Behörighetskrav

U-landskunskap A/Utvecklingsstudier A eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter genomgången B-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:

• ha fått fördjupade empiriska, teoretiska och metodiska kunskaper inom ämnesområdet, speciellt avseende:
• diskussioner om feminism och utveckling, samt hur genus påverkar utveckling och hur utveckling påverkar genus
• ha läst de viktigaste bidragen inom sociala rörelser-litteraturen och fått en god överblick över diskussionen
• genom praktiska övningar få tillfälle att själva använda och pröva utvecklingsforskningens alla metodiska angreppssätt och typer av informationsunderlag
• att utifrån forskning om utvecklingsproblem självständigt formulera en undersökningsbar hypotes eller teori

Innehåll

1. (En)Gendering International Development 7,5 hp

Mål (Objectives of the course)

By the end of the course, students should have achieved the following:

- To understand how contemporary development processes are shaped by historical processes of imperialism and colonialism.

- To achieve a critical understanding of dominant paradigms of development theory, practice and implementation.

- To achieve an understanding of feminist interventions in development debates.

- To understand how gender shapes development and how development practice shapes local gendered realities.

- To develop in-depth understanding on how structural processes impact on everyday lives of people.

Learning outcomes from the lectures

Efter genomgången föreläsningar studenten kunna/

By the end of the course, students should have achieved the following

- Develop a critical approach towards the theory and practice of development.

- Identify the tensions between gender and development.

- Ability to apply their conceptual knowledge to understand empirical case studies in historical and contemporary development contexts.

- Familiarity with different methodological tools for researching and analysing development issues.

- Gained good knowledge on how development processes, both, alleviate suffering and impoverish livelihoods.

Seminars: The 'Experts' Model

The seminar sessions will introduce the 'experts' model, which creates a learning environment with the following objectives.

- Seminars will be student-led.

- The seminars will create a learning structure where students actively learn, participate and lead discussions with fellow-scholars. Students will be responsible not just for presentation of key ideas and texts but for the smooth running of the seminar as a whole, including leading discussion and close reading of texts, encouraging participation, and providing intellectual closure at the end of the seminar.

At the start of the course, you will all be asked to sign up to facilitate a given week (in line with lectures). You facilitate as an 'expert' for a specific week/ topic of your choice. There can be two or three 'experts' facilitating each seminar, and you will need to set aside time to meet with your co-facilitators to prepare well in advance of the seminar itself. Attendance of seminars is mandatory, but will not be formally assessed.

Guidelines

1. All those who will facilitate the seminar should meet up with each other to discuss running the seminar at least a week before the seminar.

2. They should divide the tasks of conducting the seminar among themselves so that all get an opportunity to participate in the discussion.

3. The content and format of the seminar will be the responsibility of the team though you can approach the tutor and discuss your ideas before the seminar.

4. The success of the seminar depends on creativity, using different formats and engagement.

An example of the 'Expert' model.

1. You can choose an article (s) or a book chapter and present the central arguments in the piece through the author's voice. 2. Your team then evaluates this piece in relation to other existing literature. 3. You then critically present your own ideas; where you agree with the text and areas where you disagree. Your own critical insights can frame the research question for the class or you might want to critically assess a theoretical approach (through a video-clip, newspaper cutting or a documentary).

Learning outcomes and transferable skills from seminars:

- Synthesis and critical presentation of other people's arguments

- Development of critical thinking

- Management of time in a learning environment.

- Independence of thought and confidence in managing student-cohorts.

- Experience of working in a team

Innehåll

Kursen introducerar studenter i de teoretiska och konceptuella synsätt som finns inom utvecklingsteori och dess genomförande. Kursen kartlägger på ett kritiskt sätt hur genus påverkar utvecklingsteorier och hur utveckling i praktiken får för effekter på genusrelationer och genus i verkligheten. Med fokus i första hand på södra halvklotet, kommer kursen att hämta empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydost-Asien och Latin-Amerika. Kursen börjar med en översikt av institutionalisering av imperialismen globalt och hur den har format debatterna om utveckling i kolonial och efterkolonial kontext. Vi kommer att undersöka hur feministiska teoretiska modeller har förändrat konventionell (manlig) utvecklingsdebatt och den 'manliga dominansen' inneboende i dessa.

