Allmänt

Fastställd den 18 juni 2007 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen reviderad 2011-12-22. Kursplanen träder i kraft den 16 januari 2012.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen ges på engelska.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Utländska utbytesstudenter ska minst ha fullgjort två års studier i juridik.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenterna ha förmåga

• att använda och sätta in tidigare förvärvade juridiska kunskaper i ett historiskt komparativt och rättsteoretiskt sammanhang,

• att jämföra olika rättstraditioner och rättsteorier på ett självständigt och kompetent sätt,

• att sätta in rättstraditionerna i ett historiskt, filosofiskt, socialt, politiskt och ideologiskt sammanhang,

• att sätta in den egna rättstraditionen i ett komparativt och rättsfilosofiskt perspektiv,

• att visa ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,

• att diskutera aktuella rättspolitiska frågor utifrån de historiska och filosofiska bakgrundsfaktorerna,

• att analysera rättshistoriska och rättsfilosofiska texter mot bakgrund av tidigare nämnda kriterier.

Innehåll

Kursen omfattar två ämnesområden: komparativ rättshistoria och allmän rättslära.

I komparativ rättshistoria ingår dels den västerländska rättstraditionen, särskilt de olika rättstraditioner som finns inom EU, dels andra rättstraditioner, exempelvis den islamiska rätten.

I allmän rättslära ingår dels rättsteori, dels juridiska tolknings- och andra metodprinciper.

Frågor som rör rättsstaten och de mänskliga rättigheterna uppmärksammas inom båda ämnesområdena.

Undervisning

Undervisningen bedrivs huvudsakligen genom seminarier där deltagarna är aktiva genom muntliga presentationer av olika seminarieuppgifter och genom gemensam diskussion av seminariets frågeställningar.

I kursen förekommer också föreläsningar och studiebesök. Föreläsningarna syftar till att ge sammanhang och tolkning av kursens innehåll.

Introduktionen och seminarieundervisningen är obligatorisk och för godkänt deltagande krävs aktivt deltagande under seminariet.

Seminarieledaren kan dispensera från obligatoriska undervisningskrav om det föreligger särskilda skäl. I undervisningsplanen finns anvisningar om skriftliga kompensationsuppgifter för den som varit frånvarande från seminarieundervisningen.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan. I seminariearbetet används den litteratur och det material som anges i undervisningsplanen.

Examination

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Vid slutet av delmomenten rättshistoria respektive allmän rättslära anordnas en hemtentamen. Betygskriterier framgår av undervisningsplan eller bilaga till denna.

Betyg på kursen sätts på grundval av resultaten från hemtentamina. Vid synnerliga skäl kan examinationen utformas på annat sätt exempelvis genom muntlig tentamen.

För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen i enlighet med vad som framgår av bifogad undervisningsplan.

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Vid hemtentamen ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.

Betygsgradering sker i enlighet med vad som föreskrivs i utbildningsplanen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB. För betyget godkänt (B) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (Ba eller AB) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget.