Administration

Alla kurser måste vara organisatoriskt placerade vid en institution för att tydliggöra det formella ansvaret. Detsamma gäller för de flesta program, men de kan även ligga organisatoriskt direkt under en fakultet. Det är viktigt att komma överens om vilka ansvarsområden som ingår i värdskapet för en kurs och för ett program, till exempel gällande att följa upp kvaliteten, hålla kurs- eller programråd.

Samtidigt är det viktigt att de lärare som finns vid andra institutioner också känner ägarskap till kursen/programmet. Institutionen bör i första hand ses som en administrativ värd och bör undvika att dominera samarbete och innehåll med sitt ämnesperspektiv.

Vid utbildningssamarbeten över institutions-/fakultetsgränser är det viktigt att alla inblandade parter deltar i arbetet med alla faser i kursen (utveckling, planering, genomförande, uppföljning) och finns representerade i exempelvis programråd.

Det finns flera sätt att resonera när man diskuterar vilken institution/fakultet som ska vara värd för utbildningen. Det kan vara den institution som har tillräckliga administrativa resurser för att hantera en ytterligare kurs/ett ytterligare program, den institution som tagit initiativet till utbildningen, eller den vars befintliga studenter kan förväntas vara mest intresserade av att läsa utbildningen när den ges. För program kan det vara lämpligt att programansvarig/-samordnare är anställd vid värdinstitutionen, men det är inte nödvändigt.

När man kommer överens om vilken institution som ska vara värd för programmet eller kursen är det viktigt att hålla i åtanke att medlen för att genomföra en utbildning baseras på utbildningens innehåll, inte på vilken institution som står som värd. Det är alltså fullt möjligt för en värdinstitution inom Teknisk-Naturvetenskapliga fakulteten att ha en kurs som är klassad Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt (HSJT) och tvärtom. Kursklassificeringen bestäms av Uppsala universitets kursklassificeringsgrupp.

Uppgifter som värdinstitutionen/fakulteten kan ansvara för:

• Upprätta och vid behov revidera kurs-/utbildningsplanen och eventuella studieplaner
• Skapa ett kurs-/programtillfälle när utbildningen ska ges
• Samordna bemanningen av utbildningen och de medverkande institutionernas övriga insatser
• Tillse övrig kursadministration rörande examination, schemaläggning, betygsrapportering, salsbokning, osv.
• Samordna utbildningsutvärderingar och de åtgärder som vidtas på basis av dessa
• Samordna det löpande kvalitetsarbetet på utbildningen, t.ex. sammankalla till kollegiala möten
• Att utvecklingsarbete sker vid behov
• Eventuellt marknadsföra utbildningen

Beroende på vilken institution och fakultet som har det formella ansvaret för en kurs eller ett program ser processen för utbildningsutvärderingar olika ut. Det kan kanske vara värt att försöka ta fram en egen, mer anpassad modell, men det viktiga är att ha en plan som ser till att alla inblandade institutioner och avdelningar är involverade i utvärderingsprocessen. På samma sätt behöver alla engageras i de åtgärder som utvärderingen resulterar i.

Vid Uppsala universitet finns ett antal huvudområden och biområden inrättade av rektor för kandidat-, magister- och/eller masterexamen motsvarande kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. Samtliga huvudområden för kandidatexamen kan utgöra biområde för densamma, däremot kan inte ett biområde utgöra ett huvudområde.

När en ny kurs inrättas anges vanligtvis huvudområde som del av kursens basdata. En kurs behöver inte ha ett huvudområde, men om den inte har det kan kursen inte räknas med inom de 90 hp huvudområde eller de 30 hp biområde som krävs för kandidatexamen (eller motsvarande för examen på avancerad nivå). En kurs kan ha två eller flera huvudområden ("dubbelklassas"), men i så fall gäller att de som ansvarar för de två huvudområden kommer överens om detta. En dubbelklassning innebär att kursen kan räknas med i examina i båda huvudområdena och vara behörighetsgivande till högre nivåer.

