Är programmet rätt för dig?

Namn: Victor Hedlund
Arbetar som: Specialistsjuksköterska och huvudhandledare, ambulansen vid akademiska sjukhuset

Innan jag valde att vidareutbilda mig var jag på flera olika avdelningar, bland annat infektion, akutmottagningen, barnakuten och kardiologen. Det var en bra grund och lärorikt!

Varför valde du att läsa till specialistsjuksköterska?
– Mitt stora mål har alltid varit att hamna på ambulansen och att bli så bra som möjligt, jag bestämde mig ganska tidigt att jag ville bli ambulanssjuksköterska eller pre-hospital specialistsjuksköterska och att jag ville lära mig mer. Jag ville bli mer bekväm och mer kunnig för då skulle jag kunna ge bättre vård.

Vad är mest utmanande med att jobba som specialistsjuksköterska?
– Bredden! Vi förväntas kunna lite om allt och kan inte förbereda oss i förväg. Jag kan inte välja vilka larm jag åker på, utan tar de som kommer. Ibland får vi mycket information, ibland bara ett namn och en adress. Det är en utmaning men också det roligaste med jobbet!

Vem skulle du rekommendera utbildningen för?
– Alla som vill gå den! Du blir bättre på ditt arbete, utan tvekan. Du blir smartare, gör bättre bedömningar och får mer kött på benen. Men du måste vara motiverad.

Vad är det bästa med att arbeta som specialistsjuksköterska?
– Friheten under ansvar. Ingen styr vårt arbete direkt, men vi har behandlingsriktlinjer att följa. Dessa riktlinjer är framtagna av en ambulansläkare och om vi följer dem kan vi sällan göra fel. Samtidigt kan vi anpassa vården efter patientens bästa. Ibland är det inte rätt att köra patienten till sjukhus, trots att det medicinskt kan verka bäst. Bedömningar görs i samarbete med kollegor och läkare, och just detta ansvar gör jobbet extra givande.

Hur var det att börja studera igen?
– Jag har väl aldrig varit den som trivs i skolan om jag ska vara ärlig. Jag är mer praktiskt lagd, men jag tyckte samtidigt att det var kul att lära mig så mycket som möjligt. Utbildningen är en djupdykning i det som man redan kan. För mig var det kul att lära mig mer, men det var också en utmaning att ta sig igenom studierna. Jag kände mig ringrostig och hade lite svårt att sitta still och lyssna i åtta timmar. Som tur var kunde jag ibland bolla med lärare, som också jobbade på ambulans, men även med kurskamraterna.

Våren 2025