Allmänt

Kursen ges inom Lärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet. Kursansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)

Mål

KUNSKAPSMÅL

Efter genomgången kurs ska studenten kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

• den politiska idéhistorien
• den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder
• de politiska problem som präglar andra politiska system
• den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan
• demokratifrågor i skolan
• relationen mellan ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk kompetens
• Innehållet i styrdokument inom utbildningsväsendet och relationen mellan undervisningens innehåll och förutsättningarna för genomförandet i skolämnet gällande demokrati, politik och medborgarskap.

FÄRDIGHETSMÅL

Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och i en promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed:

• ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial
• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material
• kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser
• knyta an till så väl didaktiska som statsvetenskapliga begrepp och/eller teorier.

Innehåll

Politik i Sverige och andra länder.

Kursen består av fyra delmoment, som kan variera i ordningsföljd.

Moment 1: Politiska idéer

Momentet syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Fokus riktas på de tänkare som varit viktiga för politiska ideologier som fascism, anarkism, liberalism, konservatism och socialism. Även nyare "ismer" som ekologism och feminism behandlas. En introduktion ges om demokratins idé med fokus på skoldemokrati. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och föra ett normativt resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet.

Moment 2: Internationell politik

Momentet syftar till att ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Momentet inleds med en genomgång av grundläggande perspektiv på och begrepp med anknytning till det internationella samhället. En kortare genomgång av den internationella politiska utvecklingen efter 1945 görs. Den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken analyseras. Konflikt- och samarbetsprocesser diskuteras.

Moment 3: Svensk och jämförande politik

Momentet syftar till att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande, samt institutioner och deras effekter.

Moment 4: Förvaltningspolitik

Momentet syftar till att gå vidare i den politiska processen till implementeringsfasen, och ge en grundläggande förståelse för hur olika sätt att organisera den offentliga förvaltningen kan vara behäftade med olika problem och möjligheter, samt på olika sätt påverka medborgarnas syn på staten och politiken.

På denna kurs är avsikten att vara bred. Den skall ge kännedom om statsvetenskapliga grundområden och utgöra en bas för senare fördjupningar inom ett antal områden. Innehållet i kursen har ett uttalat jämförande grepp och anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system. Regelsystemet för Sveriges statsskick, såväl i författning som i undersökning av val, partier och organisationer, behandlas. Kommunernas roll i den svenska demokratin studeras. Vidare behandlas de grundläggande dragen i organisationen av nationell politik där statens byggstenar som valsystem, partier, parlament, regeringar och förvaltning särskilt studeras. Dessutom diskuteras organisationer utanför staten, som intresseorganisationer och media, samt statsskickets grundläggande principer såsom demokrati och maktdelning.

Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning och analytiskt arbete. Studenterna skall träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och PM-skrivande. Detta skall göras såväl ämnesteoretiskt som ämnesdidaktiskt.

Politik i Sverige och andra länder, seminarier, 7,5 hp

Moment 1: Politiska idéer

Momentet syftar till att i ett idéhistoriskt perspektiv göra studenterna förtrogna med grundläggande begrepp i politisk teori samt hur den politiska idéhistorien översiktligt beskrivs från antiken till våra dagar med tonvikt på de problem som har relevans för dagens världsbilder. Fokus riktas på de tänkare som varit viktiga för politiska ideologier som fascism, anarkism, liberalism, konservatism och socialism. Även nyare "ismer" som ekologism och feminism behandlas. En introduktion ges om demokratins idé med fokus på skoldemokrati. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och föra ett normativt resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet.

Moment 2: Internationell politik

Momentet syftar till att ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Momentet inleds med en genomgång av grundläggande perspektiv på och begrepp med anknytning till det internationella samhället. En kortare genomgång av den internationella politiska utvecklingen efter 1945 görs. Den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken analyseras. Konflikt- och samarbetsprocesser diskuteras.

Moment 3: Svensk och jämförande politik

Momentet syftar till att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande, samt institutioner och deras effekter.

Moment 4: Förvaltningspolitik

Momentet syftar till att gå vidare i den politiska processen till implementeringsfasen, och ge en grundläggande förståelse för hur olika sätt att organisera den offentliga förvaltningen kan vara behäftade med olika problem och möjligheter, samt på olika sätt påverka medborgarnas syn på staten och politiken.

På denna kurs är avsikten att vara bred. Den skall ge kännedom om statsvetenskapliga grundområden och utgöra en bas för senare fördjupningar inom ett antal områden. Innehållet i kursen har ett uttalat jämförande grepp och anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system. Regelsystemet för Sveriges statsskick, såväl i författning som i undersökning av val, partier och organisationer, behandlas. Kommunernas roll i den svenska demokratin studeras. Vidare behandlas de grundläggande dragen i organisationen av nationell politik där statens byggstenar som valsystem, partier, parlament, regeringar och förvaltning särskilt studeras. Dessutom diskuteras organisationer utanför staten, som intresseorganisationer och media, samt statsskickets grundläggande principer som demokrati och maktdelning.

Tentamen, 7,5 hp

Skriftlig tentamen

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och författande av kurs-PM. Seminariedeltagande är till större delen obligatoriskt.

Examination

Kursen examineras genom:

• en slutskrivning (tentamen), 7,5 hp
• aktivt deltagande i seminariearbetet och genom författande av två PM och opposition på andra studenters PM, 7,5 hp.

För väl godkänt på hela kursen krävs att minst hälften av kurspoängen är väl godkända. Betygsskala: Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Samhällskunskap AB: Statskunskap 15 hp kan ej medtagas i examen samtidigt med Statskunskap A.