utforska patientföreningarnas historia. Mitt intresse gäller här hur patienter, genom sina organisationer, har varit delaktiga i att forma medicinska sjukdomsbegrepp och forma idéer om och praktiker kring de sjukdomar de själva bär på.  

Jag ägnar mig även i stor utsträckning åt tvärvetenskaplig forskning inom fältet medicinsk humaniora samt utveckling av teoretiska perspektiv och metoder inom digital humaniora.

Min forskning handlar om politisk debatt och om hur politiker använder ord, berättelser, ritualer och symboliska handlingar för att skapa mening och gestalta samhällsproblem. Jag studerar hur begrepp och språkbruk förändrats över tid och hur det har påverkat vår förståelse av samhällsproblem. Genom att förena retoriska analyser med digitala metoder studerar jag både enskilda tal och långsiktiga förändringar i den offentliga kommunikationen.

I egenskap av humanioraforskare ser jag det som ett viktigt uppdrag att återupptäcka, bevara och tillgängliggöra tal som kulturarv. Jag leder arbetet med databasen Svenska tal, som samlar och gör historiska och samtida tal fritt tillgängliga för forskare och allmänhet. Databasen utvecklas till en nationell forskningsinfrastruktur för studiet av svensk talkultur och dess betydelse för demokratin.

En annan viktig del av mitt arbete är samverkan. Tillsammans med nordiska kolleger utvecklar jag undervisningsmaterial, fortbildar lärare och arrangerar taltävlingar, där gymnasieelever utvecklar sina retoriska färdigheter och möts över nationsgränserna. Min ambition är att förena forskning, digital humaniora och samverkan för att göra den svenska och nordiska talkulturen synlig, tillgänglig och levande – både för forskningen och för samhället i stort.