Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap 180 hp

Kursen kan ingå i Masterprogram i religionsvetenskap 120 hp

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program 210 hp

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet

Behörighetskrav

Studier motsvarande 30 hp inom teologisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet.

Mål

Kursens mål är att studenten förvärvar ökade kunskaper inom religionsbeteendevetenskapens ämnen religionssociologi och religionspsykologi, samt att studenten får inblick i metodiska färdigheter för att studera religionens roll för individ, grupp och samhälle. Kursen är en tillgång för människor som i sin yrkesroll behöver tolka olika kulturella mönster och variationer i samtiden samt förstå religionens roll för hälsa och social utveckling.

Kursens övergripande mål är att bygga vidare på kunskaper från Religionsvetenskap A samt att ge en fördjupad orientering i religionsbeteendevetenskap. En orientering där studenterna tillgodogör sig grundläggande kunskaper i religionssociologisk och religionspsykologisk vetenskapshistoria samt i ämnesrelevant teori och metod. Kursen uppmärksammar också genus- och kulturfrågor.

Efter avslutat moment 1, religionssociologi, förväntas studenten ha fått en djupare inblick i hur sociala, kulturella och historiska sammanhang påverkar synen på religion och religiositet, genom att:

• förklara och jämföra olika förståelser av relationen mellan modernitet, sekularisering och religion
• redogöra för och problematisera religionssociologiska förklaringsmodeller till enskilda människors religiositet
• redogöra för och problematisera modeller och teorier för hur religion kan komma till uttryck i det offentliga samhället och olika konsekvenser av detta
• förstå hur frågor om religion och religiositet formuleras ur ett sociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på relationen mellan aktör och struktur
• genomföra en kritisk granskning och reflektion av några kvantitativa forskningsresultat, vilket redovisas i skriftlig form
• aktivt och självständigt med hjälp av smågrupper delta i och genomföra seminariediskussioner samt göra egna kortare skriftliga presentationer

Efter avslutat moment 2, religionspsykologi, förväntas studenten kunna:

• redogöra för samt kontextualisera grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv av relevans för religionsbeteendevetenskapliga studier
• redogöra för de viktigaste teoribildningarna, metoderna och modellerna inom religionspsykologin och formulera grundläggande kritik
• redogöra för aktuell religionspsykologisk forskning när det gäller exempelvis religion och biologi, religion under livscykelns gång samt religion och coping
• genomföra en kritisk granskning och reflektion av kvalitativ forskningsmetodik, vilket redovisas i skriftlig form
• aktivt och självständigt med hjälp av smågrupper delta i och genomföra seminariediskussioner samt göra egna kortare presentationer

Innehåll

Kursen består av två moment:

Moment 1: Religionssociologi, 3,75 hp

Moment 2: Religionspsykologi, 3,75 hp

Moment 1 tar upp religionssociologiska perspektiv inom bland andra områdena religiös förändring, modernitet, enskilda människors religiositet och religioners uttryck i det offentliga samhället.

Moment 2 innehåller religionspsykologiska perspektiv inom bland andra områdena utvecklingspsykologi, rollteorin och socialkonstruktionism, copingteori, mystiska upplevelser, kultur, hälsa, etnicitet och genus.

Undervisning

Kursens undervisningsformer är föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, fältstudie samt skrivuppgifter och muntliga presentationer.

Vid såväl skriftliga som muntliga redovisningar ingår det i studentens lärande att också ge återkoppling på medstudenters presentationer, i syfte att träna studenternas förmåga att aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner.

Examination

Kursen examineras genom dels skriftliga uppgifter i form av pm och hemskrivningar, dels seminarier och gruppövningar, där förberedda uppgifter redovisas och diskuteras.

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.