Behörighetskrav

Kandidatexamen, inklusive alt. 1) 40 p/60 hp biologi samt 20 p/30 hp kemi eller 20 p/30 hp geovetenskap. alt. 2) 60 p/90 hp biologi.

Mål

Det övergripande målet med kursen är att ge fördjupad metodkunskap inom det ekologiska fältet, genom att lära deltagarna att planera, genomföra, sammanställa, samt kritiskt granska och utvärdera ekologiska inventeringar och karteringar. Kursen ger även färdigheter som är avsedda att tillämpas inom ekologisk miljöövervakning och monitoring. Efter genomgången kurs ska studenten:

- kunna redogöra för alla allmänt förekommande metoder inom ekologiskt inventerings och karteringsverksamhet.

- kunna beskriva de i Sverige förekommande nationella monitoring- och övervakningsprogrammen.

- kunna förstå och tillämpa anvisningar i standardiserade monitoring- och övervakningsprogram.

- kunna värdera och jämföra alternativa metoder för specifika inventerings- och karteringsändamål, och därigenom kunna identifiera/motivera de mest relevanta metoderna för olika syften.

- kunna självständigt detaljplanera och genomföra goda ekologiska inventeringar och karteringar, vad avser en rad olika taxa.

- kunna redogöra för och värdera utnyttjandet av indikatorarter inom miljöövervakningsprogram.

- ha praktisk erfarenhet av en rad olika fältmetoder, främst sådana som allmänt tillämpas i terrestra miljöer.

- kunna självständigt utvärdera, sammanställa och värdera resultaten av ekologiska inventeringar och karteringar.

- kunna arbeta med basala tillämpningar av GIS (geografiska informationssystem).

- ha en grundläggande förståelse för de statistiska metoder/modeller som används för ekologiska observationsdata, samt kunna tillämpa och kritiskt utvärdera dessa metoder.

- ha förmåga att framställa och diskutera inventerings- och karteringsresultat muntligt och skriftligt.

Innehåll

Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussionsseminarier och grupparbeten. Praktiska moment är koncentrerade till en veckas fältarbete.

I form av föreläsningar och seminarier ges under kursens första halva dels en grundlig orientering i de inventerings- och karteringsmetoder som är vanliga, dels en genomgång av de statistiska metoder som används för denna typ av studier. Tyngdpunkten ligger här på terrestra miljöer och biotiska parametrar, men exempel hämtas från många olika organismgrupper och habitat. Föreläsningar innefattar också användningen av GIS liksom program för monitoring (t.ex. Natura 2000) och miljöövervakning (t. ex. Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilka är viktiga instrument i arbetet med hållbar utveckling. Tillämpade element förekommer i denna del av kursen, i form av exkursioner och problemorienterade grupparbeten, avsedda att ge praktisk erfarenhet av de metoder som kursen täcker. Betydelsen av inventeringar och karteringar inom tillämpad naturvård (t.ex. inför reservatsbildning och miljömålsuppföljning) beskrivs och diskuteras.

Den andra halvan av kursen domineras av praktiska element. Under en av de avslutande veckorna genomför studenterna gruppvis ett antal inventeringar och karteringar under en koncentrerad fältvecka. Dessa kommer att innefatta t.ex. kärlväxter, evertebrater och fåglar. Denna verksamhet planeras i detalj innan fältveckan, och sammanställs, utvärderas och redovisas efter hemkomst.

Kursens progression och yrkeslivsanknytning ges framför allt i de övningar där studenterna får tillämpa sina kunskaper i ekologi från tidigare kurser och använda dem i praktiskt naturvårdsarbete.

Delkurser: Teori 7,5 hp; Övningar 7,5 hp

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och gruppövningar.

Examination

Teoridelen examineras i ett skriftligt prov motsvarande 7,5 hp. Deltagande i fältprojektets delar är obligatoriska, vilket även gäller deltagande i diskussionsseminarier och grupparbeten. Övningarna motsvarande 7,5 hp bedöms löpande av examinerande lärare.