Kulturgeograf: ”Akademiker har ett viktigt samhällsansvar”

skylt över tältläger

Nyligen skrevs ett öppet brev till rektor Anders Hagfeldt, undertecknat av 200 forskare vid Uppsala universitet som vill uttala sitt stöd för studenterna som protesterar.

Det är viktigt att inte bara studenter utan även forskare engagerar sig i de propalestinska protesterna. Det tycker Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet.

Nyligen skrevs ett öppet brev till rektor Anders Hagfeldt, undertecknat av 200 forskare vid Uppsala universitet som vill uttala sitt stöd för studenterna som protesterar. En av dem är Irene Molina.

– Det har blivit ett värre och värre läge i Palestina och det blir allt tydligare att det är nödvändigt att göra något utifrån. Därför att inifrån kan de inte göra så mycket.

Starkt stöd bland anställda

Hon tycker att det är viktigt att visa att det finns ett starkt stöd för demonstranterna bland universitetets anställda.

– Det är ju studenterna som är mest sårbara vid universitetet och riskerar att bli stigmatiserade som bråkmakare. Därför är det fel att ge sken av att det är bara är studenterna som bryr sig. Jag vet många med mig som är på professorsnivå som tar avstånd väldigt drastiskt från Israels ockupation och folkmord i Gaza. Vi vill inte att vårt universitet på något sätt ska medverka till en sån fruktansvärd situation.

Forskare om studentprotester

Vi har intervjuat två forskare om de propalestinska studentprotester som just nu pågår vid Uppsala universitet och andra universitet i Sverige och världen. Varför demonstrerar studenterna just vid universiteten? Hur ska universitetet bemöta deras krav? Läs också: Statsvetare: ”Behövs en tydligare linje mot studentprotester”

porträtt av Irene i en park

Irene Molina tycker att det är viktigt att visa att det finns ett starkt stöd för demonstranterna bland universitetets anställda. Foto: Mikael Wallerstedt

Irene Molina ställer sig bakom demonstranternas krav på att Uppsala universitet bör avsluta sina samarbeten med israeliska universitet. En drastisk åtgärd, men hon menar att det här är en situation där saker ställs på sin spets.

– Det skrivs historia om allting, det vet vi bäst av alla här på universitetet. Det finns en historia som Uppsala universitet inte är så särskilt stolta över, till exempel från rasbiologiska institutets tid. Det är allas vårt ansvar att se till att negativt stämplade historiska händelser inte upprepas.

Kämpa för mänskliga rättigheter

Som svar på frågan om varför just universiteten ska ta ställning, hänvisar hon till Uppsala universitets mål och strategier och de värdegrunder som styr verksamheten.

– Inom universitetet går det att kämpa för de mänskliga rättigheterna och värna demokratiska värderingar. Dessutom ska vi vara ett föredöme för studenter och för yngre generationer.

Enligt Irene Molina har akademin och de intellektuella ett stort samhällsansvar i att visa vägen när det går fel i samhället.

– Det här är inte vilket jobb som helst, vi har fått en lång utbildning och har företräde till ordet. Vi ska kunna säga till och varna när vi ser att samhället går åt fel håll. Den extrema situation som vi ser i Mellanöstern och på Gazaremsan är ingenting som händer varje dag. Jag skulle skämmas inför mina barn och mina barnbarn om jag inte hade visat att det här står jag inte för.

Engagera sig politiskt

Ett annat argument för att forskare och lärare ska engagera sig i den här frågan är att de som svenska medborgare har fulla rättigheter att engagera sig politiskt utanför sin akademiska yrkesroll. Medan studenter som kommer från andra länder inte har möjlighet att engagera sig i sådana formella politiska strukturer.

Men är det inte viktigt att forskare förhåller sig opartiska och neutrala?

– Det där tycker jag är en gammalmodig, förlegad och felaktig uppfattning. Det råder väldigt delade meningar mellan kollegor här på universitetet, men jag har väldigt länge vidmakthållit att det är fel. Allt i samhället är politik, vare sig vi vill det eller inte. Akademiker har ett extra ansvar här, särskilt vi som befinner oss på högre positioner och har möjlighet att uttala oss skriftligt och muntligt.

Skadegörelse vid universitetet

På senaste tiden har det skett en hel del skadegörelse i samband med protesterna. Till exempel har flaggstängerna vid universitetshuset vandaliserats. På fasaden till Segerstedthuset har någon sprayat ”Folkmord” och gjort handavtryck av rödfärg på glasfönstren. Studenterna som tältar i Carolinaparken har dock inte tagit på sig ansvaret för det inträffade.

– Jag har pratat med dem och de har en rad principer de går efter och gör allt inom lagens ramar. Det här är en fredlig rörelse och det är därför som många vill stödja dem också. Men att vara en fredlig rörelse betyder inte att de inte stör, det är meningen att de ska störa för att göra sina röster hörda och bli synliga.

Förvånade och besvikna

Irene Molina hade önskat att inga studentprotester behövts för att sätta press på universitetsledningen och att de hade agerat tidigare, på egen hand. Ungefär som när Rysslands krig mot Ukraina bröt ut och samarbetet med ryska universitet bröts.

– Då var svaret från universitetet väldigt snabbt, starkt och effektivt. Jag tror att många med mig är ganska förvånade och besvikna över att man gör skillnad mellan folk och folk. Jag vill inte att mitt universitet på något sätt ska associeras med ett folkmord. Som sagt, det skrivs historia om det här.

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin