Behörighetskrav

Uppfyllda krav för kandidatexamen med huvudområde inom humaniora.

Mål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för relationerna mellan epistemiska, estetiska, etiska och politiska versioner av nihilism
• skilja mellan och värdera olika versioner av nihilism
• identifiera och klargöra begreppsliga problem och teman förknippade med dessa versioner
• jämföra och värdera kritiska argument mot nihilism såväl som argument för att acceptera och föra fram en viss version av den.

Innehåll

Europeisk kultur i den postmoderna eran har beskrivits som nihilistisk. Nihilism innebär att man uppfattar all mänsklig strävan som utan auktoritativ grund eller mening. Det finns ingenting -- vare sig natur, Gud, sanning, förnuft, kunskap eller yttersta principer -- som kan utgöra en utgångspunkt eller ge vägledning för överväganden om gott och ont, bättre och sämre, ädel och gemen, rätt och fel, beundransvärd och avskyvärd, eller sann och falsk. I politiska termer innebär detta att det saknas en tillförlitlig epistemologisk eller etisk grund för såväl traditionalism som för progressivism. Från ett sådant perspektiv är mänskliga institutioners och handlingars värde lika med noll (nihil). I en nihilistisk världsåskådning uppfattas således alla de moraliska, estetiska eller intellektuella hållningar, regler och ideal som strukturerar mänsklig existens och samexistens som antingen blott arbiträra sociala konventioner eller uttryck för relativa, tillfälliga och kontingenta begär, intressen och syften. Förutom Friedrich Nietzsches Tragedins födelse kommer vi att läsa tre av de mest tongivande verken om nihilism som filosofiskt begrepp och som kulturell och sociopolitisk verklighet som har publicerats de senaste femtio åren -- Stanley Rosens Nihilism: A Philosophical Essay, Gillian Roses Dialectic of Nihilism: Post-Structuralism and Law och Gianni Vattimos Nihilism and Emancipation: Ethics, Politics and Law -- och diskutera och analysera begreppsliga spörsmål som har att göra med nihilism som en livsfilosofi eller en livsform som kännetecknas av avsaknad av principer, mening eller mål, samt dess sociala, kulturella och politiska förutsättningar och konsekvenser.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

Två kortare inlämningsuppgifter (500-1000 ord vardera) under kursens gång samt en längre uppsats (3000 ord) vid slutet av kursen. En students aktiva och förtjänstfulla deltagande under föreläsningarna kan komma studenten till godo när kursen i sin helhet bedöms.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.