Behörighetskrav

Nationalekonomi A 20 poäng.

Syfte

Syftet är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om centrala områden inom makroekonomin som tillväxt, konjunkturfluktuationer, internationella makroekonomiska sammanhang och ekonomisk politik. Frågor som behandlas är bland annat: Vilka faktorer påverkar den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i ett land? Vad beror konjunkturfluktuationer på och vilken roll spelar stabiliseringspolitiken? Är det bra med en oberoende riksbank? Bör staten ha balans i budgeten? På vilka sätt påverkas ekonomin av utvecklingen i omvärlden? Hur sammanhänger räntor, kapitalflöden, växelkurser, export och import? På vilka sätt begränsas möjligheterna att föra en självständig ekonomisk politik av att vi lever i en internationaliserad värld? Studenterna skall tränas att självständigt analysera ekonomiska frågeställningar skriftligt och muntligt.

Innehåll

Del I, Makroekonomisk teori Central makroekonomisk teori för både långsiktig tillväxt och kortsiktiga fluktuationer, inflation och arbetslöshet, växelkurser och utrikeshandel. Del II, Konjunkturer, finansiella marknader och arbetsmarknad. Fördjupad analys av konsumtions- och investeringsteori, konjunkturcykler, de finansiella marknadernas roll, lönebildning och arbetslöshet. Del III, Ekonomisk politik. Den ekonomiska politikens möjligheter och begränsningar, betydelsen av normer och institutionella förhållanden (växelkurssystem, riksbankens ställning, utgiftstak) samt finanspolitikens roll på kort och lång sikt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, övningar och seminarier. Föreläsningarna ägnas främst åt den centrala teorin. Övningarna syftar till att befästa kunskaperna om centrala teorier och modeller. Vid seminarierna presenteras och diskuteras korta uppsatser (pm) som studenterna skrivit i grupper om 2-3 studenter.

Examination

Betygsgraderna är underkänd, godkänd och väl godkänd. För godkänt resultat på kursen krävs dels godkänd sluttentamen, dels godkänd seminariedel. Tilldelning av betyget väl godkänd baseras på en sammanvägning av resultaten på tentamen och seminariedel. Under kursen ges en dugga som kan tillgodoräknas på vid det ordinarie tentamenstillfället och vid den första omtentamen den termin man fått godkänt på duggan.