Allmänt

Kursen ges inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Den ingår inom ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap.

Behörighetskrav

Samhällskunskap AB, 60 hp

Mål

Övergripande mål för kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar
• ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Mål för respektive delkurs (delkurs 1 är obligatorisk och delkurs 2 är valbar).

Delkurs 1. Demokratins problem 7,5 hp 

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig och utvecklingsstudierelaterad diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som har behandlats på tidigare kurser i statskunskap och utvecklingsstudier, så som t.ex. demokratibegreppet och demokratiseringsteorier. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att - med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar
• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati
• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering
• känna till och kunna jämföra olika regimtyper
• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall
• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Delkurs 2.1 Internationell politik 7,5 hp 

The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.

This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. 

Delkurs 2.2 Förvaltningspolitik 7,5 hp

Det övergripande målet är att studenterna på kursen ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera fenomen och tendenser i policyprocessen, offentlig styrning, förvaltning och politik. 

Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner och aktörer i politiska system fungerar och interagerar
• ha en god kännedom om olika analytiska perspektiv på policyprocessens aktörer och institutioner
• ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva egna vetenskapliga uppsatser.

Delkurs 2.3 Genus och politik i jämförande perspektiv 7,5 hp

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna redogöra för och kritiskt diskutera de centrala begrepp och teorier om genus, representation och makt som introduceras på kursen
• kunna beskriva och kritiskt diskutera empirisk genusforskning om politiska aktörer, politiska processer och jämställdhetspolitiska frågor i olika delar av världen
• självständigt kunna identifiera en för kursens innehåll relevant frågeställning, samt diskutera den utifrån ett genusperspektiv i en kortare kurspromemoria.

Delkurs 2.4 Politisk teori 7,5 hp

Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om modern normativ politisk teori. Studenterna förväntas kunna analysera dem kritiskt och formulera egna argument för och emot olika rättviseteorier. De förväntas också kunna relatera generella teorier om rättvisa till teorier om medborgarskap, jämställdhet och mångkulturalism. En generell förmåga att tillämpa abstrakt normativt tänkande på praktiskt politiska problem förväntas också. 

Efter avslutad kurs ska studenten

• ha grundläggande kunskaper i modern normativ politisk teori, särskilt teorier om rättvisa
• tillämpa normativ analys på frågor om medborgerliga plikter, jämställdhet och mångkulturalism
• kunna identifiera politiska konflikter där teorier om rättvisa har olika implikationer
• samla in teoretisk och empirisk information i syfte att formulera egna välgrundade uppfattningar i frågor som rör politisk etik
• ha förmåga att presentera sina ståndpunkter tydligt och systematiskt både muntligt och skriftligt

Delkurs 2.5 Genus och utveckling: historiska genealogier/samtida konvergenser 7.5 hp

Kursens centrala mål är att skapa förståelse för hur specifika historiska händelser har format debatter om utveckling i koloniala och postkoloniala sammanhang. Ett unikt bidrag som kursen ger är att relatera historiska processer till samtida utvecklingsutmaningar kring könade globala ojämlikheter, hur dessa processer samexisterar i nutida samhällen samt hur strukturella processer påverkar människors vardagsliv. Kursen bygger på olika typer av litteratur som inte är begränsade till typisk akademisk litteratur. Vi kommer exempelvis att, jämte den obligatoriska läsningen, studera nyhetsmedia, dokumentärer, filmer, policyrapporter, biografiska framställningar och historiska texter.

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna förstå hur samtida utvecklingspolitik har formats av historiska processer i form av imperialism, kolonialism och orientalism
• kunna uppvisa kritisk förståelse av dominerande (post)koloniala paradigm och hur dessa formar globala förståelser
• kunna uppvisa en avancerad förståelse av centrala teoretiska idéer genom av fördjupning i feministiska postkoloniala debatter om maktens koloniala karaktär
• uppvisa förmåga att använda begreppslig kunskap för att omtolka empiriska fallstudier i historiska och samtida utvecklingssammanhang
• ha grepp om centrala (post)koloniala och avkoloniserande feministiska debatter. De senare är kopplade till en epistemisk, politisk och kulturell rörelse för frigörelse som uppmärksammar att modernitetens landvinningar inte kan åtskiljas från rasism, hetero-patriarkat, ekonomisk exploatering och diskriminering av icke-europeiska kunskapssystem.
• uppvisa kunskap om strukturella och symboliska former av våld
• förstå genusaspekter av våld i samband med utvecklingsprocesser
• uppvisa avancerad kunskap om hur utvecklingsprocesser såväl lindrar lidande som skapar fattigdom.

