Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A13/13)

Mål

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

• redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och egenskaper samt kunna tillämpa dessa kunskaper för problemlösning rörande biologiskt relevanta molekyler.
• redogöra för grundläggande termodynamik rörande kemiska reaktioner och processer samt kunna tillämpa dessa kunskaper för problemlösning och i beräkningar.
• redogöra för betydelsen av kemiska jämvikter för läkemedels utveckling, kontroll och transport samt kunna tillämpa dessa kunskaper för problemlösning och i beräkningar.
• redogöra för grundläggande fysikalisk-kemiska principer för intermolekylära krafter, biomolekylers struktur och egenskaper hos vätskor och lösningar och kunna tillämpa dessa kunskaper för problemlösning och i beräkningar.
• redogöra för grundläggande fysikalisk-kemiska principer för reaktionskinetik och tillämpa dessa kunskaper för problemlösning och i beräkningar.
• redogöra för grundläggande fysikalisk-kemiska principer för yt- och kolloidkemi och molekylspektroskopi.
• översätta rationella kemiska namn till struktur samt entydigt namnge enkla organiska molekyler.
• förutsäga molekylers syra-/basstyrka och reaktivitet med ledning av induktiva effekter, resonans och resonanseffekter.
• redogöra för organiska molekylers grundläggande reaktioner och deras tillhörande reaktionsmekanismer samt kunna tillämpa detta på enkla biologiskt relevanta molekyler.
• redogöra för och tillämpa de säkerhetsföreskrifter som gäller vid laborativ verksamhet inom kemi samt utföra och redovisa grundläggande praktisk laborativ verksamhet inom kemi.
• planera och utföra synteser av enkla biologiskt aktiva substanser samt föra en laboratorieprotokollbok och göra en riskanalys.

Innehåll

Kursen avhandlar den grundläggande och förberedande kemi som erfordras för vidare studier inom biomedicin. Kursen består av tre lika stora delar av allmän-, fysikalisk- och organisk kemi, med speciell inriktning mot biomolekyler och läkemedel, samt kemiska metoder och delar inom kemi som är av biomedicinskt intresse.

Under kursen behandlas kemisk bindning, intermolekylär växelverkan, biomolekylers struktur, vätskors och lösningars egenskaper, kemisk reaktionskinetik, kemisk termodynamik, yt- och kolloidkemi samt molekylspektroskopi. Vidare behandlas kemiska jämvikter, syra/bas-, löslighets- och kopplade jämvikter, buffertar och titrimetri samt jämvikternas betydelse för läkemedels öde i kroppen - upplösning, absorption och transport. Dessutom behandlas de i ett biologiskt perspektiv viktigaste ämnesklasserna och deras kemiska egenskaper så som syra/bas, intermolekylära krafter, isomeri, aromaticitet och reaktivitet.

Utöver detta behandlas även organisk-kemiska reaktioner och reaktionsmekanismer, inklusive tillämpningar av kemisk termodynamik och reaktionskinetik, stereokemi och organisk-kemisk nomenklatur.

Laborationer ingår i varje kursblock och innehåller följande delar.

1. Laboratoriesäkerhet och allmän kemisk laboratorieteknik.
2. Läkemedelssubstansers ytaktivitet och kolloidala egenskaper.
3. Organisk syntes av läkemedelssubstans samt rening och identifiering med hjälp av kromatografi och smältpunkt.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, demonstrationer och laborationer. Obligatoriska moment är kursintroduktion och alla moment i samband med laborationer. Laborationer kan komma att hållas kvällstid.

Examination

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment samt godkänt skriftligt individuellt tentamensprov. Laborationerna examineras skriftligt i grupp och muntligt individuellt.

Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.