'Structural Adjustment programmes' var den huvudsakliga utvecklingsverktyg som de finansiella giganterna som IMF och World Bank använde sig av för att få utvecklingsländer på 'spåret' med den utvecklade världen. Men vad gick fel? Varför? Dessutom var ett av kraven i dessa program att ta kontrollen över "befolkningsexplosionen" i utvecklingsländerna till en oerhörd kostnad för individers liv och skapade obalanser mellan könen i samhällen.

Den nuvarande ökningen i etisk och inrikespolitiska stridigheter har en historisk bakgrund men som inte är förstådd i termer av avsaknad av utveckling men i termer medfött grymhet och underutveckling hos nationer. Är det hela sanningen?

Avslutningsvis kommer kursen att behandla utvecklingsprocesser, som trots deras inneboende svagheter, har skapat fickor med empowerment som är hållbara och har tillåtit många samhällen att återhämta sig från skulddriven (debt-led) utveckling.

Teaching

The teaching consists of lectures and seminars. The course is taught in English.

Examination

Kursen examineras genom en skriven tentamen samt aktivt deltagande i seminarier. Om deltagandet i seminarier inte är tillfredsställande får man besvara en extra fråga på tentan. Den tregradiga betygsskalan Underkänd, Godkänd, Väl godkänd tillämpas.

Students will be examined through a written exam. Each question carries 50 points and you have to attempt 2 questions only to make a total of 100 points. Each answer should not exceed 1000 words.

In order to pass the course, the students need to pass the written exam. The maximum number of points is 100. To pass you need 50. To get Väl godkänt you need 75.

Core texts and readings for the entire course

You are expected to use the core texts which are seminal for understanding the debates on gender and development and which will also be used throughout the course. The books marked with a * can be bought and those marked as ^ are available as an e-book.

It is mandatory to do two readings per week from the selection of readings provided for each week. This will also enable you to follow the lectures and participate in the seminars.

Note-

Due to copyright legislation the department cannot provide any copies of the book-chapters.

2. Social movements and political change in developing countries 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande

- kunna förstå, sammanfatta och kritiskt bedöma utvalda centrala arbeten inom litteraturen om sociala rörelser

- känna till olika former av sociala rörelser i utvecklingsländer

- analysera hur sociala rörelser i utvecklingsländer skiljer sig från eller liknar sociala rörelser i utvecklade länder, och därmed kunna identifiera nya viktiga och intressanta frågor inom detta forskningsfält

Innehåll

Sociala rörelser är idag en viktig form för att påverka politik genom aktivt deltagande, och har blivit så vanligt att vissa forskare talar om ett 'sociala rörelser-samhälle'. Forskningslitteratur om sociala rörelser är till stor del baserade på rörelser i Västvärlden (främst USA och, till viss grad, Europa) och därmed också i utvecklade länder och demokratier. Olika former av sociala rörelser är dock utbredda också i Latinamerika, Asien, Mellanöstern och Afrika och har gett upphov till viktiga teoretiska diskussioner. Genom att inkludera erfarenheter och analyser från länder i Syd, och därmed också utvecklingsländer och auktoritära stater, finns stort utrymme och potential för teoriutveckling.

Denna kurs syftar till att med olika perspektiv förstå och analysera sociala rörelser i utvecklingsländer. Vi diskuterar bland annat identitetsskapande inom olika rörelser, hur grupper väljer att "frama" (rama in) sina krav, den politiska kontexten och de politiska öppningar som finns i olika system och om politiska protester har någon effekt. Den globala diskursen om mänskliga rättigheter har påverkat hur lokala grupper runt om i världen valt att presentera sina krav på förändring. Kursen ser också på de allt viktigare transnationella nätverken mellan rörelser; internationella organisationer (ofta med huvudkontor i Nord) kan påverka nationella regeringar (ofta i Syd) att ge vika för krav som lokala grupper annars inte skulle gått gehör för.

Vad betyder då framväxten av sociala rörelser för politiken i utvecklingsländer? Kan marginaliserade grupper påverka den politik som förs? En paradox, som kommer att löpa som en röd tråd genom kursen, är att många grupper protesterar mot den neoliberala politik som varit dominerande de senaste decennierna, samtidigt som de använder sig av ett rättighetsperspektiv som kan sägas understödja den neoliberala modellen. En dimension som vi tar upp är t.ex. om de senaste decenniernas fokus på "identitetspolitik" och rätten till olikhet vad gäller ethnicitet, kön eller sexualitet överskuggat, och därmed underminerat, tidigare krav på en mer jämlik fördelning av resurser.