Delkurs 2.6 Jämförande politik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina uppsatser.

Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
• förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
• vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
• vara bättre förberedda på att skriva uppsats.

Delkurs 2.7 Environmental Politics and Its Challenges 7,5 hp

Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.

Delkurs 2.8 Svensk politik 7,5 hp

Målet för denna kurs är att fördjupa kunskaperna om hur informell och formell makt utövas i Sverige, hur organiserade intressen kan formas och skapa sig en maktposition och hur offentlig politik kan befästa, omfördela eller förändra maktförhållanden i samhället. Hur makt formar politiken och hur politiken formar och omformat makt belyses genom studier av framväxten av arbetarrörelsen, genom studier av parlamentariska demokratins funktionssätt, och genom studier av två politikområden: neutralitetspolitiken som bidragit till att befästa näringslivets makt och föräldraförsäkringspolitiken som syftar till att skapa en mer jämlik makt mellan män och kvinnor (bland annat). Målet är att stärka studenternas analytiska förmåga att reflektera över kurslitteraturen genom seminarier, genom ett rollspel kring en aktuell politisk fråga samt genom författandet av en läsrapport.

Innehåll

Kursen består av två delkurser.

Delkurs 1. Demokratins problem 7,5 hp

Kursen rymmer tre delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati?  Vilken kritik riktas vanligtvis mot demokratin? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Bör demokratins ideal omformuleras i ljuset av ökad globalisering och migration?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder demokratiseras medan andra inte gör det?  Vad kännetecknar olika auktoritära regimtyper? Spelar demokrati någon roll för välfärd och jämlikhet i samhället?

Kursens tredje del förenar det normativa och empiriska anslaget i kursen genom att diskutera demokratins konstitutionella utformning. Vad innebär konstitutionell demokrati, och vilka politiska och ekonomiska utfall följer av olika principer? Går det att förena folkstyre och lagstyre? Hur ska demokratin försvara sig mot de grupper eller personer som använder sig av demokratin för att undermina den? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning, och byggandet av ett demokratiskt styrelseskick. 

Delkurs 2. Valbar kurs 7,5 hp

2.1 Internationell politik 7,5 hp

Delkursen ges både höst- och vårtermin.

This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.

2.2 Förvaltningspolitik 7,5 hp

Delkursen ges hösttermin.

Våra politiska institutioner och den offentliga sektorn genomgår stora förändringar. Traditionella föreställningar om den offentliga politikens tillblivelse, implementering och utvärdering ifrågasätts. Utvecklingen av EU, internationalisering och globalisering får effekter på lokala och nationella offentliga institutioner. Fenomen som decentralisering, privatisering, brukarstyrning och offentlig-privata partnerskap har enligt vissa i grunden förändrat relationerna mellan den offentliga politikens aktörer: parlament, regering, centrala myndigheter, kommuner, privata intressen och medborgare. För den som vill beskriva, förklara och utvärdera dagens offentliga politik ställer detta krav. Människor med fördjupade kunskaper om politikens organisering och implementering är därför starkt efterfrågade i dagens offentliga förvaltning.

Kursen är en fördjupningskurs inom den statsvetenskapliga subdisciplinen förvaltningspolitik. Innehållet är relevant för den som vill fördjupa sina kunskaper om policyprocessens aktörer och institutioner genom att anlägga ett statsvetenskapligt perspektiv. Kursen ger en orientering i policyanalysens perspektiv, begrepp och teorier samt i organisationsteori, styrningsfrågor och samtida förvaltningspolitiska trender.

Förvaltningsforskningens budskap är att vi inte förstår styrelseskicket utan att förstå dess institutioner och aktörer. Genom att fokusera på policyanalysens centrala perspektiv möjliggör kursen en ökad förståelse av hur politik blir till och vilka maktrelaterade effekter organiseringen av policyprocessen ger. Kursens fokus på organisering och styrning ger kunskaper om hur centrala politiska institutioner styrs. Kursen ger också en inblick i de förvaltningspolitiska trender och reformer som är centrala för både forskare och praktiker.

2.3 Genus och politik i jämförande perspektiv 7,5 hp

Delkursen ges hösttermin.

