22 miljoner kronor till Uppsalaforskning om smarta plåster

Finger med genomskinligt plåster med slinga i.

Inom EU-projektet PERSIMMON ska töjbara elektroniska plåster vidareutvecklas till att bland annat bli biologiskt nedbrytbara. FOTO: SINTEC

Hallå där Klas Hjort, professor i materialvetenskap och ansvarig för programmet i mikrosystemteknik vid institutionen för materialvetenskap. Du koordinerar EU-projektet PERSIMMON som nyligen tilldelades drygt 90 miljoner kronor varav ca 22 miljoner kronor går till Uppsala universitet. Vad handlar projektet om?

– PERSIMMON står för Personalized Sustainable Smart Patch Omnificence, som kan översättas med ett anpassat och hållbart smart plåster. Det finns ett väldigt stort behov av den här typen av sensorplåster för personlig hälsoövervakning, framförallt för kroniskt sjuka patienter i deras vardagliga liv. Plåstren har små moduler av vanliga elektronikkomponenter och sänder trådlöst informationen till en smartphone. Det gör det möjligt att på ett säkert sätt fjärrövervaka blodtryck och kroppstemperatur hos exempelvis patienter med hjärt- och kärlsjukdomar eller glukosvärden vid diabetes. Smarta plåster är också intressanta för allt från vanliga motionärer till elitidrottare som vill mäta och analysera viktiga kroppsfunktioner vid sporter som skidåkning och simning.

– Problemet är att plåstren är engångsprodukter som när de kastas bildar en massa mikroplaster som förstör miljön. Vi vill göra plåstren biologiskt nedbrytbara men också förenkla att ta tillvara elektronikkomponenterna och metaller om man samlar in dem efter det att de har använts, vilket är vad det här projektet handlar om.

Vad krävs för att göra plåstren hållbara och vad händer med elektronikkomponenterna som inte kan brytas ner?

– Vi använder polymerer som är tillverkade av biomaterial och som kan komposteras eller brytas ned i en ofarlig varm vattenlösning, så att inga mikroplaster bildas och vi kan ta tillvara elektronikkomponenterna och metallen. Det som bryts ner är kapseln omkring elektronikkretsarna. Sedan kommer vi att återvinna metallen som finns i plåstrets tryckta krets, vilket samtidigt gör det lätt att rena elektronikkomponenterna, som sen kan komma att återvinnas eller till och med återanvändas.

Porträtt av Klas Hjort

Klas Hjort, professor i materialvetenskap, Uppsala universitet.

Du har tidigare forskat på smarta plåster inom projektet SINTEC – hur skiljer sig PERSIMMON från det projektet?

– Det mesta av mjukvaran och tillämpningarna tas över från det gamla EU-projektet, men vi tillför bland annat en ny sensorkomponent. Det är en nyutvecklad kemisk sensor som professor Hugo Nguyen hos oss har skapat och som vi jobbar vidare med. Sensorn tillåter kemisk analys direkt mot huden och är mer känslig och stabil än många andra kemiska sensorer. Vi har hittat ett sätt så att vi kan göra sensorerna väldigt små, mindre än en kubikmikrometer. Det gör att även om de värms upp till höga temperaturer så bränner de inte huden.

– Andra innovationer som kommer att introduceras i PERSIMMON bygger på AI och digital ytmonteringsteknik. Vi har också en ny typ av lovande sensormaterial under utveckling hos en forskargrupp i Linz. Totalt är vi 13 samarbetspartners i Sverige och Europa där flera av oss har jobbat tillsammans i många år.

Vad kommer anslaget att användas till inom Uppsala universitet?

– Vi behöver anställa ny personal och dra nytta av personer som redan är på universitetet. För det här projektet rör det sig om följande personer och deras verksamhet: Klas Palm som forskar på cirkulär ekonomi, Robin Augustine och hans mikrovågsteknik för medicinska tillämpningar samt Thiemo Voigt som är en hejare på trådlösa nätverk. Uppsala universitet har en mängd kompetenser som kan sättas ihop till en unik förmåga för att lösa ett problem. Det är det som är så fantastiskt med ett fullskaligt universitet!

Anneli Björkman

FAKTA PERSIMMON (Personalized Sustainable Smart Patch Omnificence)

Det fyraåriga Horizon Europe RIA-projektet PERSIMMON har en budget på drygt 90 miljoner kronor varav ca 22 miljoner kronor tilldelats Uppsala universitet. Projektet beräknas starta i september 2024 och samlar 11 samarbetspartners från Holland, Italien, Slovenien, Spanien, Sverige och Österrike. Från Sverige ingår förutom Uppsala universitet även företagen Mycronic och Beneli. PERSIMMON koordineras av professor Klas Hjort vid institutionen för materialvetenskap och involverar tre grupper på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin