Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

• känna till centrala teorier om språkliga fenomen (som för kursens syften kallas "fult språk") däribland men inte uteslutande invektiv, pejorativ och allmänt nedsättande språkanvändning
• känna till viktiga argument för och emot olika teorier om fult språk
• ha kunskap om samt förmågan att använda de analytiska verktyg som behövs för att kunna utvärdera filosofiska argument som diskuteras i den här kursen
• ha förmågan att på ett klart och tydligt sätt i skrift presentera dessa teorier, argument och utvärderingar av argument
• ha erhållit förmåga att förstå, tolka och kritisera filosofiska teorier och argument, även vad gäller frågor som går utanför vad som specifikt tas upp under den här kursen

Innehåll

Vissa ord och uttryck är fula i bemärkelsen av nedsättande, förolämpande eller elaka. Att använda dessa ord om människor är i allmänhet fel eller dåligt. Andra ord och uttryck är inte uppenbart fula men går att använda för att uttrycka fula saker, eller för att förolämpa. Hur går detta till? Hur kan ord vara fula i angiven bemärkelse? I kraft av vad är ordanvändning nedsättande och förolämpande? Givet att det finns fula ord, finns det också fula tankar som motsvarar språkets uttryck? Denna kurs behandlar fult språk och förolämpande språkanvändning. Under kursens gång behandlas olika konkurrerande teorier om svar på dessa frågor. Kursen ger därmed en introduktion till grundläggande frågor inom språkfilosofi.

Undervisning

Föreläsningar och diskussion. Föreläsningarna kommer vara interaktiva, och studenterna förväntas delta i diskussioner.

Examination

Kursen examineras med skriftlig tentamen samt tre kortare skriftliga uppgifter. En students aktiva och förtjänstfulla deltagande under föreläsningarna kan komma studenten till godo då studentens arbete för denna kurs examineras.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.