Om värdinstitutionen inte är ansvarig för det huvudområde som man vill använda för en kurs (exempelvis om Statistiska institutionen vill inrätta en kurs inom huvudområdet matematik), krävs tillstyrkan från berörd enhet. Kontakta i så fall närmaste utbildningsledare.

Det kan också bli aktuellt att skapa ett helt nytt huvudområde för en tvärvetenskaplig utbildning. Det är en process som kräver lång framförhållning. Läs mer i Riktlinjer för inrättande, uppföljning och avveckling av utbildningsprogram, huvudområden och biområden.

När man designar en ny kurs är det viktigt att fundera på vilken nivå kursen ligger på i jämförelse med andra kurser inom huvudområdet/-områdena. Vilka förkunskapskrav finns? Hur kan kursen bidra till progression mot examen? Om man hoppas locka studenter från olika discipliner måste man dessutom fundera över hur man formulerar behörighetskraven så att ingen utestängs oavsiktligt. Samtidigt är det viktigt att behörighetskraven anger de förkunskaper som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Krävs verkligen tidigare studier inom något av de ingående huvudområdena, eller räcker det med viss studievana för att man ska kunna fullfölja kursen?

Studentavdelningen har rekommendationer för hur kursplaner och kursbehörigheter ska formuleras. Olika vetenskapsområden kan även ha olika riktlinjer för hur behörigheter ska formuleras i kursplaner, kontakta utbildningsledare vid aktuellt kansli för stöd. Om det finns olika alternativa kursbehörigheter är det viktigt att de är likvärdiga så att det inte ställs högre behörighetskrav på en grupp studenter.

I kursplanen anges en kod som visar vilken nivå kursen ligger på. Detta anges i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina. Koden anger exempelvis vilka förkunskapskrav som finns (ex. mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå) och om den innehåller examensarbete.

Enligt rektorsbeslut (UFV 2018/1961) kan varje fakultet bestämma vilken eller vilka betygsskalor som ska tillämpas. Vid en fakultetsöverskridande kurs, blir det värdinstitutionens fakultetstillhörighet som avgör vilka betygsskalor som kan komma i fråga. I samband med rektorsbeslutet ovan togs även en vägledning fram, som kan vara till hjälp och stöd vid val av betygsskala. Vägledningen för val av betygsskala finns som bilaga till rektorsbeslutet om betygsskalor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UFV 2018/1961).

Enligt rektorsbeslut om bestämmelser avseende examina på grund och avancerad nivå vid Uppsala universitet (UFV 2010/168) ska kurser vid Uppsala universitet omfatta minst 5 hp. Standardstorleken på en kurs varierar däremot mellan vetenskapsområden. Vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap gäller t.ex. att kurser ska ges med en enhetlig modulstorlek om 5 hp, medan standardstorleken på en kurs inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är 7,5 hp. För kurser som ska ges helt utanför ordinarie programstrukturer (fristående kurser, sommarkurser, kvällskurser, osv) är detta inte ett problem. Om man däremot vill att en kurs ska gå att söka som valbar kurs inom ramen för ett utbildningsprogram behöver man ta hänsyn till detta. Kontakta gärna berörd utbildningsledare för att diskutera möjliga lösningar.

Vid inrättande av ny utbildning krävs god framförhållning. Detta är särskilt sant för kurser och program som behöver samordnas över institutions- och fakultetsgränser. För program kan en rimlig tidsplan vara minst två år innan programmet ska ges första gången. Läs mer om hur man formellt går till väga i Riktlinjer för inrättande, uppföljning och avveckling av utbildningsprogram, huvudområden och biområden.

För kurser och program som ska utlysas gäller att kurs-/utbildningsplaner måste vara fastställda senast i samband med att ansökning till utbildningen öppnar. För icke-sökbara kurstillfällen som inte lyses ut behöver kursplaner finnas fastställda senast åtta veckor före kursstart. Beroende på vilken fakultet kursen/programmet tillhör kan vägen till fastställande vara olika lång. Kontakta därför berörd utbildningsledare i ett tidigt skede av planeringen för att utarbeta en rimlig tidsplan.