Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Kursens syfte är att presentera estetikens mest betydelsefulla filosofiska frågeställningar och inriktningar. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till teorier och argument
• läsa och förstå text som innehåller någon form av historisk analys och filosofiska argument
• redogöra för huvudinriktningarna inom estetikens moderna historia
• analysera styrkor och svagheter i de teorier som studerats
• använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser.

Innehåll

En viktig utgångspunkt för den filosofiska estetiken är att vi kan föra kritiska resonemang runt konst och kultur, debattera samt fälla omdömen om konstnärligt och estetiskt värde. Men vad är kritik egentligen? Går det att ha rätt eller fel om estetik? Frågeställningen driver estetikens utveckling som akademisk disciplin och vår utgångspunkt är problematiken som både David Hume och Emmanuel Kant identifierar redan på 1700-talet: är estetiska omdömen objektiva eller subjektiva? Finns det estetiska experter? Vi studerar också hur konstkritik har bidragit till konstens utveckling och historia. Syftet med kursen är att förstå de centrala frågorna kring konstkritik samt att reflektera över hur kritiska texter formar våra uppfattningar om konst och kultur. Vi får även tillfälle att samtala med konstkritiker under kursens gång.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kunskapskontrollen sker genom skriftliga prov och deltagande i obligatoriska seminarier.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan. t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.