Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Hi A, Sh A (områdesbehörighet 1)

Mål

Syftet med Religionsvetenskap A är att introducera studenterna i ett religionsvetenskapligt förhållningssätt genom en översiktlig orientering om aktuella problemområden, teorier och metoder inom kunskapsområdena religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap. Detta sker genom de fem delkurser som tillsammans utgör Religionsvetenskap A.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Delkurs 1: Människan i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera religiösa och andra livsåskådningars tro och praktik samt deras funktioner och roller på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

- reflektera kring olika möjliga definitioner av religion i relation till förekomsten av religiös tro i dagens svenska samhälle,

- översiktligt beskriva de religionsdefinitioner som förutsätts i svensk skola idag och diskutera den betydelse detta kan få för undervisning i ämnet

- översiktligt redogöra för några vetenskapsteoretiska förutsättningar av betydelse för det vetenskapliga studiet av religion, det vill säga den religionsvetenskapliga verksamheten

- översiktligt beskriva förhållandet mellan individ, grupp och samhälle

- översiktligt redogöra för och beskriva funktioner och roller som religion och icke-religiösa meningssystem fyller för individ och samhälle,

- översiktligt redogöra för och diskutera några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena religionspsykologi och religionssociologi

- skriftligen och muntligen börja artikulera föreställningar om religioners och icke-religiösa livsåskådningars roller och funktioner, främst genom aktivt deltagande i seminariediskussionerna och arbete med PM-uppgift

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera och jämföra religiösa föreställningar och handlingar ur historiska och genusteoretiska perspektiv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

- identifiera och översiktligt beskriva religioners särdrag

- redogöra för grunddragen i den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam

- diskutera och reflektera över den didaktiskt centrala frågan om hur religioner framställs och beskrivs i media, i läromedel och i olika undervisningssammanhang

- översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnet religionshistoria

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig kunskaper och färdigheter för att på ett hermeneutiskt medvetet sätt kunna diskutera tolkning av texter som inom religiösa traditioner betraktas som heliga.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

- diskutera hermeneutiska problem av betydelse för texttolkning, särskilt för tolkningen av texter som betraktas som heliga

- översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder för texttolkning som bland annat används inom forskarämnena Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik och religionshistoria

- översiktligt beskriva tillkomsthistorien för de texter som betraktas som heliga i judisk- kristen tradition, nämligen Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet

- identifiera och redogöra för grunddragen i dessa texter

- diskutera religiösa texters betydelse för nutida kulturella uttryck, exempelvis i skönlitteratur och film,

- diskutera hur man i en undervisningssituation kan förmedla förståelse för betydelsen av heliga texter samt tolkningar av desamma i ett modernt, sekulariserat samhälle

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera den historiska utvecklingen inom kristen tradition, olika kyrkors möten med varandra och med andra religiösa traditioner, deras samspel med samhället och deras gudstjänst- och fromhetsliv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

- översiktligt redogöra för och beskriva den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition

- identifiera och redogöra för grunddragen i olika kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv

- översiktligt beskriva kyrkors geografiska utbredning, deras samspel med samhället, bland annat med skolan, samt deras strukturella organisation fram till idag

- analysera och diskutera föreställningar och värderingar gällande kristna kyrkors möten med varandra och med skilda religiösa traditioner

- översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna argumentera kring religiösa, etiska och livsåskådningsmässiga ställningstaganden i vårt av mångfald präglade samhälle.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

- identifiera och redogöra för grunddragen i några aktuella icke- religiösa livsåskådningar

- redogöra för grunddragen i skilda etiska teorier samt översiktligt beskriva hur dessa teorier kan relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar

- översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena etik, systematisk teologi med livsåskådningsforskning och religionsfilosofi

- börja artikulera och skapa innebörd hos egna värderingar av olika religionsfilosofiska förhållningssätt till den religiösa pluralismen och diskutera dess teoretiska och praktiska betydelse för didaktiska överväganden i olika undervisningssituationer

- skriftligen och muntligen börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter

Förutom ovanstående förväntas studenterna efter avslutad A-kurs kunna:

- delta i seminariediskussioner

- hålla en muntlig presentation i grupp

- utföra allmänna samt inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i bibliotekets tryckta och digitala samlingar och bibliotekskataloger

- referera till åberopade källor genom användande av notsystem

- reflektera kring didaktiska frågeställningar i anknytning till delkursernas innehåll.

