Uppsala studentkår bildades av en framväxande politisk medvetenhet

Uppsala studentkår bildades 11 mars 1849 gemensamt av de tretton studentnationerna i Uppsala. Det var en tid där studenterna blev mer och mer politiskt engagerade. De med liberala åsikter såg nationerna som otidsenliga och gammalmodiga.

Läs gärna också artikeln Uppsala studentkår firar 175 år.

Frågan om och hur studenterna skulle organisera sig diskuterades av studenter runt om i världen vid den här tiden. Det var en tid av frivilligföreningar och det märktes också vid universiteten.

– I Uppsala upplevde många studenter att nationerna utgjorde ett hinder för bildandet av en gemensam studentförening.

Behov uttrycka politiska åsikter

– Det växte fram ett behov hos studenterna att uttrycka politiska åsikter. Det här behovet fanns inom alla politiska läger, både hos liberala och konservativa. Men det fanns ett problem. Det fanns ingen organisation som kunde föra studenternas talan eftersom det var svårt att få nationerna att enas, berättar Johan Sjöberg, arkivarie på universitetsbiblioteket och filosofie doktor i historia.

Johan Sjöberg har bland annat forskat om studentpolitiken i Uppsala under 1700- och 1800-talet.

Från 1830-talet och framför allt under 1840-talet började studenterna framträda gemensamt under olika evenemang som kunde ha med till exempel körsång eller studentskandinavism att göra. På första 1 maj tågade man också nationsvis i en studentkarneval till Eklundshof.

– Under karnevalerna var man utklädda och kommenterade olika aktuella frågor. En vanlig fråga var om ståndsriksdagen skulle behållas eller inte. Man kunde också visa upp sketcher från hembygden men ofta på ett skämtsamt sätt. Det förekom också bland annat propagerande för en gemensam studentförening.

En viktig del av de gemensamma universitetsevenemangen var vårfesten i Botaniska trädgården. Där hölls viktiga tal som inledning till festligheterna under våren. Det var till exempel på vårfesten 1925 som dåvarande Uppsalastudenten Karin Boye höll sitt Tal till mannen.

Det var tradition att på vårfesten hålla ett tal till kvinnan och inför vårfesten 1924 föreslog kårstyrelsen att ett motsvarande tal till mannen borde hållas.

Kompromiss mellan politiska åsikter

Under 1840-talet började dagstidningar att både skildra och tolka det som hände i studentvärlden. Men beroende på politisk färg på dagstidningen blev det olika bilder av studentlivet. Trycket att ta politisk ställning ökade alltså både från studenterna själva och av yttre faktorer.

– Studenterna kunde inte längre gömma sig bakom halvkvädna visor. De var tvungna att ta ställning eller tydligt inte ta ställning.

1846 bildades därför studentföreningen, en frivilligorganisation och en slags föregångare till studentkåren. Men det blev problematiskt med mycket strider mellan nationerna och studentföreningen.

– Lite förenklat kan man säga att Uppsala studentkår växte fram som en kompromiss mellan konservativa studenter, som försvarade nationerna, och liberala, som stöttade Studentföreningen. De hade olika åsikter men förenades i behovet av att ha en organisation som kunde föra studenternas talan i offentligheten. Kompromissen innebar att nationerna tillsammans utgjorde studentkåren och att kuratorerna och valda ledamöter utgjorde kårledningen.

Uppsalamodellen etablerades

Studenterna valde kårfullmäktige till Uppsala studentkår via tretton valkretsar. Valkretsarna motsvarade de tretton nationerna. Studenterna tillhörde alltså en nation och valde nationens representanter till kårfullmäktig.

Vid 1960-talets början började universitetet växa och många studenter ville ha val med partilistor. Men många ville också ha kvar de tretton nationerna som valkretsar. Ekvationen var svår och efter att ha prövat olika valordningar infördes dagens system med en valkrets och partival.

Därmed hade den så kallade Uppsalamodellen etablerats där Uppsala studentkår ansvarade för studiebevakning och studentnationerna för det studiesociala.

– I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att samtidigt som Uppsala studentkår utvecklades vid mitten av 1800-talet började studentnationerna att förändras. Nationerna reformerades till mer moderna inrättningar parallellt med att Uppsala studentkår utvecklades.

Anders Berndt