Undervisning

Undervisning består av föreläsningar, seminarier och ett studiebesök hos en svensk organisation som jobbar tillsammans med grupper som kämpar för olika frågor i utvecklingsländer. Kursen ges på svenska.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen. Förberedelser inför och aktivt deltagande under seminarierna är obligatoriskt. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd – Väl Godkänd.

3. Att undersöka utvecklingsproblem 15 hp

Innehåll:

Denna kurs lär ut vetenskaplig metod, med fokus på kvalitativ metod, men den vill också ge studenterna de verktyg de behöver inför det egna uppsatsarbetet. Den bärande tanken är att vetenskaplig metod bäst förstås genom tillämpning, och att metodresonemang blir extra tydliga när vi utför en egen studie. Den kunskap det ger gör det också lättare att granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Vi understryker vikten av att ställa nya och intressanta forskningsfrågor, och frågans centrala roll löper som en röd tråd genom hela kursen. Frågeställningen ska styra hela upplägget och guida forskaren vid alla de val som hör till forskningsprocessen. Fokus är på kvalitativ metod och du övar dig på att göra en egen forskningsdesign utifrån din frågeställning. Du får också tillfälle att pröva på olika typer av materialinsamling såsom: intervjuer och andra frågeundersökningar, fokusgrupper, observationer och experiment. Två övningar är speciellt utformade för studenter inom utvecklingsstudier: deltagande metoder såsom t.ex. 'participatory rural appraisal'; och utvärdering av resultat (av t.ex. biståndsprojekt). På dessa moment aktualiseras grundläggande kunskap om forskningsprocessen. Istället för att skriva en fullständig uppsats tränas studenten på olika moment som ingår i uppsatser och forskningsprojekt.

På kursens sista moment ska du skriva en prototyp-uppsats där du formulerar en forskningsfråga, utformar en design, har ett tilltänkt empiriskt material och diskuterar tänkbara resultat. Här knyts kursen ihop och vi diskuterar bland annat hur väl frågan hänger ihop med de övriga delarna av uppsatsen, och resonerar kring eventuella metodproblem när vi också har tillgång till resultat.

Ett av målen för denna kurs är att studenterna ska fördjupa sina färdigheter under kursens gång, och detta är också något som examineras. Den pedagogiska tanken är att studenterna ska träna på samma sak om igen i syfte att fördjupa sitt lärande. Alla får skriftlig återkoppling från läraren på i princip varje övning, och förväntas antingen komma runt själva metodproblemet i nästa uppgift (där liknande problematik ingår) eller resonera kring de kvarvarande metodproblemen på ett insiktsfullt sätt.

Mål:

Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:

- kritiskt granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv i vilket ingår; en grundläggande kunskap om forskningsprocessen, vad som krävs för att belägga orsakssamband samt olika kriterier på god forskning såsom validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

- formulera och motivera egna forskningsfrågor, och göra en design för att besvara studiens forskningsfråga, samt diskutera relevanta metodöverväganden med denna design

- genomföra enklare empiriska undersökningar och diskutera relevanta metodöverväganden beträffande insamlade data

- fördjupa sina färdigheter under kursens gång och sedan kunna sätta samman dessa färdigheter till en helhet

Undervisning:

Kursen inleds med några övergripande föreläsningar om forskningsprocessen. Kursen består av både föreläsningar och seminarier, och varje seminarium introduceras av en föreläsning. På två av momenten undervisar lärare från Sida och konsultbolaget Ramböll i syfte att förbereda studenterna vilka vetenskapliga metoder som är speciellt relevanta inom bistånds- och arbetslivet.

Examination:

Kursen är lite annorlunda uppbyggd från andra metodkurser på statsvetenskapliga institutionen, med examinerande skrivuppgifter och ingen tentamen på kurslitteraturen. Kursen examineras alltså genom sju seminarieuppgifter.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd - Väl Godkänd.

Examinationen grundas dels på hur väl dessa uppgifter lösts, dels på deltagandet vid de seminarier där uppgifterna diskuteras. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande med godkänt resultat löst samtliga seminarieuppgifter samt aktivt deltagit i de obligatoriska seminarierna.

Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av såväl kvalitativt som kvantitativt slag.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.

Examination

De två första momenten examineras genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter. Den tredje delkursen examineras genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande på seminarierna. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till vetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning "ett analysinstrument" för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av i huvudsak kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en samhällsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.