Dietetik och klinisk nutrition III: Internmedicin, cancer, enteral och parenteral nutrition
Kursplan, Grundnivå, 2HK028
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 2HK028
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Kostvetenskap G2F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 29 maj 2013
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp. Kursen kan vara fristående kurs. Kursen ges på heltid.
Behörighetskrav
Kostvetenskap A 30 hp, Kostvetenskap B 30 hp, Dietetik och folkhälsa 15 hp, Grundläggande medicinsk fysiologi 15 hp, Psykologi A I 15 hp, Dietetik och klinisk nutrition I 15 hp, Kostvetenskap C I 15 hp (Kostsociologi 7,5 hp och Vetenskaplig metod 7,5 hp) med lägst betyget godkänd samt genomgången kurs Dietetik och klinisk nutrition II 7,5 hp eller motsvarande kunskaper
Mål
Efter genomgången kurs ska studenten:
Om internmedicin:
- kunna redogöra för mag-tarmkanalens sjukdomar ( t.ex. IBS, ulcerös kolit, Chrons sjukdom) och leversjukdomar (som hepatit, levercirros), blod- och ledsjukdomar (t.ex. reumatism) samt lungsjukdomar (t.ex. KOL, CF) och förstå hur dessa påverkar metabolismen och därmed energi- och näringsbehov.
- utifrån ovan nämnda sjukdomar ställa en nutritionsdiagnos och resonera kring och föreslå en adekvat kost- och nutritionsbehandling.
Om cancer:
- kunna redogöra för hur cancerpatientens aptit, metabolism och matupplevelse kan påverkas under pågående sjukdomsbehandling samt på vilket sätt dietisten kan stödja patienten i denna situation.
Om enteral- och parenteral nutrition:
- känna till och kunna resonera kring hur svåra sjukdomstillstånd som t.ex. sepsis, trauma, brännskador och kirurgi påverkar en patients nutritionsstatus (inkluderat metabola och immunologiska reaktioner) samt vad detta har för konsekvenser för kost- och nutrionsbehandling.
- för givet patientfall kunna föreslå och motivera ett adekvat enteralt och/eller parenteralt nutritionsstöd. Besitta en övergripande produktkännedom kring näringslösningar och hur dessa administreras samt vara medveten om aktuella indikationer och kontraindikationer.
- utifrån bedömning av nutritionsstatus och kännedom om patientens allmäntillstånd och eventuella komplikationer kunna följa upp och utvärdera behandlingen med enteral nutrition.
Övrigt:
- vara väl förtrogen med och utifrån dietistens yrkesverksamhet kunna reflektera kring centrala lagar och förordningar inom hälso- och sjukvården.
Innehåll
Kursen syftar till att fördjupa kunskapen i sjukdomslära och färdigheten i kost- och nutritionsbehandling vid mag-tarmkanalens, blod-, led- och lungsjukdomar samt cancer. Kunskap kring hur metabolism och organfunktion påverkas vid svåra sjukdomstillstånd som t.ex. sepsis, trauma, brännskador och kirurgi behandlas. Vätske- och elektrolytbalans samt nutritionsbehandling vid dessa tillstånd diskuteras. Kunskap om enteral och parenteral nutrition lyfts fram, där grundläggande produktkännedom och praktisk tillämpning diskuteras. Kursen syftar även till att ge grundläggande kunskap kring centrala lagar och förordningar inom hälso- och sjukvården.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, gruppövningar och enskilda uppgifter.
Examination
Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.
Övriga föreskrifter
Vid kursstarten ska betygssättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 3
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010, version 3
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010, version 1