Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå och kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Masterprogram i politik och internationella studier, Masterprogram i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Kursens målsättning är att ge studenterna en förståelse för de olika politiska och ekonomiska krafter som utgör grunden för den moderna välfärdsstaten och dess funktionssätt, samt samspelet mellan sociala trygghetssystem, produktionsregimer och tillväxtmodeller i en global kontext. Kursen behandlar såväl den utbyggda, aktiva välfärdsstat som finns inom västvärlden i dag som olika former av sociala trygghetssystem under uppbyggnad i övriga världen. Gemensamt för avancerade välfärdsstater och de under uppbyggnad är strävan att motverka ekonomisk otrygghet och verka för en mer jämn fördelning av ekonomiska och sociala resurser mellan sina medborgare. Välfärdspolitikens utfall formas genom samspelet mellan statliga regleringar och den fria marknadens dynamik. Den är därigenom ett centralt studieobjekt inom den del inom statsvetenskapen som benämns politisk ekonomi och som undersöker samspelet mellan politik och marknad. Till välfärdspolitikens område hör policyåtgärder som påverkar familjebildning och relationer mellan män och kvinnor. Hit hör också försök att reglera arbetsmarknaden i syfte att främja sysselsättning där globaliseringen skapar en spänning mellan jobbskapande och social trygghet i västvärlden såväl som i tillväxt- och låglöneländer. Även migrationspolitiken i vid mening bör räknas hit, där samspelet mellan samhällets olika institutioner får återverkningar både på migrantflöden och migrantgruppens resurser och livschanser. Kursen syftar också till att ge studenterna färdigheter i att läsa och förstå avancerade statsvetenskapliga texter, diskutera och förhålla sig kritiskt till olika ståndpunkter som framförs i texterna, samt att själva åskådliggöra skeenden, samband och argument i skriftlig och muntlig vetenskaplig form.

Innehåll

Kursen behandlar centrala områden inom politisk ekonomi och välfärdspolitik utifrån ett globalt perspektiv, såsom ekonomisk politik, välfärdsstatens framväxt, olika typer av välfärdsstater, relationer och maktförhållanden på arbetsmarknaden, jämställdhetsaspekter på välfärdspolitik samt de förändrade förutsättningar för välfärdsstaten som skapas av ekonomisk globalisering, internationell migration och regional politik och integration (EU).

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Under föreläsningarna presenteras innehållet i kurslitteraturen av lärarna för att underlätta och ledsaga studenternas egen läsning. Seminarierna kompletterar föreläsningarna genom att de ger studenterna tillfälle att under ledning av lärare öppet ventilera frågor kring litteraturen och bearbeta sina tolkningar av den. På detta sätt understöds en djupare och mer aktiv inlärningsprocess. Seminarierna förbereds genom skriftliga inlämningsuppgifter där studenterna reflekterar över kurslitteraturen fritt eller utifrån på förhand specificerade diskussionsfrågor. Under seminarietillfällena får studenterna också tillfälle att ge kortare muntliga presentationer av litteraturen. Kursen ges på engelska men med möjlighet att författa de skriftliga uppgifterna på svenska.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen och annan litteratur. Uppsatsen ligger till grund för 50 % av betyget, inlämningsuppgifterna för 40 % och den muntliga aktiviteten för 10 %. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Detaljerade studieanvisningar delges i samband med kursstart.