Universitetsparkens historia
Parken på 1700-talet
Redan under 1700-talet, möjligen tidigare, fanns en trädgårdsanläggning i centrala Uppsala. Då hette den Gustavianska Academiens trädgård. Platsen går idag under namnet Universitetsparken.
Gustavianska Academien med dess gård. Grönområdet höjde sig i terrasser upp mot exercitiegården, som låg där universitetshuset nu finns. Målning i tusch och akvarell av Johan Gustaf Härstedt, 1700-tal.
Trädgården var omgiven av murar, men under ett antal år från 1813 öppnade universitetet trädgården ibland för allmänheten. Där kunde människor få se uppvisningar i gymnastiska och idrottsliga färdigheter. En av dessa var så kallad voltigering, dvs. gymnastik på hästryggen. Andra attraktioner var fäktning och lingång.
1800-talet
På 1880-talet kom universitetshuset till och hela trädgården gick igenom en radikal förändring. Thore Fries, professor i botanik och en tid rektor för Uppsala universitet var en av de drivande krafterna bakom renoveringen. Murarna försvann och universitetsparken fick ett nytt utseende.
Universitetet valde att plantera en mängd träd av olika slag. Det låg ett pedagogiskt syfte i detta. De unga skulle lära sig att känna igen de skilda trädslagen. Samma tanke fanns när landets folkskolor planterade stora variationer av träd och buskar i sina trädgårdar.
Universitetsparken, som fick en ordentlig lyftning inför universitetsjubileet 1977, har behållit grundkaraktären sedan 1880-talet.
Universitetshuset och universitetsparken, 28 juli 1890. Foto: Heinrich Osti (1826-1914).
Universitetsparken idag
Idag finns inga murar runt Universitetsparken men den är omgiven av ett antal kulturhistoriska byggnader; Gustavianum, Ekermanska huset (Historicum), Kyrkans Hus, Södermanlands-Nerikes nation, Universitetshuset och ärkebiskopsgården.
Centralt i universitetsparken reser sig statyn av Erik Gustaf Geijer, historikern och poeten (1783–1847). Skulptören John Börjesson har avbildat Geijer så som han, enligt en samtida teckning, tedde sig när han stod i katedern. På sockeln sitter en kvinnogestalt, som ska symbolisera Geijers ”tanke”. Statyn invigdes en oktoberdag 1888, när parkens träd ännu inte hade hunnit växa till sig och universitetshuset var det dominerande inslaget i miljön. Foto: David Naylor.
I Universitetsparken finns det också sex runstenar som flyttats hit från socknarna omkring Uppsala för att påminna åskådarna om det runrika landskapet Uppland. Foto: Mikael Wallerstedt.