Vill se mer tillämpad forskning om miljöpolitik

I höstas tillträdde han gästprofessuren vid institutionen för geovetenskaper. När vi ses på hans kontor gapar bokhyllorna fortfarande tomma, och han har inte riktigt hunnit installera sig. Under 2023 ska han komma hit till Uppsala en vecka i månaden, och arbeta en vecka per månad på distans från Göteborg. Där leder han Centrum för studier av kollektivt handlande, som bland annat hjälper politiker att kunna fatta ”evidensbaserade policybeslut”.

– Det handlar inte om att vi ska bedriva politik utan om att ta reda på vad är det beslutsfattare behöver veta för att kunna fatta bättre beslut. Och att kunna fråga oss om vi forskare har möjlighet att ta fram de underlag som behövs.

Placera Uppsala på världskartan

Sverker Jagers ser med intresse på den hållbarhetssatsning som rektor Anders Hagfeldt har initierat vid Uppsala universitet.

– Den typen av forskning som jag efterlyser tror jag passar väldigt bra med hållbarhetssatsningen. Om vi hade ett sånt lösningsorienterat anslag, så skulle det kunna göra att den här satsningen blev världsunik och placera Uppsala på världskartan.

Hållbarhetsfrågor är ofta väldigt komplexa. Det är svårt både att fatta beslut men också att veta hur besluten ska säljas in och förklaras, konstaterar Sverker Jagers.

– Det är svårt att pedagogiskt förklara för allmänheten varför koldioxidskatten eller reduktionsplikten behövs och varför den är bättre än andra alternativ. Det handlar både om hur styrmedlen bäst ska vara utformade för att få acceptans, men också om hur de ska förklaras och motiveras när de väl har designats.

Kombinera politiska beslut

Det är just det här hans forskning handlar om, hur man kan kombinera ett politiskt beslut med ett annat politiskt beslut för att på så sätt få med sig motståndarna. En miljöskatt upplevs ofta som orättvis, men kan kombineras med en kompensation av något slag, till exempel för dem som drabbas hårdast av skatten.

– Det finns en del belägg för att den här typen av kombinationer av politiska åtgärder faktiskt fungerar. Kanada lyckades till exempel införa en koldioxidskatt i alla provinser, genom en sinnrik kombination av en skatt plus att alla pengar som kommer in betalas tillbaka. Då drabbas ingen ekonomiskt annat än på väldigt kort sikt, just när man tankar. Dessutom får alla göra ett skatteavdrag, även de som inte har bil, vilket nog också bidragit till acceptansen.

Forskningen visar att just rättvisa är en grundläggande faktor för att få acceptans för sådana här beslut. Det kan handla om att den som tjänar mindre drabbas hårdare av skatten eller att de som bor på landsbygden har färre valmöjligheter än de som bor i städer.

– För att veta vad man ska kombinera det ursprungliga styrmedlet med, till exempel en skatt, måste man ta reda på varför folk i nuläget inte skulle acceptera det. Hittar man de nycklarna så kan man mer konstruktivt fundera på hur kan vi kompensera så att den upplevda orättvisan inte kickar igång.

Ta bort subventioner

I en studie som snart ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift, har Sverker Jagers och hans forskarkollegor undersökt hur politiker kan ta bort subventioner av fossila bränslen. Sådana subventioner är vanliga och få politiker vågar ens föreslå att ta bort dem. Samtidigt behövs det för att andra åtgärder, som koldioxidskatt, ska ha någon effekt.

– Vi gjorde ett experiment i fem länder i världen som har väldigt mycket subventioner på fossila bränslen. I något fall går närmare 20 procent av landets BNP till att subventionera fossila bränslen.

Det här är den första studien i sitt slag men Sverker Jagers hoppas att den följs av många fler. Ett problem är att det finns ett motstånd mot den här typen av tillämpad forskning inom många discipliner. Och det kan vara svårt att få forskningsresultaten publicerade i de fina akademiska tidskrifterna.

– Jag har haft en lite unik möjlighet, för att jag en gång i tiden hade en väldigt öppensinnad professor – Lennart J Lundkvist som kom från Uppsala universitet. Han uppmuntrade mig att jobba med den här typen av frågor och backade upp mig.

Ägnat sig mycket åt tvärvetenskap

Sverker Jagers avhandling kom 2003 och handlade om hållbar utveckling, men var teoretisk inriktad. Sedan dess har han ägnat sig mycket åt tvärvetenskap för att få in olika aspekter av hållbar utveckling – naturvetenskap och teknik men också ekonomi och beteendevetenskap.

– Det är klart att ju mer orienterad man är på att hitta lösningar på problem, desto mer får man komplettera sitt kunnande med andra kompetenser.

Han ser fram emot att knyta nya kontakter på Uppsala universitet, där han sedan tidigare känner forskare inom statsvetenskap och miljöjuridik men inte mycket mer. Förhoppningsvis går det att knyta ihop hans båda verksamheter i Göteborg och i Uppsala.

– Det kommer nog inte att gå på ett år, men jag kanske hinner så några frön i alla fall. Jag gillar att bygga upp saker och det känns som en rolig utmaning att kunna bidra till en miljö som är mer inriktad mot tillämpad forskning.