Allmänt

Kursen ingår i masterprogrammet i mänskliga rättigheter.

Behörighetskrav

60 hp inom masterprogrammet i mänskliga rättigheter.

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om skilda teorier om individuella rättigheter som legat till grund för utvecklingen av mänskliga rättigheter inom rättsvetenskapen. Studenten skall utveckla en förmåga att självständigt och kritiskt granska olika rättighetsteorier och analysera och reflektera över deras inflytande över den nutida rättighetsdiskursen. Vidare skall studenten utveckla färdighet att bearbeta aktuella rättighetsproblem i Sverige och globalt inom ett av flera samhällsområden där de mänskliga rättigheterna för närvarande aktualiseras och utmanas genom självständig analys av hur rättsvetenskapen har löst eller bättre skulle kunna lösa den aktuella konflikten mellan olika värden, intressen och rättigheter.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för olika teorier om rättigheter inom rättsvetenskapen
• självständigt reflektera över och analysera hur dessa teorier påverkat utvecklingen, konstruktionen och formuleringarna av de mänskliga rättigheterna inom juridiken
• självständigt och i diskussion med andra artikulera problem och brister med olika teorier och vilka konsekvenser de har på de mänskliga rättigheterna
• självständigt beskriva ett aktuellt problem i Sverige och globalt som berör de mänskliga rättigheterna och redogöra för och kritiskt diskutera hur man har hanterat detta inom juridiken
• i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna antaganden och erfarenheter av samhällsproblem som involverar de mänskliga rättigheterna och identifiera de relevanta värden och intressen som juridiken måste förhålla sig till vid konflikter mellan rättigheter
• kommunicera vetenskaplig reflektion om mänskliga rättigheter inom rättsvetenskapen med en icke-akademisk målgrupp i både tal och skrift

Innehåll

I kursen ingår två delkurser som vardera består av 7,5 högskolepoäng.

Tre av delkurserna är inriktad på de rättshistoriska och nutida rättsteoretiska idébildningar och resonemangen om juridiska rättigheter. Fyra delkurser är inriktade på en fördjupning och specialisering av olika juridiska ämnesområden inom mänskliga rättigheter. Studenten har att i samråd med examinator välja två av följande litteraturkurser:

- Rättshistoriska perspektiv på rättighetsteorier

Denna delkurs syftar till att ge fördjupade teoretiska kunskaper om olika rättighetsteorier och rättsfilosofiska idébildningar som legat till grund för framväxten av individuella rättigheter och utformningen av de mänskliga rättigheterna inom rättsvetenskapen. Rättsvetenskapens stora filosofer genom antiken, medeltiden, de amerikanska och franska revolutionerna, industrialismen fram till modern tid studeras. Studenten har att i kurslitteraturen självständigt identifiera och analysera de mest relevanta texterna från sådana tänkare som Aristoteles, Thomas av Aquino, Grotius, Hobbes, Locke, Montesquieu, Hume, Rousseau, Kant, Bentham, Davigny, Hegel, Mill, Austin, Rawls, Nozick, Dworkin, Habermas och Gewirth, med bäring för framväxten av de första ”Bills of Rights” och utvecklingen av olika rättighetsteorier.

- Den nutida teoretiska diskursen om rättigheter inom juridiken

Denna kurs avser att belysa delar av den moderna och postmoderna rättighetsdiskursen inom rättsvetenskapen. Vad består rättigheter av och hur förhåller sig juridiska rättigheter till moraliska rättigheter, frihet och plikter? Kursen omfattar även en förståelse för den nutida debatten och kraven på omtolkning av rättigheter. Studenten fördjupar sig i de postmoderna rörelsernas kritik mot rättighetsdiskursen som i ett historiskt perspektiv exkluderat rättigheter för en mängd olika grupper, såsom ursprungsbefolkningar, icke-vita, kvinnor, homosexuella och andra marginaliserade grupper i samhället. Kan de mänskliga rättigheternas teoretiska grundvalar omkarakteriseras så att de bättre inkorporerar de nutida kraven? Bör man i stället se de mänskliga rättigheterna som moraliska rättigheter och vilka konsekvenser skulle det få?

- Genusperspektiv på rättigheter och rättsvetenskap

Denna kurs erbjuder en fördjupad studie av den feministiska kritiken av rättsvetenskapen, med särskild fokus på folkrätten och de mänskliga rättigheterna, och en inblick i den stora bredd av feministisk och genusorienterad teoribildning som utvecklats på detta område. Vilka brister och problem medför en köns- och genusneutral rättsvetenskap? Hur kan rättsvetenskapen och juridiska rättigheter omtolkas för att bättre beakta och inkludera genus och kön? Studenten introduceras i den framväxande disciplinen ”genusrättsvetenskap” samt den feministiska kritiken mot de generellt utformade mänskliga rättigheterna som marginaliserat kvinnors behov av skydd mot övergrepp. Utifrån olika perspektiv, såsom idén om att kunskap är socialt konstruerad och kontextuell, utmanas konstruktionen av folkrätten och de mänskliga rättigheterna till förmån för en mer jämställd syn på rättssubjekten och rättigheter inom juridiken.

