Behörighetskrav

Utvecklingsstudier A, eller motsvarande. Kursen ges endast för utbytesstudenter.

Mål

Kursen fokuserar på olika centrala utvecklingsmål och syftar till att spåra dess teoretiska utgångspunkter samt dess praktiska implikationer när de implementeras på lokal och nationell nivå. Målsättningen är dels att studenterna ska få en fördjupad teoretisk förståelse av de teman som tidigare har behandlats i de olika delkurserna på Utvecklingsstudier A, dels att utifrån dessa teoretiska utgångspunkter öka studenternas förmåga att kritiskt granska och analysera såväl policyprocesser på internationell, nationell och lokal nivå som praktiskt utvecklingssamarbete i projektform.

Kursen ger ökad kunskap i hur praktiskt utvecklingssamarbete bedrivs genom att kartlägga aktörer, policyprocesser och projektfaser samt genom att belysa olika policyområden och dess innehåll. Det övergripande målet med kursen är att möjliggöra för studenterna att kritiskt granska praktiskt utvecklingssamarbete genom teoretisk förankring och kunskap om relevanta verktyg. Mer precist är målsättningen att studenterna efter genomgången kurs ska:

• känna till de viktigaste aktörerna i internationellt utvecklingssamarbete samt hur de relaterar till varandra
• kunna tillämpa relevant forskning och teoribildning i kritisk granskning och analys av utvecklingspolicy
• kunna beskriva och identifiera de utmärkande faserna i utvecklingsprojekt
• kunna diskutera utvecklingssamarbete ur såväl ett praktiskt som ett teoretiskt perspektiv, samt jämföra de båda ansatserna
• i tal och skrift kunna presentera centrala utvecklingsmål samt identifiera utmaningar med att uppnå dessa

Innehåll

Kursen utgår från olika utvecklingsmål och policyformuleringar på den globala arenan. Dessa utvecklingsmål analyseras från två perspektiv: dess teoretiska relevans och bakgrund belyses med hjälp av relevant forskning på området och dess praktiska implikationer exemplifieras med hjälp av analyser av praktiska utvecklingsprojekt. Kursen inleds med en introduktion till utvecklingspolicyprocessen och utvecklingsprojektets olika faser. Ett jämställdhetsintegreringsperspektiv anläggs genomgående i kursen. En annan genomgående strävan är att det ska finnas en närvaro av praktikerperspektiv som kontrast till de mer teoretiska ansatserna.

Det första utvecklingsmål som analyseras är demokratistöd och den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är projektplanering. Exempel på frågor som tas upp här är hur demokratiprocesser kan stöttas genom insatser som valobservation och teknisk assistans i samband med val. Genusaspekter på valrelaterat våld är en aspekt som ges särskilt utrymme.

Det andra utvecklingsmål som tas upp är katastrofhjälp, med särskilt fokus på klimatförändringar och humanitära insatser. Den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är implementering. Implementering av humanitära insatser för att hantera akuta katastrofsituationer i utvecklingskontexter undersöks, men momentet fokuserar också på relationen mellan akut hantering och mer långsiktigt förändringsarbete för att uppnå ökad resiliens.

Det tredje utvecklingsmål som tas upp är fredsbyggande i postkonfliktsamhällen. Den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är uppföljning och utvärdering. Frågor som diskuteras rör DDR – avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter i postkonfliktsamhällen samt FNs säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

I delkursens avslutande del får studenterna självständigt analysera ett utvecklingsprojekt.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och obligatoriska seminarier, samt inslag av andra metoder (t.ex. gästföreläsningar, filmvisningar, utställningar, studiebesök som varierar från termin till termin).

Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. De introducerar teorierna på området och ger praktiska exempel på projekt.

Seminarierna syftar till träning i muntlig framställning genom presentationer av i förväg förberedda uppgifter. De ska också utveckla studenternas analytiska färdigheter genom att erbjuda tillfälle till diskussioner i mindre grupper.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, en muntlig presentation samt inlämning av underlag till denna presentation, och en avslutande hemtentamen där studenterna självständigt ska analysera ett utvecklingsprojekt. Vid betygssättning av seminarierna tillämpas den tvågradiga skalan: Godkänd (G) och Underkänd (U). Vid betygssättning av hemtentamen tillämpas den tregradiga skalan: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• att studenten uppfyller kursmålen
• att studenten har gjort uppgifterna inför de obligatoriska kursmomenten och deltagit i dessa
• att studenten har genomfört en godkänd muntlig presentation samt lämnat in ett godkänt underlag
• att hemuppgiften (tentamen) är inlämnad på utsatt tid och är minst godkänd (G)

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.