Utbildningsplan för Samhällsplaneringsprogram

Bachelor's Programme in Urban and Regional Planning

Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c/Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Beslut och riktlinjer

Samhällsplaneringsprogrammets syfte är att erbjuda studenter ett studieprogram till akademisk examen med inriktning mot samhällsplanering. Programmet ger behörighet till forskarstudier och studier på avancerad nivå (master).

Syfte


Mål

MÅL SOM FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT
Efter avslutad utbildning på Samhällsplaneringsprogrammet skall studenten kunna uppvisa kunskaper och färdigheter som utgör en grund för arbete inom fältet samhällsplanering.

Studenten skall

  • självständigt kunna söka och kritiskt bedöma information för att kunna analysera och lösa planeringsproblem
  • ha grundläggande och delvis fördjupade kunskaper inom ämnet ämnet samhällsplanering, med fokus på samhällsgeografi, statskunskap och sociologi
  • på egen hand kunna inhämta kunskaper inom samhällsplaneringsområdet och närliggande vetenskapsområden utifrån en insikt om betydelsen av ett livslångt lärande
  • demonstrera en god självkännedom och förmåga till inlevelse i samhällsplaneringsproblem av skilda slag
  • ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i samhällsplaneringens förutsättningar med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi
  • ha förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för egna projekt inom samhällsplanerarens arbetsfält.

Programmets uppläggning

Samhällsplaneringsprogrammet inleds med en introduktionstermin där studenterna ges en orientering om samhällsplaneringens förutsättningar och dess roll i samhällsbygget. Studenter som med godkänt resultat genomgått introduktionskursen kan räkna den som en A-kurs i ämnena samhällsgeografi, statskunskap och sociologi.
Efter den första terminens studier vidtar ytterligare tre terminer med obligatoriska programkurser. De obligatoriska kurserna är inriktade mot studier i statistik, GIS (Geografiska informationssystem), regionala och lokala utvecklingsstrategier, metod och planeringsteori och juridik. Inom de obligatoriska första 120 högskolepoängen ingår också en ett examensarbete i samhällsgeografi (C-uppsats). Studenter på programmet bedöms alltså ha tillgodogjorts sig 75 hp i samhällsgeografi fram till period två i termin fyra.

De återstående två terminernas studier på programmet är förhållandevis fria. Studenten kan välja att t.ex. fortsätta sina studier i statskunskap eller sociologi upp till och med C-nivå, göra praktik, fördjupa kunskaperna i statistik eller ekonomiämnena eller studera andra ämnen relevanta för ett arbete inom samhällsplaneringsfältet, som t.ex. juridik och konstvetenskap.

Undervisning

Undervisningsformerna är av olika karaktär. Normalt sett består undervisningen av föreläsningar, seminarier och andra övningar i grupper av olika storlek. Författande av PM (skriftlig inlämningsuppgift) och uppsatser samt diskussion av dessa i seminariegrupper, är en viktig del av utbildningen. Obligatoriska undervisningsmoment ingår i de flesta kurser. I dessa krävs aktivt deltagande av studenterna. All undervisning bygger på sammanhållna studentgrupper med heltidsstuderande. I vissa kurser ingår också exkursioner och fältmoment där vistelse utanför institutionsmiljön från någon dag till uppåt en vecka är ett naturligt inslag. Studenten kan välja att göra praktik. Praktiken syftar till att den studerande skall träna sig i att använda förvärvade kunskaper i arbetsuppgifter på en arbetsplats. Syftet är också att ge den studerande en uppfattning om framtida möjligheter på arbetsmarknaden samt tillfälle att bygga upp ett personligt kontaktnät. De arbetsplatsförlagda studierna kan genomföras vid myndigheter, organisationer eller företag. Praktik kan endast ske på en av ämnesinstitutionerna godkänd arbetsplats. Kursen omfattar 15 eller 30 hp och fullgörs normalt under terminstid.

Examen

Utbildningen leder till filosofie kandidatexamen om 180 högskolepoäng med 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom valt huvudområde (samhällsgeografi, statskunskap eller sociologi), varav 15 högskolepoäng självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet, samt med 30 högskolepoäng inom biområde.

Versioner av utbildningsplanen