- problematisera tillförlitligheten hos de källor till information som används i det religionsvetenskapliga studiet

- lösa uppgifter genom samarbete med andra i icke lärarledda studiegrupper

- skriftligen formulera sina religionsvetenskapliga reflektioner i skrivningssvar och PM-uppgifter

Innehåll

Delkurs 1: Människan i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att ge studenterna grundläggande kunskaper om religioners och icke-religiösa livsåskådningars roll och funktion som meningssystem i individens liv samt om samspelet mellan individ, grupp och samhälle. Studenterna ska få en översiktlig orientering om nyreligiösa strömningar. De ska även introduceras i förutsättningarna för tolkningar av religiös erfarenhet och religiösa upplevelser och få en översiktlig orientering om skiftande religiösa sociala former. De ska vidare få kännedom om grundläggande vetenskapsteoretiska förutsättningar, teorier och metoder som används i tolkningar av religioner och icke-religiösa livsåskådningar, däribland perspektiv som betonar genus, etnicitet och kultur. Studenterna ska utöver detta stifta bekantskap med skolans kursplaner och de beskrivningar av religion som dessa vilar på.

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att ge studenterna en introduktion i ett jämförande studium av olika religioners livsmönster, föreställningar, spiritualitet och värderingar. Studenterna ska få grundläggande kunskaper om religioners särdrag och en översiktlig orientering om den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam. De ska vidare få stifta bekantskap med aktuella teorier som används för att analysera myter och riter inom skilda religiösa traditioner. De ska även få kännedom om olika uppfattningar gällande samspelet mellan religion, kultur och politik i nutida samhällen. Här ska också olika sätt att beskriva religioner i media, läromedel och andra informationskällor kritiskt granskas.

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att ge studenterna grundläggande kunskaper om innehållet i judendomens och kristendomens skriftliga huvudkällor och om dessa textsamlingars tillkomsthistoria. Studenterna ska få stifta bekantskap med den mångfald av tolkningar av dessa texter som finns. Vidare ska de få en inblick i dessa texters kulturella betydelse. De ska även få en översiktlig orientering om olika hermeneutiska frågeställningar och om metoder för texttolkning, särskilt med avseende på tolkningen av texter som inom religiösa traditioner betraktas som heliga. Utöver detta ska studenten få kunskap om religiösa texters betydelse för olika kulturella uttryck i vårt samtida samhälle, exempelvis i skönlitteratur, i film och konst.

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att ge studenterna grundläggande kunskaper om den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition. Studenterna ska få stifta bekantskap med centrala uttryck i kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv. Vidare ska de få kännedom om kyrkors geografiska utbredning och strukturella organisation fram till idag. De ska även få en översiktlig orientering om kristna kyrkors möten med andra religiösa traditioner, regionalt och globalt. Utöver detta ska studenten få utrymme att fundera över kristendomens ställning i dagens svenska samhälle, inte minst i relation till skolans undervisning.

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att ge studenterna ytterligare kunskap om den livsåskådningsmässiga mångfalden i vårt samhälle genom en orientering om aktuella icke-religiösa livsåskådningar. Studenterna ska få stifta bekantskap med skilda etiska teorier som relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar. De ska vidare introduceras i en religionsfilosofisk reflektion kring de konflikter som den religiösa mångfalden kan föranleda, inte minst i undervisningssammanhang. De ska även skriftligen och muntligen få börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i smågrupper. Seminarierna är obligatoriska. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen av kurslitteraturen avsevärt.

Nätkursundervisningen bygger i hög grad på självstudier och kommunikation i den Internetbaserade lärmiljön som studenterna får tillgång till (en särskilt framtagen hemsida). Lärmiljön innehåller all information rörande kursen samt används för genomförande av kursens obligatoriska aktiviteter. Under kursen får studenterna i regel tillgång till inspelade föreläsningar. Eventuellt erbjuds också några heldagsseminarier i Uppsala (vanligtvis lördagar). En förutsättning för kursen är Internetuppkoppling samt dator med högtalare och mikrofon.

Examination

Examinationen på campuskursen kan ske i form av PM-uppgifter, salsskrivningar och muntliga presentationer i grupp. Examinationen omfattar kurslitteraturen samt vad som har behandlats i undervisningen.

Examinationen på nätkursen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarier. Examinationen på nätkursen omfattar kurslitteraturen samt vad som behandlats i det speciellt utformade studiematerialet. Delmomenten följer fasta tidsramar där examinationsuppgifter inlämnas till lärare vid utsatt datum. Den första hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen innan terminsskiftet. Den andra hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen under nästkommande termin.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts.

Viss undervisning på engelska kan förekomma.

Studenterna förutsätts under hela kursen arbeta självständigt i de studiegrupper som studenterna delas in i.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.