- Den nya DO och diskrimineringslagstiftningen

Denna kurs avser att problematisera och ge en inblick i den nya DO:s verksamhet och den nya diskrimineringslagstiftningen i Sverige. Har sammanslagningen av de fyra ombudsmännen (etnisk diskriminering, jämställdhet, handikapp och sexuell läggning) varit framgångsrik med utgångspunkt från ett MR-perspektiv? Vilka skydd och rättigheter omfattar den nya lagstiftningen och vilka styrkor respektive brister har den? På vilka områden har denna nya modell för att bekämpa diskriminering inneburit en förstärkning respektive en försvagning av de mänskliga rättigheterna? Kursen tar sin utgångspunkt i litteratur som studerar olika diskrimineringsbegrepp och problematiserar den svenska lagstiftningen om olika former av diskriminering och hur dessa förhåller sig till de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna medger bl.a. viss positiv särbehandling i form av kvotering, men hur hanteras den kollision av kommunitativa och distributiva rättvisesystem som denna princip om likabehandling medför för svensk lagstiftning och inom EU-rätten?

- Kvinnors rätt till fysisk integritet – våldtäkt och svensk strafflagstiftning

Denna kurs fokuserar på frågan om den svenska sexualbrottslagstiftningen kränker kvinnors rätt till integritet och fysisk säkerhet. Lagföringen av våldtäktsbrott i Sverige har visat sig mycket problematisk och statistiken visar bottensiffror ur ett europeiskt perspektiv. Studenten fördjupar sig i den svenska våldtäktslagstiftningen och relevanta rättsfall som belyser aktuella bevisföringsproblem med nuvarande konstruktion och definition av våldtäkt. Vidare studeras kvinnoforskningen inom straffrättens område och samtyckesutredningens förslag om lagskydd för den sexuella integriteten baserat på Europadomstolens dom i Bulgarienfallet. Vad krävs för att ge den sexuella integriteten ett fullgott lagskydd för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden och för att motsvara vår tids syn på sexualitet, motverka skada och upprätthålla hög rättssäkerhet?

- Mänskliga rättigheter och kriget mot terrorism

Under denna kurs fördjupar sig studenten i aktuella mänskliga rättighetsproblem som uppstått genom en rad olika anti-terrorist-åtgärder som införts sedan den 11 september 2001, i kriget mot terrorismen. Litteraturen problematiserar och analyserar frågan om tortyr, avsaknad av eller bristfälliga rättssäkerhetsgarantier för misstänkta terrorister, långa häktningstider, diskriminerande immigrationslagstiftningar m.m. och hur dessa bryter mot eller är förenliga med de mänskliga rättigheterna och de riktlinjer, policydokument och den lagstiftning som antagits för att motarbeta terrorism. Hur har det internationella samfundet, FN, EU, enskilda stater, frivilligorganisationer och andra aktörer agerat för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna och vad kvarstår att göra? Vilka rättigheter, värden och intressen står på spel och hur kan man balansera dessa utan att kränka de mänskliga rättigheterna? Behöver de mänskliga rättigheterna stärkas för att öka efterlevnaden av dem i anti-terrorismens tidevarv?

- World Trade Organisation (WTO) och de mänskliga rättigheterna

Denna kurs behandlar olika frågor om de mänskliga rättigheterna inom ramen för världshandelsorganisationen WTO:s verksamhetsområde. Vilka mänskliga rättigheter utmanas och kränks genom den globala handeln och hur har staterna och de globala handelsinstitutionerna hanterat dessa konflikter? Studenten fördjupar sig i litteratur som förklarar och analyserar hur de mänskliga rättigheterna påverkats och kommit i konflikt med internationella handelsavtal, handelsrätten och WTO. Vidare studeras om och hur de mänskliga rättigheterna inom ramen för FN-systemet, EU-rätten och Millennium-målen (MDG) i sin tur influerar och harr möjlighet att påverka dessa områden att utvecklas till att bättre respektera de mänskliga rättigheterna. Vilka hinder och vilket motstånd föreligger och kan dessa övervinnas? Kursen omfattar MR-frågor relaterade till bl.a. TRIPS-avtalet, patenträttigheter till mediciner, WTO:s tvistlösningsmekanism, handelsrestriktioner, frihandel och utveckling.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Läskurserna (om vardera 7,5 hp) examineras genom hemskrivning eller muntlig tentamen. Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Litteraturkurserna väljs i samråd med examinator, med hänsyn tagen till ämnet för den masteruppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

Om studenten har för avsikt att skriva en masteruppsats om rättsteorier och mänskliga rättigheter rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Rättshistoriska perspektiv på rättighetsteorier (b) Den nutida teoretiska diskursen om rättigheter inom juridiken (c) Genusperspektiv på rättigheter och rättsvetenskap

Om studenten har för avsikt att skriva en masteruppsats i ett aktuellt MR-rättsligt problem rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Den nutida teoretiska diskursen om rättigheter inom juridiken (b) Valfri delkurs om aktuella juridiska ämnesområden inom MR.

Om den studerande har för avsikt att skriva en masteruppsats om kvinnors rättigheter och belysa våldtäktsproblematiken inom svensk strafflagstiftning rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Den nutida diskursen om rättigheter inom juridiken (b) Genusperspektiv på rättigheter och rättsvetenskap (c) Kvinnors rätt till fysisk integritet – våldtäkt och svensk strafflagstiftning.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.