Allmänt

Kursen ges inom Lärarprogrammet. Den ingår i inriktningen Samhällskunskap, 90 hp. Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2008.

Kursansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Behörighetskrav

Sv B/Sv2 B, En A, Sh A, Hi A och Ma B

Mål

KUNSKAPSMÅL

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

• den politiska idéhistorien
• den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder
• de politiska problem som präglar andra politiska system
• den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan

- demokratifrågor i skolan.

FÄRDIGHETSMÅL

Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och i en promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed:

• ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial
• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material
• kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Innehåll

Politik i Sverige och andra länder.

Kursen består av tre delmoment.

Moment 1: Politiska idéer

Momentet syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Studenten övas i att självständigt tolka och värdera några klassiska källtexter. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt (eller tvärtom förrädiskt bekant), å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses. En introduktion ges om demokratins idé med fokus på skoldemokrati. Även genusperspektivet beaktas. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och ideologier och föra ett resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet.

Moment 2: Svensk och jämförande politik

Momentet syftar till att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande, institutioner och dess effekter och implementering.

På denna kurs är avsikten att vara bred. Den skall ge kännedom om statsvetenskapliga grundområden och utgöra en bas för senare fördjupningar inom ett antal områden. Innehållet i kursen har ett uttalat jämförande grepp och anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system. Regelsystemet för Sveriges statsskick, såväl i författning som i undersökning av val, partier och organisationer, behandlas. Kommunernas roll i den svenska demokratin studeras. Vidare behandlas de grundläggande dragen i organisationen av nationell politik där statens byggstenar som valsystem, partier, parlament, regeringar och förvaltning särskilt studeras. Dessutom diskuteras organisationer utanför staten, som intresseorganisationer och media, samt statsskickets grundläggande principer som demokrati och maktdelning.

Moment 3: Internationell politik

Momentet syftar till att ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Momentet inleds med en genomgång av grundläggande perspektiv på och begrepp med anknytning till det internationella samhället. En kortare genomgång av den internationella politiska utvecklingen efter 1945 görs. Den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken analyseras. Konflikt- och samarbetsprocesser diskuteras.

Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning och analytiskt arbete. Studenterna skall träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och PM-skrivande.

Politics in Sweden and other countries, seminars, 7,5 hp

Moment 1: Politiska idéer

Momentet syftar till att i ett idéhistoriskt perspektiv göra studenterna förtrogna med grundläggande begrepp i politisk teori samt hur den politiska idéhistorien översiktligt beskrivs från antiken till våra dagar med tonvikt på de problem som har relevans för dagens världsbilder. En introduktion ges om demokratins idé med fokus på skoldemokrati. Även genusperspektivet beaktas. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och ideologier och föra ett resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet.

Moment 2: Svensk och jämförande politik

Momentet syftar till att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande, institutioner och dess effekter och implementering.

På denna kurs är avsikten att vara bred. Den skall ge kännedom om statsvetenskapliga grundområden och utgöra en bas för senare fördjupningar inom ett antal områden. Innehållet i kursen har ett uttalat jämförande grepp och anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system. Regelsystemet för Sveriges statsskick, såväl i författning som i undersökning av val, partier och organisationer, behandlas. Kommunernas roll i den svenska demokratin studeras. Vidare behandlas de grundläggande dragen i organisationen av nationell politik där statens byggstenar som valsystem, partier, parlament, regeringar och förvaltning särskilt studeras. Dessutom diskuteras organisationer utanför staten, som intresseorganisationer och media, samt statsskickets grundläggande principer som demokrati och maktdelning.

Moment 3: Internationell politik

Momentet syftar till att ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Momentet inleds med en genomgång av grundläggande perspektiv på och begrepp med anknytning till det internationella samhället. En kortare genomgång av den internationella politiska utvecklingen efter 1945 görs. Den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken analyseras. Konflikt- och samarbetsprocesser diskuteras.

Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning och analytiskt arbete. Studenterna skall träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och PM-skrivande.

Written examination, 7,5 hp

Skriftlig tentamen

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och författande av kurs-PM. Seminariedeltagande är till större delen obligatoriskt.

Examination

Kursen examineras genom:

• en slutskrivning (tentamen), 7,5 hp
• aktivt deltagande i seminariearbetet och genom författande av ett PM och opposition på ett annat PM, 7,5 hp.

För väl godkänt på hela kursen krävs att minst hälften av kurspoängen är väl godkända.

Betygsskala: Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen utgör en del av den första terminens studier i Samhällskunskap inom Lärarprogrammet.

Kursen baseras främst på kurslitteratur i form av läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer i statskunskap introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av PM-skrivande.