Kursen syftar till att ge studenterna grundläggande verktyg för analys av frågor om genus och politik både teoretiskt och empiriskt utifrån ett historiskt och globalt jämförande perspektiv med viss tonvikt på Sverige. Studenterna ges en introduktion till centrala genusteoretiska teorier och begrepp kopplade till medborgarskap, politisk representation och politisk ekonomi, med fokus på makt och inflytande på såväl samhällelig som individuell nivå. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Vi undersöker exempelvis kvinnorepresentationens historiska utveckling och betydelse för den demokratiska utvecklingen och för politiken, samt globala trender i arbetsmarknadsdeltagande och förutsättningar för försörjning och omsorgsarbete. Vidare diskuteras olika politiska instrument (familjepolitik, kvotering m.m.) för att uppnå jämställdhet. 

2.4 Politisk teori 7,5 hp

Delkursen ges hösttermin.

Kursen består av tre moment. I den första delen ligger fokus på  normativa teorier om distributiv rättvisa: utilitarism, rawlsiansk liberal egalitarianism, nozickiansk libertarianism och marxism liksom post-marxistisk teori. Det andra momentet handlar om balansen inom liberal teori mellan autonomi och tolerans liksom om medborgarskap. Hur bör den liberala staten t.ex. hantera de alltmer brännande frågorna om religiösa minoriteter och religion i offentligheten? Och i vilken grad har medborgare en skyldighet att rösta och att även rösta väl? Den tredje delen kretsar kring identitet och erkännande med fokus på multikulturalism och feminism. 

2.5 Genus och utveckling: historiska genealogier/samtida konvergenser 7.5 hp

Delkursen ges vårtermin.

Kursen är upplagd på följande vis. Vi kommer att analysera en utvecklingsfråga historiskt, begreppsligt och teoretiskt, och därefter förstå dess (post)koloniala kontinuitet genom en empirisk fallstudie. Vi kommer att analysera historisk kontinuitet och konvergenser med samtida händelser, såsom "kriget mot terrorismen", cykler av fattigdom och utarmning samt väpnad konflikt. Kursen är primärt inriktad på det globala syd och bygger på empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydostasien och Latinamerika. Kursen täcker följande teman: orientalism, eroticism och kontroll av "infödingen"; orientalism, feminism och "kriget mot terrorismen"; strukturanpassningsprogram, gränsindustrier och systematiskt dödande av kvinnor; befolkningsfrågor, eugenik och nyliberalism; transnationellt surrogatmoderskap, det globala syd och reproduktionspolitik; genus, konflikt och migrationsfrågor; samt migranter, gästfrihet och fientlighet.

2.6 Jämförande politik 7,5 hp

Delkursen ges vårtermin.

Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik ("comparative politics") - och synonymer på andra språk - ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt "politik i något land" eller "politik i några länder". Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.

Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.

De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:

• Etnisk konflikt, tolerans och demokrati.
• Populism och utmaningar i mångkulturella samhällen.
• Politisk aktivism.
• Klassiker i jämförande politik.

Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och "the rest". Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.

Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.

Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.

2.7 Environmental Politics and Its Challenges 7,5 hp

Delkursen ges vårtermin.

Kursen består av tre delar:

• Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder.
• Energi och teknologi.
• Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring.

2.8 Svensk politik 7,5 hp

Delkursen ges vårtermin.

Hur moderniserades Sverige och hur skapar man en gemensam identitet som kan utgöra plattformen för maktutövning? Den frågan ställer vi på kursen genom att studera arbetarrörelsens framväxt under 1900-talet. Det svenska partisystemet har över tid förändrats vilket bland annat påverkat regeringsbildningen. Vi studerar hur svensk demokrati fungerar i denna nya kontext. Svensk neutralitetspolitik är ett politikområde som till stor del kommit att definiera Sveriges identitet. Sverige har under nära tvåhundra års tid drivit en neutralitetspolitisk linje som idag kraftigt kommit att omvärderas. Var den svenska säkerhetspolitiken demokratiskt förankrad; hur alliansfritt var Sverige under kalla kriget och hur ser det ut idag? Vilken makt hade de formellt valda representanterna och hur gestaltade sig den informella makten? Vilka intressen gynnades genom den förda politiken? Genom folkhemmet, neutraliteten som hållit landet utanför krig och en individualistisk politisk kultur har Sverige utvecklats till världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldrapolitiken, och föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män; vilka maktdimensioner rymmer detta politikområde, vad är det för maktförhållanden som står i centrum? De böcker som kommer till användning är monografier, antologier och läroböcker. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.

Undervisning

Delkurs 1. Demokratins problem 7,5 hp

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, kurs-pm och metodövningar.

Delkurs 2.1 Internationell politik 7,5 hp

The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.

The literature includes books, articles and working material. The language of instruction for this course is English.

Delkurs 2.2 Förvaltningspolitik 7,5 hp

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Seminarierna förbereds genom att studenten löser analysuppgifter skriftligt.

