Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå och kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Vid kursens slut förväntas studenten kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera olika begrepp, teorier och egenskaper hos staten, och de utmaningar som krig och svaga stater innebär.

2. Förstå och utvärdera olika normativa och empiriska ställningstaganden om staten i förhållande till olika krig.

3. Analysera något särskilt normativt eller empiriskt problem i förhållande till staten och dess utmaningar.

4. Framställa och diskutera forskning på fältet.

Innehåll

Staten är kanske statskunskapens mest grundläggande begrepp. Men vad är staten? Statens existens är en förutsättning för många diskussioner i statskunskapen; ändå undersöks mer sällan staten själv. Denna kurs inriktar sig på olika teorier om staten och dessas begränsningar och potential i ljuset av nya politiska utmaningar, exempelvis krigets förändrade natur och staters egna förändringar.

Kursen handlar till att börja med om staten själv i historiskt och jämförande perspektiv. Vad är staten? Vilka teorier finns om staten? Är det möjligt att överskrida staten? Vi fokuserar på två egenskaper hos staten - dess monopol på fysiskt våld och dess anspråk på suveränitet - och ställer bland annat frågor om huruvida, och i så fall hur, staten utmanas av nya krig mellan stater och andra aktörer. Vi lägger mycket möda på att försöka förstå Thomas Hobbes teori i detta sammanhang. En grundläggande fråga, förpliktelsen att lyda lagen, diskuteras i samband med Hobbes, och genom kortare empiriska inblickar i svaga eller misslyckade stater eller statslösa samhällen fördjupas teorin, och detta tvingar oss att förstå normativa principer och problem i ljuset av den verkliga världens komplexitet.

På samma sätt diskuteras normerna för staters och andras användning av organiserat våld. Vem för krig mot vem, för vem och i vems namn? När kan man säga att en stat har misslyckats som stat? Hur kan och bör man bekämpa fiender som varken är stater eller följer krigets lagar, exempelvis terrorister? Hur kan rörelser som arbetar över gränser (till exempel genom illegala invandrare eller inhemska anhängare till terrororganisationer), eller militärteknisk utveckling i form av exempelvis drönare, utgöra ett hot mot stater och nationer?  Bör staten och dess natur förstås på ett nytt sätt i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier. Vid de senare skall studenterna delta aktivt i diskussionerna. Därutöver skrivs en kort pm varje vecka, med muntligt framförande, samt en kursuppsats. Vid kursens slut kommer ett seminarium att ägnas åt kursuppsatserna, varvid varje student kommer att opponera på en kursuppsats.

Examination

Examinationen inbegriper deltagande vid seminarier, vilket alltså är ett obligatorium, samt bedömning av det muntliga framförandet och de skrivna texterna. Kursuppsatsen skall vara 10-12 sidor, typsnitt 12, radavstånd 1,5. Betyg: VG, G, U. Kursbetyget avspeglar alla kurskraven. För att godkännas måste studenterna delta aktivt vid seminarierna och lämna in alla texter. Kursuppsatsen är avgörande för betyget, men alla delar spelar roll.

När studenternas kursuppsats bedöms är de viktigaste kriterierna 1) förmåga att förhålla det normativa eller empiriska problemet till litteraturen 2) självständig och kritisk analys, 3) analysens uppbyggnad, struktur och tydlighet. Ett typiskt VG inbegriper inte bara en korrekt och sorgfällig framställning av den relevanta litteraturen, utan även en självständig och sofistikerad analys. En enkel uppbyggnad där forskningsfrågan systematiskt präglar hela uppsatsen och förstås i förhållande till relevant forskning är en typisk egenskap hos en VG-uppsats.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.