Allmänt

Kursen ges inom ämneslärarprogrammet. Kursen ingår i ämnesstudier inom undervisningsämnet samhällskunskap.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)

Mål

KUNSKAPSMÅL 

Efter genomgången kurs ska studenten kunna översiktligt redogöra för och diskutera: 

• den politiska idéhistorien 
• den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder 
• de politiska problem som präglar de politiska systemen i Sverige och i andra länder 
• medias och informationsteknikens roll i politiken 
• den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan 
• de mänskliga rättigheternas och folkrättens roll i internationell politik samt i svensk utrikespolitik 
• hur det ämnesdisciplinära innehållet i kursen kan transformeras till undervisningsinnehåll i samhällskunskapsämnet i skolan
• relationen mellan ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk kompetens. 

FÄRDIGHETSMÅL 

Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och i skriftliga uppgifter behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed: 

• ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial 
• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation 
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material 
• kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial 
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser 
• knyta an till statsvetenskapliga begrepp och/eller teorier 
• reflektera över ämnesdidaktiska val inom samhällskunskapsämnet.

Innehåll

Avsikten med kursen är att vara bred. Den skall ge kännedom om statsvetenskapliga grundområden och utgöra en bas för senare fördjupningar inom ett antal områden. Innehållet i kursen har ett uttalat jämförande grepp och anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system. Regelsystemet för Sveriges statsskick, såväl i författning som i undersökning av val, partier och organisationer, behandlas. Kommunernas roll i 

den svenska demokratin studeras. Vidare behandlas de grundläggande dragen i organisationen av nationell politik där statens byggstenar som 

valsystem, partier, parlament, regeringar och förvaltning särskilt studeras. Dessutom diskuteras organisationer utanför staten, som 

intresseorganisationer och media, samt statsskickets grundläggande principer såsom demokrati och maktdelning. 

Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning och analytiskt arbete. Studenterna skall träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och PM-skrivande. Detta skall göras såväl ämnesteoretiskt som ämnesdidaktiskt. 

Kursen består av fem delmoment, som kan variera i ordningsföljd. 

Moment 1: Politiska idéer 

Momentet syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Fokus riktas på de tänkare som varit viktiga för politiska ideologier som fascism, anarkism, liberalism, konservatism och socialism. Även nyare "ismer" som 

ekologism och feminism behandlas. En introduktion ges även om olika definitioner av demokrati som begrepp. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och föra ett normativt resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet. 

Moment 2: Internationell politik 

Momentet syftar till att ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i 

synnerhet. Momentet inleds med en genomgång av grundläggande perspektiv på och begrepp med anknytning till det internationella samhället. En kortare genomgång av den internationella politiska utvecklingen efter 1945 görs, och här aktualiseras såväl folkrätten i allmänhet, samt 

mänskliga rättigheter i synnerhet. Den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken analyseras. Konflikt- och samarbetsprocesser diskuteras. 

Moment 3: Svensk och jämförande politik 

Momentet syftar till att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt 

deltagande, medias och informationsteknikens roll i politiken, samt institutioner och deras effekter. 

Moment 4: Förvaltningspolitik 

Momentet syftar till att gå vidare i den politiska processen till implementeringsfasen, och ge en grundläggande förståelse för hur olika sätt att organisera den offentliga förvaltningen kan vara behäftade med olika problem och möjligheter, samt på olika sätt påverka medborgarnas syn på staten och politiken. 

Moment 5: Ämnesdidaktik 

Momentet syftar till att ge en introduktion till samhällskunskapsdidaktisk teori och terminologi och klargöra hur skolämnet samhällskunskap förhåller sig till statskunskap. Utifrån aktuell praktiknära forskning synliggörs hur centrala begrepp och teorier inom statskunskap kan relatera till samhällskunskapsämnets syfte och elevers utmaningar gällande ämnesinnehållet. Studenterna ges även möjlighet att med en vetenskaplig grund öva sig i att reflektera över didaktiska val inom samhällskunskapsämnet.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, samt författande av kurs-PM. Seminariedeltagande, samt ämnesdidaktiska föreläsningar är obligatoriska moment.

Examination

Kursen examineras genom: 

• en slutskrivning (tentamen), 7 hp (betygsskala: Underkänd - Godkänd - Väl godkänd) 
• aktivt deltagande i seminariearbetet och genom författande av PM och opposition på andra studenters PM, 6,5 hp (betygsskala: Underkänd - Godkänd - Väl godkänd) 
• deltagande i föreläsningar, aktivt deltagande i seminariearbetet samt författande av PM, 1,5 hp (betygsskala: Underkänd - Godkänd) 

För väl godkänt på hela kursen krävs att minst 6,5 av kurspoängen är väl godkända. Vid betygsättning av kursen i sin helhet tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. 

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Samhällskunskap AB: Statskunskap 15 hp kan ej medtagas i examen samtidigt med Statskunskap A.