Delkurs 2.3 Genus och politik i jämförande perspektiv 7,5 hp

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarier och inlämning av förberedande seminarieuppgifter är obligatoriska. Studenterna förväntas läsa kurslitteraturen på egen hand, vilket bör ske innan föreläsningarna på respektive tema och säkerligen innan respektive seminarium. Studietiden beräknas till runt 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.

Delkurs 2.4 Politisk teori 7,5 hp

Kursen ges för både svenska studenter och utbytesstudenter. Det innebär att föreläsningarna ges på engelska. Seminariediskussionerna sker på svenska eller engelska.

Delkurs 2.5 Genus och utveckling: historiska genealogier/samtida konvergenser 7.5 hp

Kursen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen ges på engelska.

Delkurs 2.6 Jämförande politik 7,5 hp

Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.

Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.

Delkurs 2.7 Environmental Politics and Its Challenges 7,5 hp

Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman. Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial. Kursen ges på engelska.

Delkurs 2.8 Svensk politik 7,5 hp

Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och ett rollspel.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Delkurs 1. Demokratins problem 7,5 hp

Examination på kursen sker dels genom muntligt deltagande och skriftligt författande av kursuppgifter till kursens seminarietillfällen, dels i form av en slutlig tentamen. 

Delkurs 2.1 Internationell politik 7,5 hp

Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.

• Written assignments.
• Written Test (Final examination).

Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:

(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments).

(2) A passing grade on the written exam.

To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of 'passed with distinction' on the written exam.

Delkurs 2.2 Förvaltningspolitik 7,5 hp

Kursen examineras genom obligatoriska seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande skriftlig tentamen. Seminarier och inlämningsuppgifter betygssätt enligt skalan Underkänd (U) och Godkänd (G). Tentamen betygssätts enligt skalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Kursen som helhet betygssätt enligt skalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få betyget Väl godkänd (VG) på kursen som helhet krävs detta betyg på den skriftliga tentamen. Deltagarna ska komma väl förberedd till gruppens seminarier. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats.

Delkurs 2.3 Genus och politik i jämförande perspektiv 7,5 hp

Examinationen sker löpande under kursen genom seminarierna som är obligatoriska, inklusive skriftliga och muntliga uppgifter samt aktivt deltagande i diskussionen. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G)och Väl godkänd (VG) tillämpas på kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Att studenten uppfyller kursmålen.
• Att studenten har deltagit i och blivit godkänd på de obligatoriska kursmomenten.
• Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd.

Delkurs 2.4 Politisk teori 7,5 hp

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Vid betygsättning tillämpas betygsskalan Underkänd (U), Godkänd G) och Väl godkänd (VG). För att bli godkänd måste hälften av den maximala poängen på tentamen uppnås. Frågorna kan besvaras på engelska eller svenska. Aktivt deltagande i seminarierna är också ett krav för att bli godkänd. Studenterna bör förbereda skriftliga svar på seminariefrågorna.

Delkurs 2.5 Genus och utveckling: historiska genealogier/samtida konvergenser 7.5 hp

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Vid betygsättning tillämpas betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delkurs 2.6 Jämförande politik 7,5 hp

Kurskraven är:

• Närvaro vid vissa föreläsningar som t.ex. gästföreläsningar (anges i kurbeskrivningen)
• Författandet och presentation av en läsrapport (Classics)
• Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
• Skriftlig tenta

Betyget

Deltagande på seminarierna ger "godkänt" eller "icke godkänt". Om studenterna kommer till seminarierna, deltar i diskussionerna, och har gjort sitt bästa för att tillgodogöra sig litteraturen före seminariet så är det mycket troligt att de blir godkända.

Det slutgiltiga betyget ges enligt skalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG).

*Bokrapporten på en klassiker i jämförande politik betygsätts. Studenten behöver minst 50 procent för att få "godkänt" och 75 procent för att få "väl godkänt". Betyget på detta moment utgör 20 procent av hela betyget.

*Tentan betygsätts. Även här behöver studenterna minst 50 procent för att få "godkänt" och 75 procent för att få betyget "väl godkänt". Betyget på detta moment utgör resterande 80 procent av hela betyget.

Delkurs 2.7 Environmental Politics and Its Challenges 7,5 hp

Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För godkänt på kursen krävs:

• närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
• betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget Väl godkänd (VG) erhålls på skriftlig tentamen.

Delkurs 2.8 Svensk politik 7,5 hp

Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt deltagande i rollspelet. Skriftligt i form av inlämnande av en läsrapport samt en avslutande tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.