Forskare kartlägger maktspelet bakom klimatmötet

Mikael Karlsson framför världskarta

Mikael Karlsson forskar om hur olika aktörer gör för att driva igenom sina intressen i förhandlingarna om världens klimatpolitik. Foto: Tobias Sterner

Klimatmötet i Dubai ledde fram till en överenskommelse som kan vara början till slutet för fossila bränslen. Nu ska forskare kartlägga lobbyismen under klimatmötet. Både förespråkare och motståndare till klimatåtgärder ska studeras.

Under FN-mötet COP28 i december 2023 pågick intensiva förhandlingar in i det sista. En som följde det hela på plats var Mikael Karlsson, forskare i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Han var där i dubbelt syfte – för att följa klimatförhandlingarna men också för att studera maktspelet bakom kulisserna.

Han deltar nämligen i ett forskningsprojekt om hur olika aktörer gör för att driva igenom sina intressen i förhandlingarna om världens klimatpolitik. Projektet är ett samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola och har nyligen beviljats anslag från Formas.

– Vi studerar hur olika aktörer agerar för att på olika sätt påverka förhandlingarna, förklarar Mikael. Vi tittar inte främst på hur oljebolagen försöker bromsa utan mer på aktörer som deltar för att gynna klimatmålen, till exempel inom förnybar energi. Vi kallar detta för privat diplomati.

Tankesmedjor och lobbyister i fokus

Projektet riktar in sig på tankesmedjor snarare än enskilda företag eller branscher. Mikael menar att det ofta är svårt att avgöra vilka aktörer som är för och emot klimatåtgärder.

Förutom observationer på plats genomför forskargruppen ett stort antal intervjuer, både med företrädare för vissa utvalda länder och internationella organisationer.

– Vem kommer till tals? Vem får inte komma till tals? Hur försöker man sätta agendan? Hur träffas man? Det finns en lång rad frågor kopplade till det här. Vi jobbar ihop från flera perspektiv, sociologi, socialantropologi och miljövetenskap, berättar Mikael Karlsson.

Kritik mot värdarna för mötet

Studien pågår under tre år framöver. Genom att kartlägga maktspelet bakom förhandlingarna hoppas forskarna bidra med ökad förståelse för vad som formar och driver klimatpolitiken globalt.

Att klimatmötet hölls i Dubai väckte mycket kritik, eftersom staden har byggt sitt välstånd på olja.

Märktes det att mötet hölls i ett oljeland, med en ordförande som också företräder oljeindustrin?
– Det är klart att det blir ett starkt fokus på oljeproducerande länder när mötet hålls i Dubai. Det är ju en märklig stad, som tack vare oljan har växt från fiskeby till över 3 miljoner invånare. Men även om mötet hade hållits i Sverige hade ju exempelvis Saudiarabien fortfarande tyckt likadant, säger Mikael Karlsson.

Fattiga länder ska kompenseras

Han är nöjd med att det till sist blev en överenskommelse om utfasning av fossila bränslen - något som flera länder fortfarande aktivt motarbetar. Trots att klimatmötet är det 28:e i ordningen bromsas viktiga klimatåtgärder fortfarande, konstaterar han.

– En annan viktig fråga löstes redan i början på mötet. Det handlar om att de fattiga sårbara länderna ska kunna kompenseras för klimatskador och förluster. Redan på första dagen blev man oväntat snabbt överens i den frågan. Klimatförhandlingarna har stora brister och går sakta men leder faktiskt steg för steg till en bättre värld än om de inte funnits.

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin